Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Andras erfarenheter - Glasprodukter, av SHl - Olja av butadien till färg, av SHl - Antibiotikum mot kancer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 september 1954 111
ett kontinuerligt band av aluminium, används som
elvärmeelement för uppvärmning av rum.
Ett genomskinligt överdrag av tennsalter och andra
ämnen kan anbringas på spegelglas och brännas fast.
Glasytan blir härvid elektriskt ledande och kan upphettas med
elström (Tekn. T. 1951 s. 751). Sådant glas kan användas
i laminerade vindrutor, och isbildning på dessa kan då
hindras genom eluppvärmning. På liknande sätt
ytbehandla! glas kan användas som väggradiatorer eller
takradiatorer, t.ex. i kycklingburar. Ledande laminat överdragna
med fosforer (Tekn. T. 1949 s. 171) kan ge ljus utan
nämnvärd värmestrålning och är lämpliga för vägg- eller
takbelysningar.
Vid tillverkning av speglar används numera förbättrade
metoder för våtförsilvring, och vid utnyttjande av en
kall-sprutningsteknik kan man anbringa silverskikt som är lika
blanka på båda sidor och praktiskt taget fria från fina
hål. De kan göras opaka eller genomskinliga, och
speglarna kan lamineras. Man framställer också
metallbeläggningar genom att i vakuum låta ånga från elupphettade
metaller kondensera på kalla glasytor. Opaka
aluminiumspeglar reflekterar synligt och ultraviolett ljus bättre än
silverspeglar. Aluminiumskiktet vänds utåt varigenom man
undviker den färgändring som uppstår när ljuset passerar
genom glas.
Fönsterglas dras numera kontinuerligt vertikalt uppåt
genom en springa i en platta av eldfast lera, som flyter på
glaset i en särskild förhärd till en vanna. Vid Fourcaults
process sker kylningen av glaset direkt genom
konvektionsströmmar i luften. Man drar också fönsterglas
vertikalt uppåt enligt Colburns metod, vid vilken glaset, sedan
det stelnat, värms upp och får passera över en vals med
stor diameter och sedan horisontellt genom en kylugn. I
många fabriker, där man arbetar enligt Fourcaults
metod, sker numera all upphettning elektriskt (Tekn. T. 1952
s. 232, 855).
Draget fönsterglas kan erhållas med nästan lika god
kvalitet som spegelglas tack vare betydande förbättringar av
glassammansättning och produktionskontroll. Det har
vidare fördelen framför spegelglas att dess ytskikt inte
avlägsnats genom slipning. I Europa har man med
växlande framgång använt Fourcaults metod för att dra
över-fångsglas, bestående av en kärna av kristallglas och ett
relativt tunt ytskikt av opalglas eller färgat glas.
Flaskor och glödlampskolvar blåses numera till största
delen i automatiska maskiner. En av de nyaste metoderna
torde vara användning av ett band av mjukt glas vid
blåsning av glödlampskolvar. Bandet formas kontinuerligt
mellan två valsar som har linsformade fördjupningar och
får härigenom periodiskt återkommande förtjockningar
vilka blåses upp till kolvar i roterande formar. Efter
blåsningen skiljs kolvarna mekaniskt från bandet och förs på
en transportör genom en kylugn. I en amerikansk fabrik,
där denna metod används, tillverkas 1 milj. kolvar per
dygn.
Glasrör med relativt liten diameter dras horisontellt vid
Danner-processen varvid glaset rinner från en vanna till
en roterande pipa (Tekn. T. 1952 s. 527). Genom denna
pressas luft som hindrar röret att falla ihop. Grövre rör
(50—150 mm) kan erhållas genom vertikal förlängning
av en glasbubbla orsakad antingen genom tyngdkraftens
verkan eller genom dragning uppåt. Härvid måste så stort
lufttryck bibehållas inuti röret att detta inte faller ihop.
Glasfiber kan framställas både av ull- och silketyp. Ull
blåses från smält glas med en stark ström av luft eller
ånga. Den används mest för isolation i form av ull eller
mattor. En sådan med 100 mm tjocklek uppges ge lika god
värmeisolation som en 3 m betongmur. Fiber av
specialglas med hemlighållen sammansättning absorberar eller
släpper igenom strålning av bestämd våglängd.
