Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
569
Flottningen vid Kilforsens kraftstation
Civilingenjör Stig Angelin, Älvkarleby
Med en årlig virkesmängd av i medeltal 1,4 milj.
m3 (1949—1953) kommer Ångermanälven på
andra plats efter Dalälven bland landets
flottleder. Flottledens sammanlagda längd är ca
3 600 km varav ca 3 100 km trafikerades 1953,
vilket motsvarar sträckan Stockholm—Kairo.
Den årliga medelflottgodsmängden motsvarar 26
rader virke utlagt på denna längd.
I Fjällsjöälven, som är en av Ångermanälvens
tre huvudgrenar, flottas årligen 2,5—5,8 milj.
stockar med ett medeltal (1949—1953) av ca
5,0 milj. stockar eller ca 0,4 milj. m3.
Flottningstiden är beroende av islossningen, vatten- och
vindförhållanden, virkesmängden m.m. Vid
Kilforsen börjar flottningen i regel i mitten av maj
och är avslutad i slutet av juli eller början av
augusti. Den av Kilforsens utbyggnad berörda,
nedersta delen av Fjällsjöälven har med sina nio
forsar varit en ganska besvärlig och
arbetskrä-vande del av flottleden, och mycket virke har
skadats på denna sträcka.
Vid planeringen av kraftverksanläggningen vid
Kilforsen, liksom vid praktiskt taget alla
vattenkraftanläggningar i Norrland, måste man ta
vederbörlig hänsyn till flottningen och utforma
anordningar som utan nämnvärda risker för vare
sig flottningens fortgång, virket eller kraftverkets
drift för flottgodset förbi anläggningen. Med den
utformning Kilforsanläggningen slutligen fick
(Tekn. T. 1954 s. 497), innebar flottningen en
del helt nya och ganska besvärliga problem.
Virket följer med driftvattnet från ett nyanlagt
flottgodsmagasin genom tilloppskanalen och
till-loppstunneln ned till fördelningsbassängen, fig. 1.
Vid passagen över denna ledes virket till det vid
högra sidan placerade rännintaget, varefter det
634.982.542 : 627.84(488/0
genom flottningsrännan förs till den egentliga
Ångermanälven strax nedströms avloppstunnelns
utlopp. Den nya flottled som på så sätt ordnats,
är ca 10 km lång. Om så i undantagsfall skulle
behövas, kan flottningen ledas från
virkesmagasinet till regleringsdammen vid Imnäs, varefter
virket får gå den gamla vägen — 20 km —
genom forsarna till sammanflödet med
Ångermanälven. På sträckan nedom regleringsdammen
utdrivs årligen ca 100 000 stockar. Dessa flottas
under den tid på försommaren, då man i regel
har gott om vatten och kraft. Under år med
exceptionell vattenbrist finns möjligheter att
anordna biltransport av detta virke.
Tilloppstunnel
Den intressantaste nyheten vid Kilforsen och
den som kanske beredde de största problemen är
tunnelflottningen. Tilloppstunneln har en längd
av 3,7 km och är utsprängd för fri vattenyta. Det
torde vara första gången flottning i tunnel
praktiseras i denna omfattning. Vi hade därför inga
erfarenheter från andra håll att falla tillbaka
på och ej heller fann vi någon anläggning med
tunnel eller smal bergkanal där vi kunde göra
försök i full skala. För att klargöra problemen
och undersöka vilka åtgärder, som måste vidtas,
utfördes därför mycket omfattande modellförsök
vid vattenbyggnadslaboratoriet i Älvkarleby.
Tunneln har en teoretisk bredd av 13 m och en
höjd av 16,75 m, fig. 2. Tillrinningen till
Kilforsen efter genomförd årsreglering i
Fjällsjöälven och Faxälven (via bifurkationen
Vängel-älven) räcker normalt till full driftvattenmängd
— nominellt 300 m3/s — endast en liten del av
sommaren. Mer än halva flottningstiden blir den
Fig. 1. Plan över huvudanordningarna för flottning vid Kilforsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
