Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1954 - Konstruktioner för Stockholms tunnelbana, av Georg Gyldenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
TEKNISK TIDSKltlFT
AB Stockholms Spårvägar. Skansbron, S:t
Eriksbron och bron över Söderström konstrueras och
byggs dock genom Stockholms hamnförvaltnings
försorg.
Tunnelbanans första delsträcka,
Skanstull-Slussen, utfördes under 1931—1933 (Tekn. T.
1933 s. V 73), men den trafikerades framtill 1950
med vanliga spårvagnar av förortstyp. Av
sträckan utgjordes ca 400 m av bergtunnel och 970 m
av en kombinerad järnbalks- och
betongkonstruktion av Berlin—Hamburg-modell, fig. 3.
Med de i början på 1930-talet synnerligen låga
järnpriserna var detta utförande ekonomiskt.
Plattformarna utfördes med 60 m längd, men
stationerna byggdes så, att en förlängning till
100 m längd var möjlig. Även detta är
emellertid mindre än vad som nu krävs, då denna längd
ej medger mer än fem vagnars tåg. En
ombyggnad till den högre standarden — vilken har blivit
nödvändig till följd av att prognoserna för
stadens befolkning, sedan denna bandel byggdes,
har måst underkastas en kraftig revidering —
blev därför nödvändig. Den utfördes 1949—1950
(Tekn. T. 1950 s. 607).
När stadsfullmäktige 1941 beslöt att
tunnelbanan på Norr i princip skulle utföras i enlighet
ined "Sveavägsalternativet", hade man tänkt sig
att sträckan Slussen—Kungsgatan skulle byggas
först. Man förutsåg nämligen att de södra
förorternas kraftiga tillväxt skulle komma att
medföra besvärliga trafikförhållanden både i Gamla
Stån och vid Slussen. Dessa svårigheter har
också blivit mycket markanta, och det är att beklaga
att den planerade byggnadsordningen ej kunde
följas.
Det visade sig emellertid vid krigets slut, när
man åter kunde börja tänka på att bygga
tunnelbanor, att stadsplanefrågorna för det ur
utseendesynpunkt känsliga området vid Gamla
Fig. 4. Plcin av tunnelbanan genom inre staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