Man kan också dra glas till fibrer med några centimeters
till flera meters längd Av dem kan man spinna garn och
av detta väva tyger. Genom förbättring av dragmetoderna
kan man nu framställa så fina fibrer (1 |j, eller mindre)
att hudirritation helt undviks och tygerna blir mjuka som
siden. Genom ytbehandling kan glasfiber göras färgbar. På
grund av sin höga hållfasthet torde glasfiber för
närvarande vara ett av de viktigaste armeringsmaterialen för
plaster. Ett av de nyaste användningsområdena för
glasfiber är som smörjmedel vid strängpressning av stål
(Tekn. T. 1952 s. 40).
Skumglas framställs genom smältning av en blandning av
glaspulver och ett gasutvecklande ämne, såsom bitumen,
gasrikt stenkol eller vattenfri soda. När smältan upphettats
så att glaset bildat skum kan det gjutas i formar eller
valsas kontinuerligt. Skumglaset är svart eller vitt beroende
på vilket blåsmedel som använts, och har så låg specifik
vikt att det flyter på vatten. Det kan formas i varmt
tillstånd eller skäras med såg när det är kallt. Det är en
utmärkt värmeisolator och deformeras inte liksom glasull.
Optiskt glas smälts ibland i öppna deglar och får sedan
långsamt svalna i dessa. Av den stelnade massan väljer
man ut optiskt klara bitar som vidarebearbetas. Numera
häller man ofta ut glassmältan på ett stålbord, valsar det
som spegelglas, glödgar och kyler det och skär det
slutligen i ämnen som slipas och poleras. Ibland smälts
ämnena och formas till linsämnen med bestämd form. Linser
och linsämnen kan också pressas direkt av smält glas eller
av mjuka band eller stavar.
Vid slipning och polering fästs ämnet på en varm klump
av termoplast som stelnar vid avsvalning. För att inte
skada den färdiga linsen när den skall lösgöras från
plasten kyls hela arbetsstycket varvid plasten krymper mera
än glaset och därför lossnar.
Färgade glas används för många olika ändamål, t.ex. till
televisionsrör av nyare typ för minskning av deras
ljusstyrka, så att de inte anstränger ögonen, och till
svetsglas-ögon. Glas för dessa ändamål dras numera kontinuerligt
enligt Fourcaults metod. Vidare används färgat glas i stor
utsträckning till solglasögon och fotografiska filter.
Man kan framställa glas som bara minskar ljusets styrka
utan att ändra dess färg. Det finns specialglas som
absorberar eller släpper igenom ljus med nästan vilken önskad
våglängd som helst. De kan t.ex. absorbera eller släppa
igenom infrarött, ultraviolett eller röntgenstrålar. Det finns
numera glas som absorberar t.o.m. hård röntgen- eller
neutronstrålning (Tekn. T. 1951 s. 531).
För inte alltför länge sedan började man belägga
glaslinser med magnesiumfluorid (senare också med flera
andra ämnen) för att minska deras reflexion. Denna
uppgår till ca 10 % av det infallande ljuset. Genom att
anti-reflexbehandla glasytorna i ett linssystem, t.ex. ett
kameraobjektiv, kan man därför betydligt öka dess
genomsläpplighet för ljus (A Silverman i Industrial & Engineering
Chemistry jan. 1954 s. 143). SHl
Olja av butadien till färg. En amerikansk produkt
framställd av butadien, kallad C-Oil, ger enligt uppgift
emaljfärg och fernissa som lämnar en varaktig och
mycket hård film med hög glans. Man väntar därför att den
nya produkten, som kan levereras till konstant pris, så
småningom delvis skall ersätta linolja och andra
vegetabiliska oljor vilkas pris varierar mycket. Av C-Oil kan
man också göra en glasliknande plast som lär ha ovanliga
elektriska egenskaper och därför kan få användning i
elektronikutrustning för höga frekvenser.
Ännu tillverkas C-Oil bara i halvstor skala och
erfarenheter om dess praktiska användbarhet saknas (Business
Week 19 juni 1954 s. 122). SHl
Antibiotikum mot kancer. Man lär i USA ha fått nytt
hopp om framgång med kemoterapeutisk behandling av
kancer sedan man funnit ett antibiotikum, azaserin, som
visat sig effektivt hindra tillväxt av olika typer av tumörer
hos möss och råttor. Dess giftverkan uppges vara mycket
liten. Azaserins verkan tros sammanhänga med reaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
