Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Nya metoder - Nitar av termoplast, av SHl - Ultraljud ger snabb ythärdning, av SHl - Slipning av pedalvevaxlar, av H Lindberg - Kontroll av bakteriefilter, av Knut Ljunggren - Koldioxid som skyddsgas vid bågsvetsning, av SHl - Reparation av slitna lagerytor under gång, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
, TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Fogning med
termoplastnit.
skall dras genom ett hål i en metallplåt. Man kan på detta
sätt erhålla t.o.m. gastäta genomföringar.
Termoplastnitar har betydligt mindre hållfasthet än
me-tallnitar. Detta har emellertid ingen betydelse vid
användning i elektriska apparater när isoleringen är av större
betydelse än hållfastheten. Man bör emellertid också beakta
att plasten inte tål mer än en viss av dess art beroende
temperatur (O W Bangma i Vraag en Aanbod april 1955
s. 3—4; ref. i EPA Technical Digest No. 125). SHl
Ultraljud ger snabb ythärdning. Man kan som bekant
ändra ståls ytegenskaper genom indiffusion av ämnen i
dess ytskikt. Typiska sådana processer är sätthärdning,
nitrerhärdning och karbonitrering (Tekn. T. 1953 s. 1). De
tar betydande tid och fordrar upphettning till relativt hög
temperatur. Vid t.ex. nitrering diffunderar nämligen kväve
endast långsamt in i metallen från ett gasskikt vid stålytan.
Den hastighet varmed detta sker beror på ändringen i
kvävekoncentration i gränsskiktet vid stålytan. Ju större
koncentrationsgradienten i det är, desto snabbare bör
in-duffisionen ske. Det uppges nu att gränsskiktet pressas
samman, om ultraljud alstras i gasen, varigenom
koncentrationsgradienten blir exceptionellt stor. Detta beror på
att den genomsnittliga fria våglängden för gasens
oscillerande partiklar blir avsevärt större i ett ultraljudfält än
vid gasens sönderdelningstemperatur.
Härigenom ökas gasens reaktivitet, gränsskiktet minskas
eller kan kanske t.o.m. förstöras, och metallen påverkas
därför av gas med största möjliga kvävekoncentration
(Engineer’s Digest nov. 1955 s. 509). SHl
Slipning av pedalvevaxlar. Fyra diametrar och två
radier slipas i en enda operation i en speciell dubblös
slipmaskin. Diametertoleransen är ± 3,8 |j, och
rundhetstoleransen 5 |i vid en produktion av 450 detaljer per timme.
Maskinen har dubbla slip- och reglerskivor och arbetar
automatiskt, även inläggning och borttagning av
arbets-styckena sker utan manuell hjälp (jfr Tekn. T. 1955
s. 591).
Fig. 1. Dubblös slipning av
pedalvevaxlar.
Genom att mellan slipskivorna placera en fjäderbelastad
rulle (fig. 1) kan man öka friktionskraften mellan
arbetsstycket och reglerskivorna, varigenom en jämn
rotationshastighet på arbetsstycket och därmed bättre
slipförhållanden nås. Rullarna hindrar också arbetsstycket från att
"vispa" vilket det annars har benägenhet att göra på grund
av ojämn arbetsmån i radierna (enl. A Scrivener Ltd.,
Birmingham). H Lindberg
Kontroll av bakteriefilter. 1 Storbritannien har man
utvecklat en radioaktiv metod för kontroll av bakteriefilter
av den typ som används t.ex. inom ciderindustrin. Det är
viktigt att eventuellt uppstående hål i filtret upptäcks så
snart som möjligt. Konventionella metoder ger i allmänhet
en tidsfördröjning av tre dagar, innan ett hål upptäcks.
Till att börja med märkte man bakterierna genom att
uppföda en del av dem med radioaktiv fosfor. Filtret togs
ut då och då och en kontroll erhölls genom jämförelse
av aktiviteterna hos filtrerad och ofiltrerad lösning.
Sedermera fann man att partiklar, täckta med radioaktivt guld,
kunde göra samma tjänst.
Först användes kolpartiklar av viss storlek, varvid det
som kuriosum framkom att kolpartiklarna var dyrare än
det på dem utfällda guldet. Bättre och billigare
visade sig vara att använda plastpartiklar, vilka också
täcktes med guld och bestrålades. Vid användning av
scintilla-tionsdetektor blev metoden så känslig att ett hål i filtret
omedelbart kunde upptäckas. Denna enkla metod används
nu rutinmässigt för kontroll av filtren en gång om dagen
(Atomics nov. 1954 s. 302). Knut Ljunggren
Koldioxid som skyddsgas vid bågsvetsning. En
skyddsgas vid svetsning skall hindra metallens reaktion med
luftens gaser och får inte själv förorena svetsen. Den
skall vidare vara lätt tillgänglig i stor mängd, lätthanterlig
och billig. Ädelgaserna argon och helium uppfyller alla
dessa fordringar utom den sistnämnda. De är nämligen
ganska dyra.
Koldioxid tycks emellertid uppfylla alla fordringarna och
lär dessutom ge starkare och segare svetsar. Vid
bågsvetsning med volframelektrod måste dock en speciell
svets-brännare användas. Koldioxiden dissocieras nämligen i
ljusbågen, och det härvid frigjorda syret angriper
elektroden varigenom denna förorenar svetsen. Man använder
därför ett gasmunstycke med två koncentriska kanaler, en
inre genom vilken en ädelgas, t.ex. argon, passerar och
skyddar elektroden, och en yttre för koldioxid som
skyddar största delen av svetsen.
Med denna utrustning har man gjort utmärkta svetsar i
kolstål, rostfritt stål, Inconel, Nimonic och Timken. Vid
prov har de visat sig lika bra som svetsar gjorda med
argon som skyddsgas och i vissa fall betydligt bättre än
dessa. Koldioxid har visat sig utmärkt som skydd för
svet-sens baksida vid användning av rotstöd. Härvid skall bara
så mycket gas, som fordras för bortspolning av luften,
användas. Rotstödet bör ha grunt spår.
Kostnaden för koldioxid och argon vid den beskrivna
metoden uppges bli 35 °/o av kostnaden för argon när detta
används enbart (Welding Engineer juni 1955 s. 28). SHl
Reparation av slitna lagerytor under gång. Genom att
införa ett mycket fint pulver av en blandning av ren
koppar och rent bly, kallat Iso-Mite, torrt eller tillsammans
med ett smörjmedel, i hårt slitna eller korroderade lager
lär man kunna reparera dessa. Metallpulvret fastnar på
glidytorna och fyller ut repor och glapprum. Metoden
har utnyttjats i USA framför allt på maskiner för
metallbearbetning vid vilken stor precision fordras.
Den kanske största framgången har uppnåtts vid fräsning
av gängor i mycket hårt material. Svårigheter vid
bearbetningen uppstod genom mycket stark upphettning av fräs
och arbetsstycke varigenom det blev omöjligt att erhålla
exakta dimensioner på grund av materialets utvidgning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
