Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1948 - Mariningenjörkåren 150 år, av B T Zetterström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
841
Sheldon var då mästerknekt och endast 26 år. Han avled
plötsligt redan år 1692. Amiralgeneralen Hans
Wachtmeister skrev till konungen, sedan Sheldon färdigbyggt sitt
första fartyg, 80-kanonskeppet "Victoria", att: "vi måste
bekänna, att byggmästare Sheldon, ehuruväl ung karl
är, har vid detta skepps byggande visat prov av stor
kapacitet och snällhet, i det skeppet, vad strukturen angår,
övergår nästan alla de andra här vid flottan." Francis
efterträddes av sin yngre broder Charles, som vid blott
27 års ålder av konungen utnämndes till
"chefsbyggmästare" vid örlogsflottan och under *46 år verkade för
flottans utveckling. Då han 1739 dog, efterträddes han
av sonen Gilbert, den femtonde i ordningen av de nitton
barn Charles hade haft.
För utbildningen till skeppsbyggmästare föreligger en av
Karl XII i Lund 1716 undertecknad förordning. Det är
skeppsbyggmästaren Smith, som får i uppdrag att i
Karlskrona anta och undervisa två "lärodrängar som giva gott
hopp om sig". Undervisningen skulle läggas så, "att de
efter sex års förlopp skola bliva bragta till den
fullkomlig-het och erfarenhet i alla till Skeppsbyggeriet hörande
vetenskaper, att det dem det sjunde året skall kunna
förtros alla för Oss bruklige Skepps och Fartygs
uppbyggande".
De engelska skeppsbyggmästarna vid denna tid tog sina
uppgifter praktiskt och intresserade sig föga för teoretiska
problem, i motsats till fransmännen. Den store franske
statsmannen Colbert gynnade under 1600-talets senare del
skeppsbyggeriet och sökte genom anläggandet av
skepps-byggeriskolor befordra skeppsbyggarnas teoretiska
utbildning. På den grund han hade lagt arbetade man vidare
på i Frankrike för att höja skeppsbyggnadskonsten genom
vetenskaplig forskning och försök. Vid 1700-talets mitt
hade också några av skeppsbyggeriets problem fått sin
vetenskapliga lösning, såsom frågorna om läget av
deplace-mentets tyngdpunkt, ett fartygs bärighet och statiska
stabilitet. Här må nämnas fransmannen Pierre Bouguer med
sitt 1746 utgivna arbete "Traité du Navire" och
schweizaren Leonard Euler med "Scientia Navalis", tryckt 1749.
I vårt land stod skeppsbyggmästaren i spetsen för
timmermän och hantverkare på varven och uppbar under
äldre tider lön på anslaget för skeppsbyggnad liksom
dessa. År 1735 upptog staten löner för en
skeppsbyggmästare och en mästerknekt i Karlskrona och en i
Stockholm. Är 1739 blev mästerknekten i Stockholm
skeppsbyggmästare. Enligt kungligt brev den 9 juli 1747 skulle
i Stockholm finnas två skeppsbyggmästare, den ena för
skepps- och den andre för galärbyggnaden. Påföljande år
stärktes skeppsbyggmästarnas ställning på varvet genom
att en viss rang tillades dem enligt Fredrik I:s kungliga
brev den 12 januari 1748. Det nu tvåhundraåriga
dokumentet lyder i utdrag:
"Som skeppsbyggeriet är en Vetenskap, hvilken icke
består uti blotta practiquen och handgreppen allena, utan
ock erfordrar en grundelig kundskap i Mathematiquen och
Physiken, samt när den på det sättet läres och idkas,
länder riket till viktig tjenst, så torde det ock mycket bidraga
till denne Vetenskapens vidare uppbringande och
förkof-ring, om Skepps Byggmästarne, blefve med viss heder och
rang försedde, då derigenom vore att vänta, det ungdom,
som ägde naturlig quickhet och studier gjordes hågad at
sig till denna Vetenskapen applicera. I anledning häraf
hafva Wi till Riksens Ständer gjordt Nådig Proposition,
om en viss Rang för Skepps-Byggmästarne och deruppå
fått det underdåniga svar, at hvad dem i behörigt
öfvervägande kommit, af hvad vigt det är at Riket icke allenast
för det närvarande är försedt med goda Skeps och Galere
Byggmästare, utan ock för det tillkommande hawer sådane
ämnen at tillgå som dertill kunna tjenlige finnas, häldst
sträckningen af Landet åt Sjösidan är längre än gränsen
på Landtsidan, hvilken förre altså med örlogsskepp och
Galerer måste försvaras, som icke utan erfarne
byggmästare kunna erhållas, samt huruledes till en fullkomlig
Byggmästare fordras mycken insigt uti de förnämsta delar
