- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
156

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Motorvägen Malmö—Lund, av Harald Fredlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 ’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 4. Schaktning med traktorer
och schaktvagnar.

plan, som legat till grund för
anbudsberäkningen. Det normala hade varit, att man först
härefter på allvar satt i gång med själva arbetet,
men med tanke på den korta leveranstiden,
delvis infallande på en ur vägbyggnadssynpunkt
ogynnsam årstid, var det i detta fall nödvändigt
att börja byggnadsarbetet samtidigt med
planerings- och förberedelsearbetena.

Redan efter några dagar var våglinjens
ren-stakning i full gång och de första
schaktnings-traktorerna i arbete. Efter ytterligare några
veckor var i barackstaden i Åkarp, kontor,
verkstad, förråd, matsalsbarack och ett flertal
bostadsbaracker uppmonterade och inredda samt
ledningar för elektriskt ljus, vatten och telefon
framdragna och inlagda. Detta var möjligt
därför att kontor och baracker var
monteringsfärdiga, och att de senare, 18-mannabaracker,
tillhandahölls av Vägförvaltningen och hade
reserverats på ett tidigt stadium.

Jord- och konstarbetena fullföljdes planenligt
till i mitten av september trots tidvis synnerligen
ogynnsamma väderleksförhållanden. I juli
regnade det dubbelt så mycket som normalt. En
annan hindrande omständighet var att ett avsnitt
mitt på sträckan ej fick angripas förrän i mitten
av augusti, eftersom annars avsevärda
ersättningsanspråk kunnat resas. Detta medförde att
maskiner och massor ej kunde transporteras
utefter vägen och att terrasseringsarbetet måste
flyttas till en ur väderlekssynpunkt osäkrare
årstid.

Schaktningsarbetena dels i vissa större
skärningar, dels för viadukter och sidovägar
påbörjades först. Dräneringsarbetena måste inriktas
på att snabbt skaffa möjligheter för avvattning
av viadukterna, så att dessa skulle kunna byggas
så snabbt att de ej hindrade
betongbeläggningen. Denna startades programenligt i början av
augusti i sådan omfattning, att den kunde hålla
jämna steg med terrasseringens och
grusbär-lagrets färdigställande. I mitten av september

började en lång period av regnigt väder som
gjorde det omöjligt att få färdigt arbetet i rätt
tid. Vid denna tidpunkt återstod
terrasserings-arbeten blott på det avsnitt, som ej fick påbörjas
förrän i augusti. Under höstens lopp inträffade
härefter ej någon så lång sammanhängande
torrperiod, att återstående lerbankar kunde
utläggas och komprimeras tillfredsställande.
Arbetet måste i stort sett nedläggas under hösten och
upptogs igen i mitten av mars, då även den stora
trafikplatsen vid Lund började byggas. Denna
erbjöd en del tidsödande men intressanta
problem då man här under byggnadstiden hade den
korsande trafiken Malmö—Lund genom
arbetsplatsen.

Terrasseringsarbeten

Vid terrasseringsarbeten har totalt avbanats
100 000 m3 matjord och schaktats och upplagts
i bank 240 000 m3 lermassor. Vägrenar,
vägslän-ter och mittremsa har beklätts med matjord på
en yta av 265 000 m2.

Massförflyttningar har utförts av en
maskinpark bestående av Caterpillar D 8, D 7 och D 4,
traktorer med schaktblad och schaktvagn (fig.
4), Tournapull-traktorer, grävmaskiner med 0,3
—1,2 m3 skopvolym, Euclid-truckar rymmande
11 m3 samt ett sjuttiofemtal lastbilar. De flesta
av dessa maskiner är av amerikansk tillverkning
och allmänt förekommande med undantag av
Tournapull-aggregaten, av vilka det ännu
förekommer blott ett fåtal i landet. Ett sådant består
av en dragtraktor och en schaktvagn, båda på
gummihjul (fig. 5). Dragtraktorn orkar ej, som
en vanlig traktor med larvband, dra vagnen i
schaktningsmomentet utan fordrar draghjälp av
en traktor. För att man skall kunna fullt
utnyttja dragtraktorn måste i allmänhet flera
Tournapull-aggregat arbeta tillsammans. Vid
sega och svårhanterliga massor kan dessutom
påskjutningshjälp vid tipplasten behövas. En
grupp av exempelvis ett Tournapull-aggregat, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free