Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Svensk kemisk industris inriktning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
, TEKNISK TIDSKRIFT
en allt större plats i programmen. Detta
förhållande kommer med all säkerhet att accentueras
om världsfreden består, eftersom våra kemiska
produktionsresurser trots allt växer snabbare än
vår konsumtionsvilja.
Det blir ett allt mer brännande problem att
finna ständigt ökad avsättning för vissa
produkter. De mänskliga behoven är till synes oändliga,
men detta betyder inte att vi vill och kan
konsumera hur mycket som helst av en viss vara.
Konsumtionen av denna uppnår obevekligt en gräns
som inte kan överskridas, om inte produkten
kan anpassas så att den tillfredsställer något
nytt behov.
Den tekniska och vetenskapliga forskningens
nuvarande ensidiga inriktning på att skapa nya
produkter och bättre produktionsmetoder måste
sålunda kompletteras med att man söker
nyansera och omvandla vissa ur produktionssynpunkt
attraktiva produkter, så att de kan fylla en så
vidsträckt och nyanserad mänsklig
behovstillfredsställelse som möjligt. Detta innebär konkurrens
mellan forskning för täckande av våra behov
med äldre genom rationalisering förbilligade
produkter och forskning för erbjudande av nya,
ännu dyra produkter för en ytterligare förfinad
och nyanserad behovstillfredsställelse.
En kemisk industris framgång torde inte bara
bli beroende av dess totala forskningsinsats utan
kanske framför allt av hur dess ledning intuitivt
förstår att avgöra, om man skall satsa på nya,
dyrare produkter eller sträva vidare med de
äldre,’ billigare produkterna. Det fordras därför
att industrins tekniker och forskare blir mera
ekonomiskt marknadsinriktade än vad som nu
är vanligt. Det behövs utan tvivel marknadsträ-
nad intuition när man vet, att det i USA:s
kemiska industri blir en lyckad affär på 20
forskningsprojekt och 500 idéer3.
Intelligenshushållning
Det hävdas ofta, att den kemiska industrin
behöver flera ingenjörer för att kunna utvecklas
och inta sin rättmätiga plats i svenskt
industriliv. Att vi i våra dagar lider brist på begåvade
tekniker är nog ingen överdrift, men den
allvarliga sanningen är ju, att hela vårt samhälle lider
brist på intelligenta och välutbildade
befattningshavare.
Teknologföreningens ledamotsförteckning har utnyttjats
som statistiskt underlag för att fastställa dess knappt 1 000
anslutna kemisters fördelning mellan olika
näringsgrenar och dessa näringsgrenars totala civilingenjörskår.
Härjämte har näringsgrenarnas bidrag till den svenska
nationalinkomsten (enligt SOS 1953) beräknats per
teknolog-föreningsansluten ingenjör inom näringsgrenen liksom per
anställd och per tjänsteman (tabell 1). Härigenom har ett
effektivitetsmått på ingenjörernas utnyttjning eller
produktionseffekt erhållits för olika näringsgrenar. På samma sätt
har den mekaniska och elektriska industrin analyserats.
Enligt den avgränsning av kemisk industri, som har
gjorts, skulle dess samlade produktionsvärde vara 1500
Mkr. och dess förädlingsvärde 650 Mkr. (1953). I "Kemisk
industri"2 har avgränsningen gjorts något annorlunda,
varigenom produktionsvärdet blivit 1 300 Mkr. Sveriges
offentliga statistik slutligen upptar för 1953 ett produktionsvärde
av 1 900 Mkr.
Då Teknologföreningens ledamotsförteckning ej
fullständigt anger ingenjörernas ursprungliga studiefack, har för
kontroll av resultatets tillförlitlighet en liknande
stickprovsundersökning gjorts från Chalmerska
Ingenjörsföreningens matrikel, som är absolut tillförlitlig med
avseende på studiefack, men som uppvisar flera obekanta
anställningsförhållanden. Resultaten har visat sig stämma bra
överens; större avvikelser kan hänföras till vissa
industrigrenars geografiska förankring, t.ex. textil i västra Sve-
Tabell 1. Svenska industrigrenars utnyttjning av anställda tjänstemän och teknisk intelligens
Industrigren
[-Pro-duk-tions-värde-]
{+Pro-
duk-
tions-
värde+}
Mkr.
För- Anställda
Tjänsteädlings- män
värde
Mkr.
[-Civilingenjörer-]
{+Civil-
ingen-
jörer+}
Förädlingsvärde Produk-
[-tionsvärde-]
{+tions-
värde+}
per per per per
anställd tjänste- civil-
civilman ingenjör ingenjör
kr. kr. Mkr. Mkr.
Kemisk industri inklusive
syntetfibrer, vissa metaller men inte
fett och bränslen..........................1 500 650 32 000 9 500 400 20 300 70 100 1,6 3,7
Cellulosaindustri och
cellulosa-järnföretag (25 °/o av svenska
järnproduktionen),
snickeriindustrin frånräknad ..........................4 360 1 520 88 000 12 000 265 17 500 126 000 5,7 16,5
Teknisk livsmedelsindustri
(bagerier, slakterier etc. frånräknade) 4 000 700 28 000 6 200 135 25 000 113 000 5,2 30,0
Cement, glas, tegel, porslin och
järnsvamp ......................................680 440 29 000 3 500 85 15 200 126 000 5,2 8,0
Textilindustri, konstfibrer,
konfektion och sömnad
frånräknade ................................................1 600 650 65 000 8 000 130 10 000 81 000 5,0 12,3
Hela verkstadsindustrin
(mekanisk och elektrisk), oarbetat
järn och hantverk frånräknade 9 500 4 700 300 000 73 000 2 000 15 700 65 000 2,3 4,8
Redovisade industrier totalt 21 640 8 660 542 000 112 200 3 015 16 000 77 000 2,9 7,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
