Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 9 november 1954 - Drivning av en 5 km transportort, av Dag Ingler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
969
Pådragen för fläktarna bör hållas 75—100 m
bakåt i orten för att undvika att stötvågen vid
sprängningen löser ut motorerna. De först
levererade fläktarnas höljen hade ganska tunn plåt,
som lätt deformerades. Senare har erhållits
fläktar med grövre plåt. Eftersom orten fungerar
som friskluftledning, måste väggar och tak
spolas efter hela ortlängden med lämpliga
tidsmellanrum, för att binda det avlagrade dammet.
Ventilationens effekt kontrolleras fortlöpande
ined dammprov en gång i månaden. En gång i
kvartalet tas prov under en hel drivningscykel.
Dessutom görs specialundersökningar av både
damm- och koloxidhalt.
Lastningen
Lastningen var från början det största
problemet, men den har också givit de största
framgångarna. En del mekaniska detaljer behövde
först rättas till. Brytskivorna på bryggan ökades
från 175 mm till 300 mm i diameter och i stället
för de två brytskivorna på vardera 175 mm på
sista vagnen insattes en skiva på 730 mm
diameter. Dessa förändringar förlängde omedelbart
skrapspelslinans livslängd väsentligt och ökade
märkbart spelets dragkraft. En följd härav blev
att dragningen i sista vagnen slet rälsen krokig.
Detta avhjälptes genom att 730 mm blocket
sattes något framför mitten av en separat vagn, som
även användes som redskapsvagn för verktyg,
expanderbult, olja m.m.
Genom att lastarpersonalens yrkesskicklighet
ökade, kunde man i december 1952 övergå till att
lasta salvan i ett steg i stället för i två, som man
hade planerat (fig. 4). Lastarna hade här en del
övertid, som senare blev än mer markerad, då
borrsjunkningen genom bergets större hårdhet
sjönk till 20—25 cm/min. Detta avhjälptes genom
den förutsedda förskjutningen av lastarnas
arbetstid ined 1 h. Under de sista månaderna har
lastningseffekten ytterligare ökat, så att en 2 m
djup salva 16 m3 teoretiskt fast mått lastas på
45—75 min beroende på skrapvägen.
Försörjning med elkraft
För drivning av skrapspelet, fläktar och för
ar-betsbelysning fordras diverse elektriska
anläggningar. Spelmotorn matas med 400 V och
matar-kabelns längd bör ej överstiga 700 in för att ej
spänningsfallet skall sänka skrapningseffekten.
Därför utstrossas orten på var 500 :e m för att
lämna plats för bl.a. en 60 kW luftkyld
transformator. Fram till denna läggs på kabelplank
en 10 kV jordkabel på 16 mm2. Denna matas
med 3 kV under drivningen. Den skall sedan,
när man erhåller förbindelse med Boliden, förse
Långselegruvan med elkraft och skall då matas
med 10 kV. Från 60 kW transformatorn matas
400 V till skrapspelet genom en gummikabel på
25 mm2.
Utefter hela orten följer också en 10 mm2
jordkabel för fläktarna. Den förses även med uttag
för elsvetsning. Vid ortens mitt kommer en
transformator att lämnas för matning till denna
kabel. En telefonkabel, fyrledare, följer också
hela orten. När man erhåller genomslag med
Boliden är det meningen, att med den förbinda
Bolidens och Långselegruvans
lokaltelefonanläggningar. På skrapbryggan finns, förutom uttag till
spelet, uttag för elsvetsning och transformator
för 24 V bilstrålkastare, vilka används som
ar-betsbelysning vid lastningen.
Gruvstuga
Transportvägen upp till dagen är så lång och
arbetsoperationerna griper så in i varandra, att
personalen ej kan tillbringa rasten ovan jord. I
den tidigare nämnda utstrossningen på var 500 :e
m har man även placerat en gruvstuga med
sådant tvärsnitt, att den kan fraktas fram genom
orten. Den innehåller fyra liggplatser, matbord,
värmeskåp, kokplatta, kaffekokningsutrustning,
rinnande varmt och kallt vatten, telefon,
köks-fläkt för ventilationen samt torkrum för
gummikläder på en yta av 1,8 X 4,0 m. I samma
ut-strossning är även placerad en torrklosett.
Gruv-stugan är tillverkad av trä. Därför har man
placerat brandsläckare i anslutning till den och ute
i orten på ömse sidor om den.
Resultat och kostnader
I slutet av januari 1953 kom man in i en starkt
vattenförande krosszon, som sträckte sig över
30 m av ortlängden. Cementinjektering var
nödvändig och gick långsamt då mottrycket var 35
—40 kg/cm2, över 1 300 säckar cement
injicerades. Drivningen kom i gång på nytt först i
mitten på mars. Drivningsresultaten under
sju-månadersperioden april—okt. 1953 blev:
Månad
Möjliga Drivna
drivnings- skift
skift
Driven längd
m m/skift
april ............ 40 38 131,7 3,472
maj ............. 40 37,5 132,5 3,53
juni ............. 281 28 93,0 3,32
juli ............. 301 30 104,0 3,47
aug.............. 42 40 126,1 3,153
sept............. 44 44 151,1 3,43
okt...................44 43 149,3 3,47
Totalt 268 260,5 887,7
1 arbetarsemester, 2 stross för uppställning av gruvstuga ingår delvis,
3 stross för uppställning av gruvstuga ingår.
Bästa månadsresultatet hittills uppnåddes i
mars 1954 då 175,3 m drevs.
Siffrorna gäller drivningen, ej flyttning av
skrapbrygga, och inkluderar störningar av typ
bomsalvor, förlorad salva genom spelhaveri osv.
men ej störningar utanför orten då driften helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
