- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
588

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Nybyggen - Andra masugnen i drift i Volta Redonda i Brasilien, av E R-s - Andras erfarenheter - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige, av Lr - Korrosion i sulfatkokare, av U T—h

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

TEKNISK TIDSKRIFT

21 ugnar och skall 1954 byggas ut till sammanlagt 111
ugnsenheter.

Hela produktionen 1953 konsumerades inom landet, där
industridistriktet Säo Paulo absorberade 44,6 °/o och det
federala distriktet med Rio de Janeiro 38,1 °/o. Den nu
startade masugnsenheten är en av de största i världen
(Blad för Bergshandteringens Vänner 1951 h. 5 s. 221;
Gemeinfassliche Darstellung des Eisenhiittenwesens,
Düsseldorf 1953 s. 372; New York Herald Tribune 12 apr. 1954,
s. 34). E R-s

Andras erfarenheter

Elförsörjning och industriproduktion i Sverige. Den
stagnation, som karakteriserade industriproduktionen ännu
under början av 1953, har sedermera släppt och förbytts
i en successivt ökad aktivitet inom hela näringslivet.
Industriproduktionen har åter börjat stiga och
industriföretagens investeringsvilja, som är ett känsligt mått på
rådande konjunkturer, visar fasta tendenser till uppgång.

ökningen av industriproduktionen blir speciellt märkbar
vid en jämförelse mellan första kvartalet 1954 och
motsvarande kvartal föregående år, eftersom sistnämnda
period var en utpräglad nedgångstid inom vissa
industrigrupper.

Bakslaget på exportmarknaden för skogsprodukter under
1952 har successivt återhämtats under 1953 och för
närvarande är exportkonjunkturerna mycket gynnsamma.
Massa- och pappersindustrin utnyttjar i stort sett den
maximala produktionskapaciteten. I jämförelse med första
kvartalet 1953 har produktionsvolymen inom denna
industrigrupp vuxit med 19 %>. Produktionen hos järn- och
stålverken var däremot endast obetydligt högre än
föregående år och produktionskapaciteten är ej fullt utnyttjad.
Orderstocken, som minskade kraftigt 1953, stabiliserades
i början av 1954. Inom verkstadsindustrin var
sysselsättningen något lägre än under 1953. Den alltsedan hösten
1951 fortgående nedgången i orderstocken upphörde dock,
och tendenser föreligger till fortsatt återhämtning.

ökningen av industriproduktionen medförde under första
kvartalet 1954 en stegring av industrins elkonsumtion med
ej mindre än 14 °/o jämfört med 1953. En stor del av
den ökade elkonsumtionen föll på industrigrupper, som
relativt föga påverkar beräknat index för
produktionsvolymen, t.ex. elhyttor och legeringsverk, jord- och
stenindustri samt kemisk-teknisk industri. Detaljförbrukningen
steg även starkt, vilket medförde att netto elkonsumtion
låg 460 MkWh eller 10 °/o högre än föregående år. Tack
vare kraftverkens starkt stegrade produktionsförmåga på
grund av många nya krafttillskott samt den goda
vattentillgången under första kvartalet kunde, trots den ökade
elkonsumtionen, den erforderliga ångkrafttillsatsen under
högbelastningstid minskas avsevärt, samtidigt som
sekundaleveranserna till elångpannor under lågbelastningstid
ökades. Vattenmagasinen avsänktes i stort sett planenligt,

Jbc/ex/a/ 0338 ’ fOO)

350

300

250

Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige under
l:a kvartalet 1953 och 1954

200

1953

MkWh

1954 ökning
l:a kv.
1953—1954
MkWh °/o

Total elproduktion ................... 5 437 6 187 14

Vattenkraftproduktion ............................4 924 5 879 19

Ångkraftproduktion ....................................513 308 —40

Export ............................................................11 12 9

Total elbelastning .................... 5 426 6 175 14

Förluster ........................................................808 915 14

Elångpannor ..................................................60 144 140

Netto elkonsumtion .................. 4 658 5 116 10

Industri ..........................................................2 726 3 099 14

Transport ......................................................393 414 5

Detaljförbrukning ......................................1 439 1 603 11

Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvolym
i Sverige under l:a kvartalet 1953 och 1954

Elkonsumtion
1953 1954

MkWh MkWh

ökning l:a kv.

1953—1954
Elkon-
Pro-sum- duk-tion tionsvo-

lvm*
»/o °/o

Malmbrytning och metallindustri 1 129 1 261 12

därav: järnverk ..................................372 392 5

elhyttor och legeringsverk 165 206 25

mekaniska verkstäder ... 185 192 4

Jord- och stenindustri ....................165 202 22

Träindustri ............................................112 134 20

Massa- och pappersindustri ..........765 878 17

Livsmedelsindustri ............................103 110 7

Textil- och beklädnadsindustri ..89 97 9
Läder-, hår- och gummivaru-

industri ..................................................27 30 11

Kemisk-teknisk industri ..................296 340 15

övriga industrier ................................40 47 17

Industri totalt ......................................2 726 3 099 14

* Produktionsindex enligt Sveriges industriförbund.

— 1

14
19
— 4

men snötillgången inför vårfloden var vid kvartalets slut
ovanligt låg. Lr

Korrosion i sulfatkokare. Korrosionsproblemen vid
sulfatfabrikerna har under senaste år vållat allvarliga
bekymmer. Särskilt kokarmaterialet utsätts för svåra angrepp.
Cellulosaindustrins Centrallaboratorium har därför tillsatt
en särskild korrosionskommitté för att utröna orsakerna
och finna bot mot den ökade korrosionen.

Utförda försök har visat att korrosionen sammanhänger
dels med lutens sammansättning, dels med
kokarmaterialets beskaffenhet. Med stigande halt av tiosulfat ökas
angreppet kraftigt. Inkrustbildning genom i luten
förekommande kisel-, kalcium- och aluminiumföreningar till
kal-ciumaluminiumsilikat kan minska korrosionen. Vissa inhi-

Fig. 1. Indextal (1938 = 100) för,
1 total elproduktion, 2 industriell
elkonsumtion, 3 industrins
produktionsvolym.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free