Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Nybyggen - Spårförbindelse under Stora Bält, av G Lbg - Lättmanövrerad lastlucka, av N Lll - Ångkraft i TVA-systemet, av G Lbg - »Kaffekokarreaktor», av SHl - Andra masugnen i drift i Volta Redonda i Brasilien, av E R-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 195i
587
Byggnadstiden uppskattas till fyra år och kostnaderna till
210 milj. dkr. Väganslutningarna skulle huvudsakligen
betalas på sedvanligt sätt från vägfonden. Tunneln skulle
även kunna utnyttjas av järnvägarna för godstrafik
nattetid eller vid svåra isförhållanden. Avgiften för en bil antas
bli 20 dkr (V Marstrand i Ingeniören 1954 s. 312).
G Lbg
Lättnianövrerad lastlucka. Götaverken levererade den
4 maj 1954 M/S "Ellen Bakke", en sluten shelterdäckare
om 10 430 tdw, 10 000 ihk och med 17 knops fart på full
last. En intressant nyhet på detta fartyg är en
mellan-däckslucka av stål (fig. 1), som är mycket lättmanövrerad
och går att öppna och stänga betydligt snabbare än de
vanliga luckorna. Luckan är delad i två hälfter, vilka i
sin tur är ijppdelade i två sektioner, vilka med kraftiga
gångjärn är fästade vid lucköppningens sidor. Då luckan
öppnas, fälls de fyra sektionerna upp mot däcket ovanför
och bildar väggar efter öppningens långsidor.
I stängt läge ligger lucksektionernas översida i jämnhöjd
med däcket, så att truckar obehindrat kan köra fram över
luckan vid lastnings- och lossningsarbete. Lucksektionerna
öppnas med hjälp av en flyttbar tryckluftsmotor (fig. 2)
från shelterdäcket (enl. Götaverken). N Lll
Ängkraft i TVA-systemet. Tennessee Valley Authority
(Tekn. T. 1945 s. 924; 1953 s. 363) har på tjugo år byggt
tjugo stora dammar med vattenkraftanläggningar för
sammanlagt 2 675 MW. Under sju år skall nu företaget bygga
sju stora ångkraftanläggningar för sammanlagt 6 500 MW
effekt för en kostnad av 910 M$. Utvecklingen under denna
tid går mot större enheter (125—250 MW) och högre
ångtryck (102—141 atö). Pannornas ångproduktion har ökats
från 450 till 750 t/h. Anläggningarnas huvuddata framgår
av följande tabell:
Namn Antal enheter Effekt per aggregat MW Total effekt MW [-Ångtryck-] {+Ång- tryck+} at ö Anläggn. färdig år Kostnad MS
Colbert ...... 4 180 720 127 1955 110,5
Gallatin ...... 2 225 450 141 1956 85
Jolin Sevier .. 3 180 540 127 1956 96
Johnsonville .. 6 112,5 675 102 1953 93,5
Kingston ..... £ 135 1 180 j 1 440 127 1955 213
Shavonee 10 135 1 350 127 1955 216,5
Widons Creek 112,5 675 P 1954 96
(Arthur Fox i Engineering News Record 25 febr. 1954.)
G Lbg
"Kaffekokarreaktor." En homogen atomreaktor
("vat-tenkokarreaktor", Tekn. T. 1951 s. 108) som byggs i USA
har konstruerats så att alla radioaktiva biprodukter från
klyvningen skiljs från bränslet innanför reaktorns
strålskydd, varefter bränslet återförs till reaktorsfären.
Reaktorn skall ha en vattenlösning av uranylsulfat, anrikat på
uran 235, som bränsle. Ungefär 15 1 lösning ryms i
reaktorsfären av rostfritt stål. Normalt skall reaktorn köras
med en effekt på 100 W varvid ett neutronflöde på 1 000
milj. termiska neutroner per kvadratcentimeter blir
tillgängligt för experiment. Reaktorn byggs så att dess effekt
kan ökas till 2 kW. Regleringsstavarna manövreras med
ett speciellt servosystem som automatiskt håller
reaktoreffekten konstant vid ett givet värde.
Reaktorn har fått sitt namn genom de åtgärder som
vidtagits för att den inte skall kunna gå ur kontroll.
Utmärkande för homogena reaktorer är som bekant alt
detta knappast kan hända. Om nämligen
klyvningsreaktionen ökar, hejdas den av värmeutvecklingen i
vattenlösningen. Förutom denna naturliga säkerhet har
ifrågavarande reaktor försetts med ett säkerhetskärl till vilket
en del av lösningen överförs med en sifon så snart
gasutveckling uppstår i reaktorsfären (Chemical &
Engineering News 18 jan. 1954 s. 234). SHl
Andra masugnen i drift i Volta Iiedonda i Brasilien.
Brasiliens största järnverk Volta Redonda byggdes efter
andra världskriget. Driften startades 1947 med en masugn
om 1 000 t/dygn tackjärn, ett koksverk om 1 500 t/dygn
koks och tre martinugnar var och en för 160 t charge
jämte olika valsverk. Järnmalmen kommer från bolagets,
Companhia Siderurgica Nacional, egna gruvor vid Lafaiete
i Minas Gerais (Tekn. T. 1954 s. 525), belägna 400 km
från verket.
År 1948 tillverkades 265 753 t koks, 224 025 t tackjärn
och 243 736 t stålgöt. Det slutliga målet var från början
en årsproduktion av 750 000 t tackjärn, 680 000 t stålgöt
och 467 000 t valsverksprodukter. Redan 1950 tillverkades
287 000 t koks, 339 000 t tackjärn och 420 000 t stålgöt,
varvid verket gav 46 °/o av den totala ståltillverkningen i
Brasilien.
Under 1953 blev produktionen av stålgöt 476 234 t, men
sedan den andra masugnen på 1 200 t/dygn startats i
början av 1954 räknar man med en fördubbling av denna
årsproduktion. Det slutliga målet för Volta Redondas
årliga stålgöttillverkning har nu satts över 1 Mt. Verket
startade med 55 koksugnsenheter, men utvidgades 1953 med
Fig. 1. En lucksektion öppnas.
Fig. 2. [-Transportabel tryckluftsmotor,-]
{+Transporta-
bel tryck-
luftsmotor,+}
varmed
mel-landäcks-luckorna
öppnas från
övre däcket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