af Mathematiquen. I anseende hvartill Skeppsbyggmästarne
hos alla magter äro med ansenlig löhn och anständig
heder försedda, hvilket ock styrkt Riksens Ständer å den
tanken at det icke allenast skulle vara et tjenligt medel
till fleres uppmuntran at lägga sig på denna vidlöftiga och
nyttiga Vetenskapen, utan ock en väl förtjent belöning för
den möda och ansvar de vid detta viktiga ämbetet hafva,
i betraktande deraf, at han l:o skall efter gifven dessein
updraga ritningar på alla sorter större och mindre
örlogsskepp och fartyg, därefter sätta dem på Stapeln, samt
om hela byggnaden och aflöpningen eller hvad till deras
sättjande i sjön hörer, tillbörligen besörja. 2:o Bedrifva,
det alle under honom stående arbetare, rätt och flitigt
gjöra sin tjenst, skäl för deras lön och dagspenning samt
visa redo för Parats Manskapets arbete. 3:o Åligger honom
att bevaka hvad till Flottans underhållande hörer, så at
han måste veta hvart och et skeps tillstånd och
beskaffenhet, gjöra besked derföre när det påfordras, samt vara
ansvarig om et skep, som gådt till sjös, sedermera ej
finnes vara i stånd at göra tjenst. 4:o Måste han ock, när
han med Flottan är till sjöss, jämte sine underhafvande
draga försorg at alla skador, som under actionen eller
eljest timma skeppen och rundhulten blifva i möjligaste
måtto genast reparerade på det Skeppen i det längsta
måtte kunna hålla linjen och göra fienden motstånd;
–-Instämdes alltså Riksens Ständer uti Wår till dem
yttrade Nådiga Tanke, det billigheten fordrar, att
Skeppsbyggmästarne för den myckna möda, som äskas att ernå
en tillräckelig kundskap uti Skeppsbyggeriet, samt det
besvär och ansvar de vid deras tjensters rätta förvaltning
hafva, måga med någon rang varda hedrade."
Av speciellt intresse är att skeppsbyggmästaren och hans
män skulle följa flottan till sjöss och i strid, för att svara
för vad vi numera kalla skyddstjänsten.
Enligt det kungliga brevet den 26 oktober 1756 erhöll
skeppsbyggmästaren (liksom ekipagemästaren på varvet)
kommendörkaptens rang, och i samband härmed
förordnades en skeppsbyggmästare i Karlskrona och en i
Stockholm till överskeppsbyggmästare. Då samma år (1756) en
del av flottan bröts ut och Arméns Flotta, eller
Skärgårdsflottan, bildades, flyttades galärbyggmästaren över till
Arméns Flotta. Den 1778 fastställda staten, "byggningsstaten",
som var gemensam för båda flottorna, upptog löner för
en överskeppsbyggmästare, en skeppsbyggmästare, tre
un-skeppsbyggmästare, två lärlingar och en kapten mekanicus.
Denna stat gällde till 1793 års utgång, då i stället en
flottornas konstruktionsstat inrättades.
Vi måste här återvända till mitten av 1700-talet för att
i korthet se hur vårt lands största skeppsbyggare, Fredrik
H Chapman, knöts till vår örlogsflotta. Under åren 1752—
1756 företog denne, som var skeppsbyggmästare vid
Peter Bagges varv i Göteborg, en utländsk resa för att
genom teoretiska studier skaffa sig djupare utbildning i
yrket. Han ägde då praktisk erfarenhet och hade studerat
matematik för matematikern Fredrik Palmqvist i
Stockholm. Chapman fortsatte dessa studier i London hos
Simpson och sedermera i Frankrike. Från vistelser på engelska
och franska varv tog han med sig hem ett stort antal
fartygs-konstruktionsritningar, som nu förvaras på
Sjöhistoriska Museet, och han torde även under dessa år haft
tillfälle att ta del av den nya litteraturen inom
skepps-by ggeriområdet.
I Paris hade svenske ambassadören Ulrik Scheffer anat
en förmåga i landsmannen, som studerade skeppsbyggeri
på arsenalen i Brest. Han gjorde sin broder riksrådet Carl
Fredrik uppmärksam på den svenske skeppsbyggaren, och
på så vis blev Chapman 1757, 36 år gammal, anställd som
underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan. Han började
vid Skärgårdsflottan under dåvarande generallöjtnanten,
chefen för Arméns Flotta Augustin Ehrensvärd, i
Stralsund och konstruerade och byggde efter dennes
anvisningar ett stort antal skärgårdsfartyg. Såsom medlem i
certdeputationen i Karlskrona 1764—68 fördes Chapman
in i örlogsflottans nybyggnadsproblem. Sedan ett antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
