Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1948 - Studier över tungt kroppsarbete, av R L - Statistiska metoder vid kvalitetskontroll inom industrin, av Ernst E Nilsson - Bilismen i Sverige i statistisk belysning, av sah - Nomogram för beräkning av sektionsareor till trapetsformiga kanaler, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1918
783
lämpandet av tidsplanerna under 9—14 månader icke
inverkade försämrande på produktionen, utan i två fall
snarare tvärtom. Samtidigt pågick medicinska och fysiologiska
undersökningar av arbetarna för att kontrollera om arbetet
gav upphov till några tecken på överansträngning och
funktionsförsämring. Detta synes icke ha varit fallet.
Undersökningarna omfattade även studier av kostens
inverkan på arbetsförmågan. Enligt tidigare undersökningar
kände man till att kosten genomgående bör vara tämligen
rik på kolhydrat, att tillförseln av kolhydraten bör
fördelas någorlunda jämnt på alla mål, att intet mål före
eller inom arbetstiden bör göras överdrivet sockerrikt och
slutligen att det kan vara av värde med en extra
sockerförtäring under arbetet i form av småportioner. AFU
konstaterade bl.a., att den betydande matkonsumtionen per
dygn i allmänhet säkerställer skogsarbetarnas behov av
nödvändiga näringsfaktorer, att förtäring av en större
sockermängd före arbetets början är ogvnnsam och att
kaffedrickning synes höja arbetsförmågan.
AFU utförde även studier av arbetsekonomin och av
rörelserna under arbetet. Kroppens arbetsekonomi mätes av
verkningsgraden, dvs. förhållandet mellan det presterade
yttre arbetet och den energiomsättning, som äger rum i
kroppen vid arbetets utförande. För bestämning av de
optimala betingelserna vid kapsågning och barkning
utfördes ergometerförsök. För exempelvis kapsågning
undersöktes arbetsekonomin vid olika arbetsmotstånd, fattning
av sågbågen, arbetshöjd, arbetstakt och draglängd.
Rörelsestudierna skedde med hjälp av filmning och omfattade
fällsågning, kapsågning, kvistning och barkning. Vart och
ett av dessa arbetsmoment studerades med hänsyn till
arbetsställning, rörelsernas geometriska utbredning,
hastighetsförlopp, fattning av verktyget m.m.
De undersökningsmetoder, som AFU använt, grundar sig
i stor utsträckning på genom tidigare laboratorieförsök
klarlagda principiella sammanhang. AFU erfarenheter
rörande den praktiska användbarheten av dessa principer
vid studier av tungt kroppsarbete framlägges i kap 8 i
några sammanfattande synpunkter.
För ingenjörer är kap. 9 som behandlar "Några riktlinjer
för ett rationellt skogsarbete" av särskilt intresse. Med
AFU undersökningar har man som ovan nämnts för
skogsbrukets del velat dels bedöma möjligheterna för ett
uthålligt bedrivet och efter vissa normer tidsreglerat
skogsarbete, dels studera betingelserna för ur fysiologisk
synpunkt riktig arbetsteknik. Samtidigt har man vunnit en
del allmänna erfarenheter av hur skogsbruket bör bedrivas
ur medicinska och andra synpunkter. Skogsarbete kräver
en mycket hög energiutveckling, vilket medför att icke
vilken människa som helst lämpar sig därför. För att
uppnå ett gott resultat erfordras en viss muskelstyrka, en viss
skicklighet i arbetsrörelserna, en god kondition,
planeringsförmåga, ambition och flit m.m. Vid yrkesundervisningen
bör eleverna dels instrueras i hur arbetet bäst bör planeras,
dels övas i det riktiga arbetssättet. Emedan inövandet tar
tämligen lång tid är det viktigt att eleverna tillräckligt
länge regelbundet observeras och korrigeras i den mån
felaktigheter kan iakttas. AFU tidsplaner borde med
fördel tillämpas mera vidsträckt. Man borde därvid försöka
motverka den så vanliga arbetsmetoden hos
skogsarbetarna att arbeta mycket intensivt under en ganska kort
arbetsdag med ett minimum av raster och pauser. Denna metod
orsakar nämligen dels kroppslig förslitning, dels långt
gående uttröttning. Skogsarbetaren bör mestadels arbeta
omväxlande med de olika arbetsmomenten: huggning,
sågning, kvistning, barkning etc. Eljest förorsakar lätt det
tunga arbetet och de i vissa fall obekväma
arbetsställningarna att arbetaren blir trött. Skogsarbetarna bör försöka
undvika att vid matraster och andra uppehåll i arbetet
sitta och bli kalla, ty avkylningen framkallar lätt
förkylningar och muskelreumatism. De av VSA
utexperimenterade rastkojorna har därför en viktig uppgift att fylla.
