Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1948 - Hur man beräknar ekonomisk orderstorlek, av R L - Road Aggregates, Their Uses and Testing, av H Nordgren - Hydraulic Measurements, av C S - TNC: 22. Industri, hantverk m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
TEKNISK TIDSKRIFT
Hur man beräknar ekonomisk orderstorlek, av B
BÄCK-LIN och S Lindholm. Förlags AB Affärsekonomi,
Stockholm 1948. 18 s., 10 fig. 1,50 kr.
Skriften behandlar orderstorlekens inverkan på
självkostnaden. Många mer eller mindre komplicerade ekvationer
har framställts för att bestämma ekonomisk orderstorlek.
Förf. redogör för några av dem utarbetade praktiskt
användbara formler avseende olika stadier i tillverkningen:
råvarulager, detaljbearbetning — förråd och montering —
förråd för färdiga produkter. De visar även hur formlerna
används för praktiska beräkningar. R L
Road Aggregates, Their Uses and Testing, 2 :a uppl., av
Bernard H Kntght & Rena G Knight. Edward Arnold &
Co., London 1948. 259 s., 94 fig. 25 sh.
Boken, som är band 3 i serien "The Roadmakers’
Library", överensstämmer endast i vissa delar med den
förra upplagan (1935). Anledningen är de stora framsteg,
som gjorts på senare år inom vägbeläggningstekniken, en
utveckling, som senaste världskriget ej förmått hindra.
Boken behandlar många hithörande problem, varför den
med sitt lilla format inte kan göra anspråk på att vara
uttömmande. Detta framhålles också i förordet. Den första
tredjedelen behandlar stenmaterial för
vägbeläggnings-ändamål ur mineralogisk synpunkt, varvid även anges
fyndorter, struktur och lämplighet för en hel del typiska
stensorter. Amerikansk och brittisk standard återges på
flera ställen, bl.a. beskrives provningsmetoder och
provningsapparater. Vidare finns ett kapitel om nya och ej
standardiserade metoder (detta liksom ovan om fyndorter
etc. oftast sett från engelsk synpunkt). Ett annat kapitel
(på 12 sidor) anger i princip sju metoder för
proportionering av betong. De bituminösa bindemedlens förhållande
till stenmaterialen har behandlats i korthet, men mera
därom återfinnes i andra band i serien. Alfabetiska
förteckningar över bergartsbildande mineral samt
standarddefinitioner är införda.
I flera fall är boken alltför kortfattad, men det
kompenseras i någon mån av mängden av litteraturanvisningar
(138). Den är överskådlig, bl.a. genom den goda
typografiska utstyrseln. H Nordgren
Hydraulic Measurements, 2:a uppl., av Herbert
Addi-son. Chapman & Hall, London 1946. 327 s., 158 fig. 21 sh.
Boken, författad av professorn i hydraulik vid Fuad
I-Universitetet i Giza, utgör en kortfattad elementär
handbok i den hydrauliska mättekniken och vänder sig till med
dylika problem praktiskt sysselsatta tekniker. De vanligaste
hydrauliska mätmetoderna såsom mätning av: tryck, nivå,
vikt, volym, hastighet, avrinning i såväl slutna ledningar
som öppna rännor behandlas på ett elementärt sätt.
Därutöver beröres i korthet: instrument för
indikering,registrering och integrering av hydrauliska förlopp samt
fjärr-mätningsinstrument. Arbetet förutsätter ej några större
förkunskaper hos läsaren. C S
TNC
22. Industri, hantverk m.in.
Denna och de två återstående TNC-spalterna under året
kommer att ge resultatet av en diskussion som påbörjades
för tre år sedan, men som visade sig så krävande att den
först nu kunnat slutföras. För att få grepp om hela
ämnesområdet måste framställningen börja med ordet näring.
näring(sgren), yrkesmässig verksamhet inriktad på
materiella nyttigheter
Hit räknas
a) naturnäringarna: åkerbruk, boskapsskötsel, fiske,
skogsbruk, bergsbruk m.m., som innebär odling eller
tillvaratagande av naturnyttigheter,
b) de tekniska produktionsnäringarna: varuindustri,
varu-producerande hantverk m.m., energiindustri,
c) de icke varuproducerande behandlingsnäringarna,
avseende rengöring, kroppsvård o.d.,
d) samfärdsnäringarna: transportväsen, meddelelseväsen,
handel.
