Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Nya metoder - Reparation av slitna lagerytor under gång, av SHl - Uppmätning och kontroll av dragskivor, av Tage Egnefors - Kromkarbidmunstycken för strängpressgjutning, av SHl - Böcker - Nordisk Arkitektur 1950—1954, av Bertil Lagerås - Produktivitet ger välstånd, av Bertil von Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
179
Vidare skar motorlagren ihop 3—4 gånger per år genom
den höga belastningen och prismorna blev illa repade av
spån.
Genom att sätta en form av Iso-Mite, kallad Kut-O-Mite,
till skärvätskan kunde upphettningen minskas så mycket
att tillräcklig precision och god ytfinhet erhölls med ett
skär mot tidigare använda 3—5. Man satte Iso-Mite till
smörjoljan för motorn och lagren har inte skurit ihop 8
månader efter behandlingens början. Vid smörjning av de
starkt repade prismorna med metallpulver i olja fick de
på kort tid spegelblanka ytor.
Koppar och bly är praktiskt taget olösliga i varandra i
fast form. Vid avkylning av en flytande lösning av
metallerna har blyet vanligen en tendens att segra i form av
stora klumpar vid kopparkristallernas ytor. Man lär
emellertid vid tillverkningen av Iso-Mite erhålla en blandning
i vilket blyet är finfördelat i en grundmassa av koppar.
Härigenom uppges produkten få kopparns
värmeledningsförmåga och blyets smörjförmåga (S Hodge i Iron Age
11 aug. 1955 s. 87—89). SHl
Uppmätning och kontroll av dragskivor. Den tid som
åtgår för inspektion och uppmätning av verktyg bör göras
så kort som möjligt utan att därför avkall behöver göras
på noggrannheten. För kontroll av dragskivor har ett
profil- och vinkelmätningsinstrument konstruerats som utgör
en förbättring av en tidigare framställd apparat.
Instrumentet arbetar i huvudsak så att en ljusstråle
skickas genom dragskivans hål mot en skärm. Bilden, som
alstras av det direkta ljusknippet och det ljus som från
sidorna av hålet reflekteras mot skärmen när dragskivan
lutas, möjliggör även för en oerfaren observatör att snabbt
upptäcka repor, sprickor, ringbildningar, förändringar i
koniciteten och andra felaktigheter. Dragskivans vinkel
kan snabbt mätas med en noggrannhet av ± V20.
Tidigare var minsta håldiametern som kunde mätas 10
mm. Med en senare version kan mätningar på hål med
diametrar ned till 0,05 mm utföras. Detta har möjliggjorts
genom att man använder en kvicksilverlampa och minskar
avståndet mellan lampa och dragskiva, varvid tillräcklig
ljusintensitet erhålles. Ljuset från lampan reflekteras av
en ytförsilvrad spegel mot den i en hållare fastsatta lätt
centrerbara dragskivan, fig. 1. Genom att vrida spegeln
med en ratt kan man intensifiera bilden, undersöka olika
Fig. 1. Apparat för uppmätning och kontroll av hål i
drag-skivor.
sidor av hålet och mäta hålvinkeln. För hål större än
0,25 mm diameter kan en billigare lampa med glödtråd
av volfram användas (enl. Dennis Brooks i British Iron
and Steel Research Association). Tage Egnefors
Kromkarbidmunstycken för strängpressning. Man har
länge använt hårdmetall av volframkarbid i stålfattning
till dragskivor och har därför försökt att utnyttja samma
material vid strängpressning av koppar och mässing till
rör eller stavar. Härvid har emellertid inte
tillfredsställande resultat uppnåtts därför att volframkarbiden
oxideras vid den temperatur som måste användas. Vidare är
dess längdutvidgningskoefficient hälften av ståls. Vid
arbetstemperaturen förlorar hårdmetallen därför en stor del
av stödet och brister lätt.
Hårdmetall av kromkarbid har emellertid mycket god
resistens mot oxidation och stor hårdhet vid förhöjd
temperatur varför den är ett idealiskt material till munstycken
för strängpressning. Särskilt rekommenderas en hårdmetall
bestående av 83 °/o kromkarbid, 2 °/o volframkarbid och
15 "/o nickel. Som bindemedel används nickel i stället för
kobolt, då kromkarbid är lättlöslig i den senare metallen.
Den angivna hårdmetallen är mycket resistent mot
oxidation vid upp till 980°C, och gott resultat har uppnåtts med
den t.o.m. vid 1 090°C. Man bör vid användningen
förvärma hårdmetallen till 540°C i ugn för att undvika alltför
snabb temperaturändring. Den får inte snabbkylas vid
rengöring (Engineers’ Digest nov. 1955 s. 509). SHl
Böcker
Nordisk Arkitektur 1950—1954, utgiven till Nordisk
Byggnadsdag 6, Helsingfors 1955. I distribution:
Tidskriften Byggmästaren. 292 s., ill. 22,50 kr.
För andra gången har i samband med Nordisk
Byggnadsdag publikationen Nordisk Arkitektur utgivits. Boken har
till syfte att ersätta en i samband med byggnadsdagarna
anordnad arkitekturutställning.
I boken lämnas en översikt över den närmast förflutna
femårsperiodens byggande i de nordiska länderna. En
nyhet är att Island denna gång representerats, vilket
självfallet är riktigt. Man frågar sig dock om inte bildmaterialet
därvidlag kunde inskränkts avsevärt. Varje avsnitt i boken
inleds med en översikt över de senaste årens tendenser
inom de skilda ländernas arkitekturskapande. Därefter
följer en presentation av uppförda byggnader av alla de
slag: bostäder, industrier, skolor, kyrkor, sjukhus osv.
Flertalet projekt har tidigare visats i de olika nordiska
ländernas facktidskrifter och ofta erfar man
igenkännandets glädje. Understundom frågar man sig emellertid för
vilken gång i ordningen just den bilden visas. Bokens
disposition gör att materialet blir ganska svåröverskådligt.
Bättre översikt hade vunnits om projekten sammanförts
i likartade grupper (bostäder, sakrala byggnader osv.).
Typografin är förtjänstfull om än den för varje avsnitt
tvåspråkiga texten i viss mån är besvärande. Trycket är av
god kvalitet och alla rimliga krav på en vacker bilderbok
uppfylles.
Trots att fem år är en ganska kort tid för att nya
tendenser och strömningar skall kunna iakttas är det
värdefullt med en överblick av den sort Nordisk Arkitektur 1950
1954 ger sina läsare. Bertil Lagerås
Produktivitet ger välstånd, av Graham Hutton. Forum,
Stockholm 1955. 282 s. 19,50 kr.
Boken har tillkommit på så sätt, att en känd engelsk
textilindustriman och tidigare medlem av den kända
tidskriften Economisfs redaktion på uppdrag av
Anglo-Ame-rikanska Produktivitetsrådets engelska sektion utarbetat
en sammanfattning av de iakttagelser och slutsatser, om
vilka sextiosex brittiska studiedelegationer efter sina besök
i Amerika blivit sällsynt eniga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