Ändamålsenliga skodon efterlyses. Det kan ifrågasättas om
man icke för skogsarbetarna borde införa en förebyggande
läkarekontroll, i första hand avseende rådgivning till
patienterna. Slutligen ges i detta kapitel flera värdefulla
anvisningar rörande arbetstekniken vid de olika
arbetsmomenten.
Man får hoppas att arbetet kan ge anvisningar på nya
möjligheter till att effektivisera och underlätta
kroppsarbetet. Såväl undersökningsmetodiken som de framkomna
resultaten är tillämpliga på även andra slag av tungt
kroppsarbete än skogsarbetet. De meddelanden som tid efter
annan mestadels i form av föredrag offentliggjorts rörande
AFU verksamhet har alltid mottagits med stort intresse och
denna fullständiga redogörelse är därför synnerligen
välkommen. Undersökningarna har även med intresse följts
av representanter för arbetsgivarnas och arbetarnas
topporganisationer. R L
Statistiska metoder vid kvalitetskontroll inom
industrin. Sveriges Mekanförbund, Stockholm 1948. 224 s.
15 kr.
Inom Sveriges Mekanförbund arbetar sedan 1946 en
kommitté med uppgift att undersöka och utarbeta förslag till
tillämpning av de statistiska kontrollmetoderna för
kvalitetskontroll i olika tillverkningssammanhang. Som ett utåt
synligt resultat av kommitténs arbete föreligger nu detta
kompendium, sammanställt av föredrag och
diskussionsinlägg vid Mekanförbundets föredragsserie den 22—24
januari 1948.
Kompendiets innehåll är ej av det mest lättlästa slaget
men ger i gengäld full utdelning åt den statistiskt
intresserade läsaren eller den som vid sin yrkesutövning är i
behov av att kunna tillämpa statistiska metoder. De olika
föredragshållarna har ej sparat någon möda att var och
en i sitt avsnitt göra framställningen så klar och detaljerad
som möjligt, så att den blir förståelig även för den icke
specialutbildade. Innehållet lämpar sig därför mycket väl
för verkstadsmän och tekniker som på egen hand önskar
skaffa sig insikter om de statistiska metodernas
användbarhet vid produktionskontroll.
Kompendiet innehåller det mesta av de metoder, som
för närvarande är tillämpbara på statistisk
produktionskontroll samt ett stort antal tabeller och praktiska
tillämpningsexempel. De senare är utmärkta att ha särskilt för
den som satt sig in i ämnet och önskar omsätta sina
kunskaper i praktisk handling. Ernst E Nilsson
Bilismen i Sverige i statistisk belysning, utgiven av
Sveriges Automobilindiistriförening. Norstedts, Stockholm
1948. 90 s. 6,50 kr.
Detta verk är en samling tabeller, sammanställda efter
officiellt material eller branschuppgifter. De är avsedda
att belysa motorfordonsbeståndet och dess förändringar;
den yrkesmässiga biltrafikens omfattning; inhemsk
produktion, import och export av bilar; oljeimporten;
vägväsendet och vägtrafikolyckorna samt bilbeskattningen. Det är
utan tvivel synnerligen värdefullt att detta tabellverk har
kommit till stånd, men det är fara värt att det däri
förborgade kunskapsstoffet kommer att gå de flesta förbi:
det fordras säkert betydligt större energi och intresse
än det genomsnittliga för att ett större antal av de
personer, som arbetet riktar sig till, skall ägna tabellerna
mer än på sin höjd en flyktig genombläddring. En aldrig
så kort sammanfattning i ord av det väsentliga innehållet
i varje tabellavsnitt skulle på ett helt annat sätt ha gjort
boken tillgänglig för dem som den vill nå. sah
Nomogram för beräkning av sektionsareor till
trapets-formiga kanaler, av K Aaver. Stockholm 1948.
Nomogrammet är avsett för kanaler och rännor i och för
bestämning av kubikinnehåll av jord. Det kan även
användas för hydrauliska beräkningar. Innehållet är redigt
uppställt. Maximivärdena är A = 110 m2, b i= 10 m, h = l
m. Det anges även, huru man skall förfara vid större mått.
R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