Anm. I olika sammanhang ser man varjehanda
avvikelser från detta schema. Ofta räknas till näringarna enligt
ordets grundbetydelse all yrkesmässig verksamhet som ger
sina utövare möjligheter till försörjning, alltså även lärar-,
författar-, konstnärsyrkena m.fl. Ibland ser man bergsbruk
av praktiska skäl fört till grupp b. Hantverk (se d.o.)
tillhör såväl b som c; dess b-del inräknas ibland i begreppet
industri, som då får täcka hela b. Energiöverföring räknas
av praktiska skäl i regel till b i stället för till d.
industri; ordet användes för de tekniska
produktionsnä-ringarna: varuindustri och energiindustri, se d.o.
varuindustri, 1 (huvudbetydelse:) näringsgren (ar)
avseende tillverkning med arbetsmaskiner, verktyg, ugnar och
andra behandlingsdon, i större eller mindre skala i fabrik
eller i större skala i verkstad med utpräglad
arbetsfördelning, t.ex. skoinjlustri, varvsindustri, 2 (i vidgad
bemärkelse:) näringsgren (ar) avseende teknisk varuproduktion,
alltså utom 1 även varuproducerande hantverk och
varuproduktion i hemmet samt ibland även bergsbruk
energiindustri (hellre än: kraftindustri), näringsgren
avseende alstring, omvandling, omformning och överföring av
energi
hantverk, näringsgren (ar) avseende antingen tillverkning
1 mindre skala i verkstad med föga utpräglad
arbetsfördelning, eller icke varuproducerande behandling sådan som
rengöring, kroppsvård o.d., i båda fallen för hand med
hjälp av verktyg eller andra handdon eller lättare
maskiner, t.ex. bokbinderi, skorstensfejeri, frisörarbete
fabrik, industriell anläggning(sdel) för masstillverkning
med arbetsmaskiner, verktyg, ugnar och andra
behandlingsdon av varor i standardiserat utförande, i allmänhet
för försäljning i öppna marknaden, t.ex. spikfabrik,
skofabrik, sockerfabrik
Anm. Vissa fabriksanläggningar, särskilt sådana där
råvaror erhåller sin första förädling, kallas av gammalt
(även) för bruk, t.ex. glasbruk, järnbruk, kalkbruk,
pappersbruk, sockerbruk, tegelbruk. — Många
tillverkningsanläggningar företer en blandning av fabriks- och
verkstadstypen, så att en del varor masstillverkas för öppna
marknaden och andra får individuellt utförande för viss
konsument, t.ex. inom elektromaskinindustrin.
fabrikat, fabriksmässigt framställd produkt
fabricera, fabriksmässigt tillverka; fabrikation
verkstad, industriell anläggning (sdel) för tillverkning med
arbetsmaskiner, verktyg och andra handdon av varor i
individuellt utförande, i allmänhet för bestämd konsument,
t.ex. lokomotivverkstad, målarverkstad; se även mekanisk
verkstad
mekanisk, 1 som hör samman med mekaniken i motsats
till kemin, elektrofysiken eller annat företeelseområde, t.ex.
mekanisk energi, mekanisk broms, mekanisk rengöring,
2 som har eller är eller som liknar (vad som sker i) en
mekanism (se anm.), t.ex. mekanisk leksak, mekanisk
protes, mekanisk utanläsning, 3 (specialbetydelse:) som
producerar maskiner eller ur tillverkningssynpunkt därmed
likartade föremål, t.ex. mekanisk verkstad (se d.o.)
Anm. Mekanisk kan någon gång även betyda: som består
av eller göres med hjälp av maskin (er) men bör då helst
ersättas med maskinell eller maskin-, t.ex. maskinell
utrustning, maskinbokföring.
mekanisk verkstad, verkstadsanläggning för tillverkning av
maskiner, apparater o.d. med huvudsakligen metalliska
arbetsmaterial
manufaktur; ordet, som egentligen betyder tillverkning
för hand, har under tidemas lopp använts liktydigt med
fabrik, fabrikation eller fabrikat, och har numera
huvudsakligen den kollektiva betydelsen artiklar (vilket ord
skall avhandlas i nästa TNC-spalt), särskilt textilvaror och
ibland stålvaror, "järnmanufaktur"; ordet bör såvitt
möjligt undvikas J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
