Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Svensk kemisk industris inriktning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
217
rige och cellulosa i norra Sverige, jämte högskolornas
speciallinjer, t.ex. textil vid CTH och cellulosa vid KTH.
Av tabell 1 framgår att den kemiska industrin
har lågt förädlingsvärde per "intelligens". Detta
är ofrånkomligt, och man får bara hoppas att
den svenska kemiska industrin kan finna
sådana organisationsformer och en sådan
utvecklingspolitik att dess ingenjörskår kommer att
bidra till en mot densamma svarande
nationalekonomisk insats. För närvarande synes den
kemiska industrin i varje fall vara välförsedd
med utbildade ingenjörer i förhållande till
förädlingsvärde och utvecklingsaktivitet,
åtminstone vid jämförelse med andra näringsgrenar.
Utvecklingstendenser
inom olika konsumtionssektorer
För att få en bild av en framtida konsumtion av
kemiska produkter borde varje
konsumtionssektor analyseras i detalj. Detta kan dock ej ske
inom ramen för en uppsats av detta slag, varför
endast några detaljer skall beröras.
I livsmedelsproduktionen kommer kemiska
produkter att vinna ökad användning liksom
kemiska metoder för att ytterligare minska det
manuella jordbruksarbetet och överflytta en allt
större del av arbetsinsatsen till kemiskt betonad
industri.
Läkemedelsindustrin tycks vara på god
frammarsch i hela världen, och den tycks i takt med
den allmänna välståndsutvecklingen allt mer
anta karaktär av en hälsomedelsindustri.
Härmed avses att den börjar göra produkter, som
konsumeras ej av sjuka utan av friska
människor för att säkerställa deras hälsotillstånd.
Sådana konsumtionsvaror är vitaminer,
antisep-tika, aminosyror, avmagringsmedel etc., vilka
får en konsumtionsvolym, som vida kommer att
överstiga de egentliga läkemedlens.
På den textila behovssektorn är det givetvis de
syntetiska fibrerna som representerar det
absolut största kemiska bidraget. Inom
investeringssektorn synes konsumtionen av konstitutiva
kemiska material öka i allt våldsammare takt.
Detta gäller såväl bostäder och deras inredning
som kommunikationsmedel.
De krav, som ställs på råvaror och speciellt
konstitutiva kemiska materials kvalitet,
utvecklas emellertid i olika riktning i
investeringssektorn och konsumtionsvarusektorn. Inom den
senare tycks man i dag endast kräva att råvaran
skall vara billig och billig att bearbeta. Detta
sammanhänger givetvis med att den
formgivande industrin härigenom längre kan hålla den
utländska konkurrensen stången.
På investeringssektorns råvaror ställs däremot
ofta abnormt höga krav, och denna dualism
framstår efter hand som ett svårlöst problem för
den kemiska råvaruindustrin, som särskilt i ett
litet land får svårigheter att tillverka samma
produkt dels i högsta kvalitetsklass, dels i lägsta
prisklass. För att ta ett exempel kräver
konsumenten av gummiindustrin i dag högklassiga
däck till sin bil men accepterar underhaltiga
klackar till sina skor. Det är inte all kemisk
industri, som har så lätt som gummiindustrin att
tillfredsställa så skiftande krav.
Konsumenternas ensidiga krav på prisbillighet hos
konsumtionsvaror utan hänsyn till dessas kvalitet kan
i viss utsträckning hänföras till vår utjämnade
inkomstfördelning.
Den kemiska industrin har i Sverige emellertid
även haft fördelar av den utjämnade
inkomstfördelningen4"5 och dess följdverkan, den köpande
allmänhetens ensidiga krav på varorna.
Plastindustrins många plottriga detaljer kunde t.ex.
säljas till en början, och innan bakslagen hann
ta död på den nya industrin, hade den hittat nya
och för plastmaterialen lämpade
användningsområden.
I Schweiz däremot med dess relativt
differentierade inkomstfördelning hade plasterna ett
betydligt trögare före i portgången, dvs. efter andra
världskriget, och slog igenom först i
investeringssektorns artiklar. De mer välsituerade
(efter skatt) synes i Schweiz vara tillräckligt
många för att en mera kvalitetsmedveten attityd
hos konsumenterna skall beaktas och t.o.m.
favoriseras av producenterna, och detta är säkert
en av förklaringarna till de schweiziska
konsumtionsvarornas höga kvalitet även när moderna
kemiska material ingår som råvara. Den svenska
kemiska industrin kan tydligen inte göra
mycket åt inkomstutjämningen, men denna bör
beaktas vid produktionens planläggning och
utformning.
Kommer konsumtionen av kemiska produkter
att stiga med en andel, som är större eller
mindre än genomsnittet? Sedan de primära behoven
av livsmedel, kläder och bostad med värme m.m.
fyllts, kan människorna vid fortsatt
levnadsstandardhöjning begagna inkomsttillskottet för
att tillfredsställa nya behov.
När nu svenska folkets medelinkomst passerar
den gräns, som innebär de primära behovens
tillfredsställelse, är det klart, att nya behov och
aktiviteter kan ökas mer än de 3 till 5 % som utgör
vår totala utvecklingstakt måhända upp mot
20—30 %.
Kemiska produkter särskilt konstitutiva
sådana kommer att spela en framträdande roll vid
fyllandet av nya avancerade behov. De torde
därför snabbt växa till en storlek som gör dem
lämpliga för produktion även i ett litet men
hög-utvecklat land som Sverige. Den stigande
välståndsutvecklingen synes sålunda direkt gynna
en kemisk industriell utveckling även i ett
mindre land som Sverige, och en kemisk industri blir
närmast nödvändig om inte våra importanspråk
skall växa oss över huvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
