Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Polyuretaner som fibrer, plaster och lacker, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
TEKNISK TIDSKltlFT
I Tyskland framställda produkter erhållna av aromatiska
di- eller triisocyanat och polyestrar, tycks för närvarande
vara de mest använda plast- och lackmaterialen av
poly-uretantyp. Isocyanaten (Desmodur) kombineras med
polyestrar (Desmophen), erhållna av adipin- eller ftalsyra och
/,3-butylenglykol, hexantriol eller andra polyoler.
Exempel på aromatiska isocyanat, som fått teknisk
användning är Desmodur R, HC(c9H4nco)a, Desmodur T,
CHaCaH3(NCO)2, Desmodur TT (dimeren av Desmodur T)
och Desmodur TH
ch3 ch3
ch3/ ^nh.c.och-ch-ch.o.c.nh/-\ch3
/ II I II
nco o ch2 o nco
I
0
1
c =o
I
nh
som är en kondensationsprodukt av Desmodur T och
hexantriol.
Bland Desmodur—Desmophen-systemen finns material,
som är mycket lämpliga som korrosionsskydd på metall,
trä eller betong. Ett sådant är Desmodur TH och
Desmophen. I Sverige finns dessa material även under
handelsnamnen Reafan och Reaplast. Desmodur TH är ett fast
ämne med lågt ångtryck. Det kan emellertid innehålla
spår av utgångsmaterialet Desmodur T som är flyktigt.
Vid praktisk användning utgår man från en lösning av
en förening mellan ett diisocyanat och ett ämne ined
minst tre fria hydroxylgrupper samt en lösning av en
polyester. Vätskorna blandas, får stå ca 30 min och stryks
eller sprutas sedan på de ytor som skall skyddas. Vid
torkningen uppstår ett lackskikt som till sin struktur är en
rymdnätspolymer.
Denna typ av lackering är inte riskfri för arbetaren. Man
vet att Desmodur T angriper luftvägarnas slemhinnor,
inen också Desmodur TH är mycket reaktiv. Båda
föreningarna reagerar lätt med NH2-grupper, vatten och
över huvud taget med ämnen innehållande en reaktiv
väteatom som teoretiskt sett kan ersättas med alkalimetall.
Därför synes även Desmodur TH kunna orsaka irritation
av slemhinnorna, om det tillåts tränga in i luftvägarna.
I Sverige har nu förekommit fall av en astmatisk bronkit
bland arbetare som sprutlackerat med polyuretan.
Insjuknandet har varit plötsligt med lätt feber. Förvarningar i
form av retningssymptom i luftvägarna har varit
obetydliga. Tillfrisknandet sker snabbt utan bestående skador,
men patienternas känslighet för polyuretaner har ökat
betydligt. De får liknande anfall redan vid obetydlig ny
exponering.
Sprutlackering är givetvis farligast därför att det vid den
bildas en aerosol mot vilken man inte kan skydda sig
fullständigt ens genom att utföra sprutningen i effektiva
dragskåp. Strykning med pensel är mindre riskabel, men man
bör dock alltid sörja för mycket riklig ventilation. Vid
sprutlackering torde det lämpligaste skyddet vara
tryck-luftsmask.
Skumplaster
När isocyanat reagerar med karboxylgrupper eller när
vatten sätts till en reaktionsprodukt av polyester och
diisocyanat utvecklas koldioxid under bildning av amid- och
uretanbindningar. Denna reaktion är synnerligen lämplig
för framställning av skumplaster. Man kan erhålla material
med mycket olika cellstorlek och kan variera produktens
fysikaliska egenskaper betydligt. Polyesterns molvikt har
härvid stor betydelse.
Blåsreaktionen är exoterm och ger en höjning av
temperatur och tryck som är tillräcklig för att härdningen av
polyestern skall fullbordas. Skumplasterna fäster utmärkt
på många olika material varigenom de med fördel kan
användas som kärnmaterial i laminat. De kan erhållas både
av elastiska och styva uretanplaster. I USA använder man
som fyllmaterial i sådana material pulver av metalltvålar
eller metaller för att stabilisera skummet. Härigenom kan
man erhålla lätta skumplaster med hög hållfasthet.
