Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1954 - Böcker - Interpretation of magnetic anomalies at sheet-like bodies, av Gustaf T Lindroth - Hänt inom tekniken - Kurs för personal vid företagsbibliotek - Bostads- och stadsplanekongress - Achema XI - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
TEKNISK TIDSKltlFT
Avhandlingen avslutas med de teoretiskt utvecklade
ekvationernas tillämpning på tre praktiska fall, då
störningskroppen approximativt kan ersättas med en
skiv-formig sådan. Som exempel tjänar diabasgångar i
Ober-harz, Tyskland; en järnmalmsförekomst Benson Mine i
Adirondack, USA, samt framförallt den högintressanta,
stora magnetiska Kursk-anomalin vid Schtschigry i
Ryssland, ca 45 mil SSV Moskva, vilken anomali anses vara av
samma genesis som de stora Krivoj-Rog-malmerna. Denna
anomali har behandlats såväl magnetiskt som
gravi-metriskt av ryska forskare (Gamburzeff, Polikarpoff) och
tysken Haalck.
Denna jämförelse med nämnda forskares resultat är
synnerligen intressant och betydelsefull. Det hade varit av
stort intresse om förf. upptagit en liknande granskning av
Kirunavaaramalmen, förut även granskad av Haalck på
grund av Carlhelm—Gyllenskölds beräkningar.
Även om tillämpningen av förf:s arbete på invecklade
tektoniserade malmer i den svenska leptitformationen är
mycket diskutabel, måste största aktning skänkas den
matematiska klarhet och logik, som utmärker avhandlingen.
Det gäller att pröva dess användbarhet i komplicerade
fall. Det är ju svårare att gå från tolkning i större
regionala sammanhang till detaljer, såsom tektoniserade
malm-fyndigheter inom samma områden. Under alla
förhållanden måste förf:s eleganta avhandling mottas med stor
tacksamhet av alla matematiskt skolade geofysiker och
malmgeologer, liksom gruvingenjörer. Gustaf T Lindroth
Hänt inom tekniken
Kurs för personal vid företagsbibliotek. Tekniska
Litteratursällskapet anordnar den 6—11 september 1954 på
KTH en kurs för assistentpersonal vid företagsbibliotek.
Kursen omfattar undervisning i bibliografi, katalogisering
och UDK-systemets praktiska användning. Vidare blir det
föreläsningar om företagsbibliotekens och de tekniska
centralbibliotekens uppgifter samt om Tekniska
Litteratursällskapets verksamhet. Kursavgiften är 100 kr.
Anmälan om deltagande göres senast den 24 juni.
Upplysningar lämnas av utbildningsnämndens sekreterare, fru
K Hellström, IVA, Box 5073, Stockholm 5, tel. 67 09 10.
Bostads- och stadsplanekongress. International
Federation for Housing and Town Planning anordnar sin 22 :a
bostads- och stadsplanekongress den 19—25 september
1954 i Edinburgh. Kongressens huvudämnen är sanering,
boendetäthet och riksplanering. I samband med
kongressen, som även omfattar studieresor i Skottland,
högtidlig-hålles minnet av Patrick Geddes (1854—1932), vars
verksamhet som en av föregångsmännen inom brittisk
stadsplanering kommer att belysas med en utställning.
Program och andra upplysningar erhålles genom
registratorn i K. Byggnadsstyrelsen, Stockholm 8.
Achema XI, utställning och konferens för kemisk
apparatteknik, anordnas i Frankfurt am Main den 14—22 maj
1955 av Dechema, Deutsche Gesellschaft fiir chemisches
Apparatewesen. Upplysningar erhålles genom Dechema,
Frankfurt am Main-W.13, Postfach.
Problemhörnan
Problem 3/54 var följande: "Enligt en i 1954 års
almanack intagen astronomisk uppsats av professor B Lindblad
anser man sig genom tidsjämförelser rörande
solförmörkelser i äldre tider ha kunnat konstatera, att dygnet
förlänges med ca 0,0015 s på 100 år. Detta skulle bero på
tidvattnets bromsande inverkan. Undersök hur stor denna
bromseffekt är uttryckt i kilowatt! Utgå från att jordens
medeltäthet är 5,5 och applicera i beräkningen en skälig
korrektion med hänsyn till den mot centrum stigande
tätheten."
Alla storheter mäts i MKSA-enheter. Om r är löpande
radie, R jordradien, oc vinkeln från polaxeln och q
tätheten vid radien r, kan tröghetsmomentet kring axeln
skrivas
R
j= | g(r sin a)* (2 n r sin r doc dr = d r (1)
vol 0
Antag först att jorden är ett homogent klot. Då erhålles
8 tzqR*
J =
med q = 5,5 • 103 och R —
15
4 • K)7
2 n
= 6,37 • 108 blir J = 96,5 •
1038.
Nu tilltar jordens täthet mot centrum, varför nyss
angivna J-värde med säkerhet är alltför högt. Antag att
tätheten Qy vid vtan är 3,0 • 103 och att den varierar
paraboliskt med radien. Om medelpunktstäheten betecknas
med Qo gäller följande samband, alltjämt under
förutsättning att jorden är sfärisk i stället för en geoid:
Q=Qo-(Qo- 3,0-103)-^
K
, C 4,rß3
4 n g r- d r = —–-5,0 •
103
(2)
(3)
som tillsammans med (1) ger
J = 83,7 • 1038
Om dygnet sättes likamed 1/366 år, är jordens
vinkelhastighet
6) = 2*-366
=72,8.10-8 766 • 3 600
Efter 10 år har dygnet ökats med 0,0015 sekunder, dvs. <jo
har minskats med beloppet
0,0015 O)2
A o =
2 re
Minskningen i rotationsenergi under samma tid är
0,0015 _ ,
J 6) • A 61 = —-J Oi "
2 n
eller med insatta värden på J och co
a(J‡) = 77,2-10-
Sålunda gäller följande effektsamband, om den sökta
friktionseffekten i kW betecknas med P
P ■ 103 • 100 • 8 766 • 3 600 = 77,2 ■ 1020
varav P = 2,45 • 109 kW.
Den totalt utbyggda vattenkraften på jorden är ca
0,1 • 10° kW; värmekraftverken torde leverera ungefär lika
mycket. Full utnyttning av tidvattenseffekten skulle
därför mer än tiofaldigt täcka mänsklighetens nuvarande
behov av elektrisk energi.
Förestående lösning är återgiven efter F Dahlgren. Sign.
Ög, som antagit Qy = 2,8 och förutsatt linjär täthQtsökning
mot centrum (vilket ger q0 = 13,6) har kommit till
bromseffekten P = 2,4 • 109 kW. Problemförf. sign. N E, finner
med Qy = 2,5 och linjär täthetsfördelning P = 2,22 • 109
kW. T Ygge har antagit Qy = 3 och att q avtar utåt
omvänt proportionellt mot radien, varav Q0 = 13. Han
finner P = 2,4 • 109 kW. Samma värden erhåller N
Lundquist med Qy = 3 och linjär täthetsfördelning. — LE
Lindfors har i sin lösning noterat att handböckerna (t.ex.
Westphal: "Physikalisches Wörterbuch") för jordens
tröghetsmoment anger J = (80,77 ± 0,2) 1030 kgm2; andra
litteraturkällor uppger Qy — 2,7 samt Q0 = 12,2. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
