Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Silikonernas användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
219
Silikonernas användning
Fastän organokiselföreningar varit kända i
snart 100 år började kommersiell tillverkning
av silikoner (polysiloxaner) först under andra
världskriget, närmare bestämt i USA 1943.
Produkterna användes då uteslutande för militära
ändamål. Först 1945 började silikoner bli
tillgängliga för civilt bruk i USA, och
förbrukningen för sådana ändamål har sedan stadigt vuxit
fastän ganska långsamt, framför allt beroende
på silikonernas relativt höga pris.
Då silikoner med mycket olika och ofta unika
egenskaper kan framställas (Tekn. T. 1956 s. 121)
har man utnyttjat dem för ett stort antal
ändamål av vilka många är speciella. Man kan
emellertid särskilja några användningsområden som
förefaller särskilt lovande eller intressanta.
Smörjmedel
Bland silikonoljorna visar polydimetylsiloxan
den minsta viskositetsändringen vid varierande
temperatur. Olyckligtvis smörjer den emellertid
i regel mycket dåligt vid stort lagertryck. Är
detta litet har emellertid silikonoljorna
tillräcklig smörjförmåga, och i sådana fall, särskilt för
mätinstrument, är deras nästan konstanta
viskositet vid varierande temperatur och deras
dämpningsförmåga av stort värde. De hindrar sålunda
visarfladder som annars måste dämpas med
komplicerade mekaniska anordningar.
Genom att ersätta en del av silikonens
metylgrupper med fenylgrupper kan man visserligen
erhålla produkter med avsevärt bättre smörj
förmåga för vissa metallkombinationer, men för
stål mot stål förblir den otillfredsställande.
Sili-konerna har nämligen liten adhesion till stål och
kan därför inte bilda ett starkt fasthållet,
smörjande skikt på en stålyta.
En orsak härtill anses vara att
silikonmole-kylerna är hoprullade i spiral varigenom bara
ungefär var sjätte siloxanrest kommer i kontakt
med den fasta ytan. Ett sätt att undanröja denna
olägenhet har visat sig vara blandning av
sili-konen med en organisk vätska. Härigenom
minskas visserligen oljans värmeresistens, men
blandningens viskositetsegenskaper är nästan
desamma som silikonens.
Man har sålunda funnit att en blandning av
bensen och metylsilikon ger liten
friktionskoefficient vid relativt stort lagertryck trots att
komponenterna var för sig har liten smörjförmåga.
Orsaken härtill tros vara att silikonmolekylerna
678.84
tenderar att räta ut sig i lösning varigenom de
får bättre adhesion till stålytor.
Ett annat sätt att öka oljornas smörj förmåga
är införande av ett relativt litet antal reaktiva
sidkedjor i metylsilikonmolekylen. Dessa
grupper bör nämligen ge silikonen större adhesion
till metaller. Det har sålunda visat sig lämpligt
att ersätta en del av metylgrupperna med
fenylgrupper innehållande halogenatomer eller en
halogenhaltig grupp. Silikonoljor av denna typ
har god smörj förmåga för stål även vid stort
lagertryck och förhöjd temperatur. Deras
viskositet har liten temperaturkoefficient, och de
motstår hydrolys och skjuvning lika bra som
metyl-silikonerna.
Vid en given sammansättning tycks brom
förbättra oljans smörj förmåga mer än klor, och
m-trifluormetylgruppen tycks vara effektivare
än brom. Två kloratomer i fenylgruppen har
större verkan än en m-trifluormetylgrupp.
Effektivast är 3-trifluormetyl-4-klorfenylgruppen.
Viskositeten temperaturkoefficient blir minst för
m-trifluormetylfenylgruppen.
Vid upphettning av p-klorfenyl- och
3,4-diklor-fenylmetylsilikoner till 175, 200 och 225°C i
kontakt med luft och koppar, aluminium eller järn
stiger oljornas viskositet avsevärt, särskilt vid
225°C. Koppar minskar klorfenylmetylsilikonens
polymerisationshastighet, och även de andra
metallerna tycks ha någon inhiberingseffekt.
Oljornas smörjförmåga påverkas inte av metallernas
närvaro. Stål och aluminium angrips inte av
oljorna, men det förra oxideras något i luften
ovan vätskeytan. Koppar korroderar både i
vätskan och i luften.
Metylfenylsilikoner förtjockade med kimrök,
litiumstearat eller kopparftalocyanin används
som smörjfett i kullager för elmotorer, när
värmestabilitet och varaktighet är av primär
betydelse. Metylsilikoner lär med fördel kunna
användas för smörjning av kinofilm därför att de
är färglösa, har liten ytspänning och god
smörjförmåga för plaster. Filmen får större livslängd
och repas mindre i projektorn.
Flytande silikoner används också som
form-bestrykningsmedel för underlättande av
gjutstyckets släppning. De anbringas genom
strykning eller sprutning, ofta mest ekonomiskt i
form av emulsion. De är särskilt värdefulla vid
formning av gummi, t.ex. bildäck, men de
utnyttjas också vid gjutning av glas, formsprut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
