Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Motorvägen Malmö—Lund, av Harald Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 februari 1956 177
Fig. 9. Betongstation för betong till vägbeläggning; stationen har en kapacitet av 450 ms betong per skift.
des i två omgångar. Varje skikt vältades, det
översta alltid med en 3,5 t traktordragen
vibro-vals (fig. 8). Gruslagren justerades till rätt
profil med byggnadshyvlar. Isoleringslagret var i en
del fall relativt sandigt och var då besvärligt att
handskas med. I detta fall fordrades extra
traktorer och vältar på tipparna för att grusbilarna
skulle kunna komma fram.
Dräneringsarbeten
Totalt nedlades 40 000 m betongrörs- och
tegel-rörsledningar. Betongrörsledningarna har 150—
600 mm diameter och tegelrörsledningarna 4"—
10". Ett stort antal trummor med upp till 1 400
mm diameter utfördes. I dräneringsarbetena
ingick sättning av ca 300 nedstigningsbrunnar och
rännstensbrunnar. Betongrörsledningarna ligger
flerstädes ganska djupt beroende inte minst på
de många viadukter, som måste avvattnas.
Tegelrörsledningarna skulle dels dränera vissa
vattensjuka skärningar, dels leda bort vattnet från de
kringliggande åkrarnas täckdiken, som blivit
avskurna genom vägarbetena. Maskiner med
släng-skopeutrustning schaktade de djupa rörgravarna
(5—7 m djup), medan dikena för
tegelrörsledningarna utfördes med grävmaskiner med
täck-dikesskopa.
Betongbeläggningsarbeten
Totalt har 150 000 m2 belagts med betong.
Beläggningen är 18 cm tjock, utan sidovoter, och
sprickarmerad med svetsat 6 mm rutnät.
Halvfogar förekommer på var 17 m och helfogar med
51 m mellanrum. I mitten av varje farbana
ligger en längsgående halvfog.
Betongen tillverkades i en central anläggning
(fig. 9) med en maximikapacitet av 450 m3
färdigblandad betong per skift. Anläggningen
bestod av två betongstationer med tre 1 500 1
Kaiser-blandare, där betongmaterialierna vägdes
automatiskt. Makadam och grus tillfördes
kontinuerligt med lastbilar och tippades i
upphiss-ningsanordningarna. För att hindra driftstopp
vid bristande materialtillförsel upplades större
buffertlager, varifrån lastning skett med
lastningsmaskiner.
Cement tillfördes i form av löscement med
lastbilar med för ändamålet speciella
presenningssäckar på flaken. För att underlätta lossningen
till betongstationens elevatorer inblåste man
komprimerad luft i cementen genom perforerade
rör. För att göra betongen smidigare och
samtidigt mer frostbeständig tillsattes Darex till
0,01 % av cementvikten, vilken har varit minst
315 kg/m3 betong. Vebe-talet uppmättes till 10—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