Polyuretaner kan vidare blandas med ämnen, t.ex.
allylaryl-fosfonat, vilka ökar deras flamhärdighet.
Genom att använda diisocyanat, som bringats att reagera
med relativt liten mängd polyester eller polyisocyanat,
innehållande hydrolyserbar klor, kan man öka den tid
som förflyter mellan komponenternas blandning och
blåsreaktionens början. Vidare minskas den mängd fritt
isocyanat, som behöver användas, och därmed risken för
förgiftning av arbetande personal.
Skumplast av polyuretan används bl.a. i växande
utsträckning till radarkåpor för amerikanska militärflygplan.
Lim
En god limfog fås i allmänhet om limmet polymeriseras
i kontakt med det material som skall fogas samman.
Polyuretaner kan utnyttjas på detta sätt. Dessutom är det
diisocyanat, som används vid deras framställning, så
reak-tivt att det i allmänhet finns atomgrupper i det material,
som skall limmas, vid vilka de kan fästa. Polyuretaner har
t.ex. ofta så god adhesion till glas att dettas yta brister när
man försöker avlägsna dem mekaniskt. Därför bör de vara
idealiska som lim. Används överskott på diisocyanat i
detta, binds alla reaktiva OH-grupper, och limmet är då
okänsligt för fukt.
Polyuretanliinmens begränsning ligger framför allt i
deras ringa lagringsbeständighet sedan man blandat
komponenterna. Denna olägenhet har emellertid minskats
genom framställning av diisocyanathaltiga föreningar som
reagerar relativt långsamt.
Uretauliinmen är synnerligen användbara för limning av
metaller, som lätt får oxidskikt, t.ex. stål, aluminium och
magnesium, samt glas och många plaster. De är t.ex. några
av de få lim som kan användas för syntetiskt gummi. Av
polyuretanelaster gör man enkomponentlim vilka
emellertid har nackdelen att vara fuktkänsliga varigenom de lätt
gelatineras för tidigt på ytan i kontakt ined luft.
Ett lim av särskilt intresse för skoindustrin framställs av
toluendiisocyanat och en polyester av adipinsyra-glykoltyp
med molvikten 3 000—6 000 och hydroxyltalet 40—50.
Före användningen tvärbinds dessa komponenter med
po-lyfunktionella diisocyanat varigenom limmet torkar
mycket snabbt. SHl
Litteratur
1. German plastics practice. Department of Commerce. Springfield
1946.
2. Bayer, O, Müller, E m.fl.: Ober neuartige hochelaslische Stoffe
..Vulcollan". Angew. Chem. 62 (1950) s. 57. New typcs of highly
elastic substances. Vulcollans. Rubber Chem. & Technol. 23 (1950)
s. 812.
3. Harper, D A, Smith, W F & White, G II: Some neiv
composition based ön condensation rubbers. Rubber Chem. & Technol. 23
(1950) s. 608.
4. Müller, E, Bayer, O ml.fl.: Vber neuartige hochelastische Stoffe
Vulcollan". Angew. Chem. 64 (1952) s. 523.
5. New polymers. Chem. & Engng News 31 (1953) s. 3985.
6. Hill, R: Fibres from synthetic polymers. Amsterdam 1953.
7. Seeger, N V m.fl.: Chemigurn SL — an elastomeric
polycster-urethane. Ind. & Engng Chem. 45 (1953) s. 2538.
8. Holmqvist, C-E, Lundgren, K D & Svensson, à: Besvär frän
andningsvägarna orsakade av polyisocyanatplaster. Färg &
Fernissa 17 (1953) s. 187.
9. Björksten, J, Tovey, II & Dollard Jr, II L: Polyurethane resins.
Mod. Plast. 31 (1954) apr. s. 143.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
