- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
570

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Tilloppstunnel; tvärsektion, vattenstånd och
vatten-hastigheter. Högsta visade vattenstånd gäller för 100 ms/s
och magasinet vid dämningsgräns, lägsta för 350 m’/s och
magasinet av sänkt 0,5 m.

200 m3/s eller mindre. Ett vattenfattigt år kan
tillrinningen under mer än halva flottningstiden
vara endast omkring 100 mn/s.

I)et var ursprungligen meningen att tunneln
skulle bli rak hela vägen från tilloppskanalen till
fördelningsbassängen. N id provborrningar för
denna sträckning upptäcktes emellertid ett
område ined dåligt berg och för att undvika detta
parti måste sträckningen ändras varigenom två
horisontal kurvor erhölls. Detta försvårade till en
början bedömningen av möjligheterna att flotta
i tunneln.

Modellförsök

Den modell, där de huvudsakliga försöken
utfördes, var byggd i skala 1 : 15 och var 16 m
lång, fig. 3. Modellväggarna var gjutna av
betong efter uppmätning av en begränsad bergyta
i avloppstunneln i Forsmo. Modellens råhet, oin-

Fig. 3. Tunnel flottning i modell.

räknad till full skala, visade sig motsvara M =
35 i Mannings formel, vilket tyder på att de
utförda ytorna hade ungefär rätt råhetsgrad;
möjligen var de något för släta, vilket är
oundvikligt, eftersom de vassaste hörnen avrundas något
vid gjutningen. För att resultatet skulle bli så
riktigt som möjligt användes vid
flottningsför-söken "naturligt" virke, varvid även obarkade
modellstockar användes i samma proportioner
som i verkligheten.

Försöken med flottning i tunnel med obeklädda
väggar visade, att hastigheten har en avgörande
betydelse för brötbildningsrisken. Då hastigheten
är relativt stor, 1,7—2,0 m/s, motsvarande full
driftvattenmängd 300—350 m3/s, utbildas starkt
turbulent strömning vid de skrovliga väggarna
och ythastigheten i tunnelns mitt är väsentligt
större än vid sidorna. Därigenom dras virket in
mot tunnelmitten och rätas även i stor
utsträckning ut, så att det flyter på längden. Stockarna
stöter mycket sällan mot väggarna och vänder
runt och även om så i något undantagsfall sker,
är kraften i vattnet tillräcklig för att hindra att
"brötlås" uppkommer.

Samma tendenser kvarstår, fast mindre
utpräglade, så länge hastigheten är större än 1,0 m/s,
motsvarande 185 m3/s. Vid denna hastighet är
det inte samma utpräglade tendens hos virket
alt dras mot tunnelmitten utan virket stöter
ibland mot ojämnheter och vänder runt. Kraften
i vattnet är dock fortfarande tillräcklig för alt
hindra uppkomsten av brötlås. När hastigheterna
är 0,0 in/s eller mindre, kan enligt försöken
uppstå brötlås som binder den efterföljande
virkes-massan. Risken för virkesstop]) ökar därefter,
med minskande hastighet.

Vid låga hastigheter — t.ex. 0,5 m/s — stöter
virket ideligen mot väggarna och vänder runt
varvid virkesmassan mycket lätt stoppas. Även
om inte direkt avbrott därvid uppstår, så
minskas transportkapaciteten mycket kraftigt genom
de upprepade uppbromsningarna. Tendensen till
brötbildning visade sig även vara mycket
beroende av virkestillsläppningen. I modellen
undersöktes därför hur mycket virke man kunde
släppa per tidsenhet utan att i allmänhet bröt
uppstod. Vid 100,m3/s kunde ej mer än ca 1 600
stockar/h släppas medan man vid 200 m3/s
kunde släppa 15 000 stockar/h. ökningen står som
synes ej alls i enkel proportion till
hastighetsökningen utan är mångfaldigt större.

Risken för stopp i flottningen och den låga
kapaciteten gjorde det mindre tilltalande att flotta
vid lägre hastigheter än 1,0 m/s. Då man, som
nämnts, ganska normalt måste räkna med att få
lägre vattenföringar under flottningstid än 185
m3/s, undersöktes olika sätt att möjliggöra
flottning även vid lägre hastigheter.

Ledbommar i tunneln avfördes på ett tidigt
stadium från diskussionen på grund av svårigheter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free