Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Tillverkning av svetsade kvalitetsrör, av Nils Elfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Formverk för slitsrör.
förbrukar ca 150 kW, och strömstyrkan blir av
storleksordningen 50 000 A.
Omedelbart i anslutning till svetsningen
kommer vulsthyvlingen (fig. 7). Denna sker i
svets-värmen med hyvelverktyg av hårdmetall. Den
yttre vulsten tas alltid bort för att röret skall få
den rätta dimensionen och bli runt och slätt
utvändigt. Om det är nödvändigt eller önskvärt,
tas även den inre vulsten bort på samma sätt
som den yttre. Detta är inte alltid möjligt, om
inte utbildningen av vulsten inne i röret
behärskas.
Någon kanske frågar sig hur det är möjligt att
behärska godstjockleken i svetsen, när man
anbringar hyvelstål på både utsidan och insidan
av röret. Detta är en precisionssak, som
sammanhänger med att inte bara rörets ytter- och
innerdiameter måste vara mycket konstanta, utan även
med att de yttre och inre cirklarna, som bildar
röret, måste vara absolut koncentriska, vilket ju
betyder att godstjockleken måste vara exakt
densamma runt rörets hela omkrets. Detta nås genom
den tidigare nämnda kallvalsningen av bandet.
Efter vulsthyvlingen kyls röret i en vattenridå,
innan det kalibreras kallt i profilvalsar till
önskad dimension (fig. 8). I samband med
kalibreringen finns också vissa möjligheter att rikta
röret.
Slutligen kapas rören i flygande såg i exakta
längder. I detta sammanhang kan påpekas, att
metodens kontinuerliga karaktär gör, att
teoretiskt hur långa rör som helst kan framställas.
Begränsningen utgöres av vikten av den stora
bandring, som erhålles när ett flertal kortare
band sammansvetsas. I Fagerstas rörverk har
hittills levererats rör i längder upp till 60 m, men
möjligheterna är icke på långt när uttömda.
I vissa verk utomlands har man gått ett steg
längre, i det att ändsvetsningen sker i samma
takt som rörsvetsningen, varför maskinen endast
stoppas om det blir något fel på den, vid ombyte
av dimension eller när arbetstiden är slut.
Tvärskarvar får givetvis icke förekomma på
kvalitetsrör.
Slutligen kommer gradning av ändarna samt
därefter färdigoperationer såsom tryckprovning,
värmebehandling, kalldragning, riktning,
polering samt slutsyning.
Vid all tillverkning med krav på kvalitet intar
materialkontrollen en mycket viktig plats. De
kontrollåtgärder, som vidtagits i Fagerstas nya
rörverk, är därför synnerligen omfattande.
Visserligen är en kontinuerlig process, där
materialet löper fram med konstant hastighet i en
noggrant och riktigt inställd maskin, i sig själv
den bästa garantin för produktens jämnhet, inen
genom att de olika bandringarna förenas med
brännsvetsning, finns en naturlig möjlighet att
sätta in en kontroll vid varje tvärskarv.
Rören undersöks därför på ömse sidor om
tvärskarven vid varje svetsmaskin, varvid kontrollen
arbetar parallellt med själva tillverkningen. På
detta sätt erhålls även en kontroll på de enskilda
bandringarna såsom individer, vilken kontroll
sedan via chargenumret kan återföras hela vägen
tillbaka.
En excenterpress står intill rörsvetsmaskinen
Fig. 6. Elektrisk
motståndssvetsning.
Fig. 7. Vulsthyvling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
