Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passningar och toleranser i finmekanisk industri, av Harald Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKNISK TIDSKRIFT
exemplen har angetts enbart som ritkontorets
önskemål. Dessa värden har dock framkommit
genom samarbete med verkstaden, varför de
överslagsmässigt sett utgör gränsvärden för vad
en normal mekanisk verkstad kan åstadkomma
utan alltför stora kostnader.
Är ritningen rätt måttsatt för en viss verkstad,
skall denna alltså genom uppläggande av en
normal operationsgång och tillverkning av härför
lämpade verktyg kunna tillverka detaljen på ett
ekonomiskt sätt.
Det är givet, att vissa konstruktioner fordrar
mycket snäva toleranser, men då fordrar också
tillverkningen speciella metoder och ofta
speciella maskiner. Sådan tillverkning kommer i
regel till stånd baserad på stora serier eller en lång
erfarenhet vid en viss verkstad, som så
småningom har blivit specialist på bearbetningar av
ett särskilt slag. Någon hänsyn till denna art
av tillverkning kan inte tas vid de exempel som
i det följande kommer att ges på de toleranser
som kan innehållas vid bearbetning i olika
verktygsmaskiner.
Då vederhäftiga fabrikanter levererar
verktygsmaskiner finns i regel bland de medföljande
papperen ett protokoll över indikering och
provning. Detta anger t.ex. för en svarv bl.a. den
ovalitet och konicitet som en axel fått vid
provbearbetning hos tillverkaren. De värden som
återfinns i dessa protokoll ger dock i regel ingen
bild av vad som är lämpligt att begära av
maskinen i fråga om toleranser. Man kan mycket
väl i en god svarv åstadkomma en 6:e grads
tolerans, men det är kostnadsmässigt berättigat
endast under vissa förutsättningar.
Tabell 7. Exempel på normala toleranser som kan
innehållas vid bearbetning i goda verktygsmaskiner
(oberoende av verktygets dimension)
Arbetsmetod Inv. tol. ISA mått kast mm Utv tol. ISA . mått kast mm Längd. o. avst. mått, mm Ungef. mätl. 100 mm
Svarvning — normalt IT9 0,05 IT9 0,05
L > 2D Dmin = 20 IT8 0,02 IT8 0,02 0,05
Lf^D I) max = 60
Dmin = 20 IT8 0,02 IT7 0,01 0,05
L^ 10D Dmin = 20 IT7 0,01 IT6 0,01 0,05
(ev. putsn.)
Fräsning — normalt IT9 IT9 0,1
Noggrann pinnfräsn. IT8 IT8
Arborrning IT7 0,01 IT7 0,01 0,05
Hyvling — normalt 0,15
Specialfall 0,10
Slipning
L > 2D Dmin = 20 IT6 0,005 IT6 0,005 0,03 (0,01)
D Dmin = 20 IT6 0,005 IT5 (stål) 0,003 0,03(0,01)
Hening
Normalt IT7
Specialfall IT5 (0,003)
Kolvning, läppning IT5 0,003
Tabell 8. Exempel på toleranser vid insticksbearbetning
och borrning
Arbetsmetod Tolerans på verktyget Tolerans på arbetsstycket Anm.
Svarvning 1/3 IT7 IT7 Efter för-
Arborrning (min. 0,005) (min. 0,015) L 6 mm svarvn.
Stickning 1/3 IT7 IT7 Direkt i gjut-
(min. 0,005) (min. 0,015) L 6 mm järn Efter
förbearb. i stål
Fräsning 1/3 IT7 IT7 Ev. efter
(min. 0,007) (min. 0,02) L ^ 8 mm förbearb.
Slipning IT6 (min. 0,01) 4 mm Efter förbearb.
Borrning
Normalt h8 (ISA) Hll (ISA)
Juster-
borrning 1/3 IT9 IT9 Efter förborrn.
Brotschning 1/3 IT7 IT7 Efter
förbearb.
I tabell 7 ges en del exempel på vad en
metodman anser, att man normalt kan fordra i fråga
om toleranser i en del vanliga verktygsmaskiner.
Tabellen är uppgjord med hänsyn till
maskinernas egenskaper och avser sådan bearbetning, där
icke verktygets tolerans är avgörande för
resultatet. För efterbearbetningar förutsätts att
förbearbetningarna utförts enligt tabellens värden
för dessa operationer. De värden som angetts för
slipning förutsätter dessutom att eventuella
dubbcentra utförts och justerats med sådan
omsorg att de ej förrycker slipresultatet.
Som redan nämnts inverkar det skärande
verktygets dimension vid vissa bearbetningar på den
tolerans som kan innehållas. Detta är särskilt
fallet vid instickning, fasonbearbetning och
borrning, där verktyget matas in i arbetsstycket utan
att de sidoförskjuts relativt varandra. Den
tolerans, som här kan hållas, blir beroende av både
verktygets noggrannhet och maskinens kvalitet.
Tabell 8 ger några exempel på normala värden
för sådan bearbetning.
För andra typer av bearbetning är det ej
skärverktygen, utan den använda
uppspännings-anordningens kvalitet i kombination med
verktygsmaskinen, som avgör, vilka toleranser som
kan innehållas. Detta gäller framför allt för
av-ståndsmått. Vid bearbetning av mindre serier
används här ritsning för mindre noggranna mått
och jiggborrning, då snäva toleranser fordras. Så
fort seriestorleken och detaljernas dimensioner
gör det lönande, övergår man till bearbetning i
fixturer. Den avståndstolerans man då kan hålla
blir huvudsakligen bestämd av den tolerans som
verktyget är tillverkat med och de
styrningsmöjligheter soin finns, tabell 9.
Då man önskar erhålla litet radialkast eller litet
sidkast mellan vtor med gemensam centrumlinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
