Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Motorvägen Malmö—Lund, av Harald Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Hyvling av autostradans slänter samt bortforsling
av massorna.
Bankarnas komprimering var ett mycket
viktigt arbetsmoment, eftersom de betongbelades
omedelbart efter utfyllning och justering.
Massorna utlades i 30 cm skikt, som komprimerades
intensivt och justerades innan nästa lager lades
på. Denna komprimering gjordes dels med de
traktorer, som brett ut fyllmassorna, dels med
Euclid-truckar, som körde fram och åter över
de utbredda tippmassorna. De senare arbetade
med ett hjultryck av 4—7 t och kördes vid torr
väderlek med halv last och vid fuktig utan last.
Komprimeringen fortsattes tills större
sammantryckningar ej längre uppkom: en ytterligare
komprimering skulle blott ha medfört en ältning
av leran. Komprimeringsundersökningarna
enligt volymviktsmetoden visade, att
komprimeringsgraden hos materialet i bankarna blev
ungefär densamma som eller något större än i
naturligt tillstånd.
Den färdiga terrasserade ytan låg efter
justering med en minustolerans av högst ett par
centimeter. Detta resultat nåddes i allmänhet först
efter en ganska tidsödande och kostsam
justering med byggnadshyvlar och vältar. Slänter,
vägrenar och diken renschaktades och
grov-justerades med schaktblad och hyvlar (fig. 7).
Finjustering och matjordsbeklädnad skedde i
ganska stor utsträckning för hand, delvis
beroende på svårigheten att vid maskinhjälp
erhålla skälig nedsättning av ackordspriserna i
prislistan. En del matjord påfördes dock med
schaktblad eller utlades direkt med grävmaskin
försedd med slängskopa.
Motfyllnad intill vägportar utfördes med icke
tjälskjutande material, som utspetsades på ca
20 m längd. Denna motfyllning utlades i 0,5 m
lager och komprimerades med vibrosläde. Genom
utspetsningen erhåller man en mjukare övergång
mellan de sättningar, som kan befaras.
Utläggning av grusbärlagret
Grusbärlagrets tjocklek varierar mellan 25 och
70 cm beroende på om det skall isolera eller ej.
Totalt åtgick ca 120 000 m3 grus. Svårigheterna
att uppdriva grustäkter i Skåne blir allt större,
i synnerhet för grus med den
kornstorleksför-delning, som fordras för bärlager. Dessutom
måste ofta naturskyddsrådets tillstånd erhållas
för att man skall få öppna nya grustag. Dessa
svårigheter att anskaffa grus kommer
förmodligen att i framtiden påverka vägarnas
konstruktioner i icke ringa grad. Grus har i detta fall
hämtats från flera olika grustag belägna ca 2 mil
från arbetsplatsen. Då man måste få fram mellan
1 500—2 000 m3 grus per dag krävdes en
transportapparat med tidvis drygt 100 bilar.
Åkerifirmor i Skåne, Halland, Blekinge och Småland
sammanslöt sig till "Lundavägstransporter",
med vilket slöts avtal om transporter för
Lunda-vägsbygget. I avtalet ingick en särskild prislista
med betalning av massorna i löst mått per
kubikmeter med hänsyn tagen till transportavstånd
och vägklass. Transportföretaget, som hade en
heltidsanställd representant vid
Lundavägsbyg-get, anskaffade lastbilar på rekvisition från
Lundavägsbyggets transportchef.
Med de stora värden, som här stått på spel, var
det nödvändigt med ingående kontroll, och varje
gruslass kontrollmättes vid någon av de för
ändamålet inrättade, fasta gruskontrollerna.
Chaufförerna avjämnade sina lass efter lastningen i
grustaget och mätningen vid kontrollerna
baserades på en graderad mätstång, som stacks ned
genom gruslagret till bilflaket. Då bilens volym
redan på förhand hade bestämts i relation till
avläsningen på mätstången, behövde man blott
slå i en tabell för att få fram grusmängden.
För att olika körsträckor lätt skulle kunna
mätas och bilarna kunna dirigeras till olika
tipp-platser uppdelades vägen i ett antal delsträckor,
utmärkta i terrängen med färgmarkerade tavlor
med samma färg som de vid gruskontrollerna
utlämnade körsedlarna.
Gruset lastades med grävmaskiner med 0,3—
0,75 m3 skopvolym och mottogs och utbreddes på
tippar i allmänhet med mindre traktorer.
Gruslager med upp till 25 cm tjocklek utlades
på en gång, under det att tjockare lager påför-
Fig. 8. Komprimering av grusbärlager med traktordragen
vibrovals.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
