Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Den svenska rikstelefontrafikens automatisering, av Bertil Bjurel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. 1 Televerkets nya riksförmedlingsstation dirigerar
centrala markörer samtalets uppkoppling över
gruppväljar-utrustningen; RS registerväljare, Reg register, LYB
apparatur för anslutning av markören till utgående ledningen,
GUR apparatur för anslutning av markören till
grupp-väljarutrustningen.
(Inbyggt program)
Fig. 8. Jämförelse mellan, upptill, en automatisk
riksförmedlingsstation och, nedtill, en automatisk räknemaskin.
passerar över fyra delväljarsteg, uppbyggda av
koordinatväljare. Inkommande anrop betjänas
av register, och dessa register anropar en central
markör så snart erforderliga sifferuppgifter för
samtalets vidarekoppling erhållits, fig. 7.
Markören söker bland ett mycket stort antal
ledningar och trafikvägar upp en ledig förbindelse
och ansluter den inkommande ledningen till den
uppsökta utgående ledningen via lediga länkar i
koordinatväljarutrustningen. Sifferöverföringen
mellan de olika förmedlingsstationerna kommer
att till stor del ske med femfrekvensimpulsering.
Varje siffra överförs härvid som en momentan
impuls, kombinerad av två växelströmmar med
var sin frekvens valda bland fem tillgängliga.
Sifferöverföringshastigheten blir ungefär tio
siffror per sekund.
Förmedlingsutrustningar av denna typ blir
tekniskt sett ganska komplicerade och kommer
därför att förses med automatiska robotar för
identifiering av fel och provning av utrustningen. De
felidentifierande anordningarna lämnar skrivna
uppgifter över de inträffade felens art och läge,
och anordningarna provar önskade organ efter
fastställda program.
Utvecklingen av de automatiska
förmedlingsstationerna har varit ett relativt krävande
arbete. Även om dessa utrustningars uppgift
principiellt kan synas enkel, leder den praktiska
utformningen ändock till ett schema, som måste
betecknas som synnerligen avancerat. Det är
ingen överdrift att jämföra en automatisk
förmedlingsutrustning med en modern automatisk
räkemaskin, även om kopplingsförloppet i
förmedlingsutrustningen utspelas betydligt
långsammare än vad som är fallet i räknemaskinen.
Man har i räknemaskinen, fig. 8, utrustningar för
manuell inmatning av ett bestämt program och
magasineringsanordningar för det inmatade
programmet. I förmedlingsstationen representeras
den manuella inmatningsutrustningen av den
inkommande ledningens reläsats, och
utrustningen för magasinering av det inmatade
programmet av registret. Den automatiska
räknemaskinen kräver för sin funktion en aritmetisk enhet,
en kontrollanordning och ett minne. I markören
finns såväl kontrollutrustning som minne, och
den aritmetiska enheten motsvaras närmast av
väljarutrustningen. Resultat erhålles i
räknemaskinen i form av vissa sifferuppgifter. I
förmedlingsstationen representeras resultatet av en
uppkopplad samtalsförbindelse mellan bestämda
förbindelser, som skall uppfylla givna krav på
bl.a. transmissionskvaliteten.
Elektronik i förmedlingsutrustningarna
Alla i de automatiska förmedlingsstationerna
ingående elementen är konventionella och
representeras främst av telefonreläer och
koordinatväljare. Under arbetets gång har det framstått
klart, att vissa delar av de automatiska
förmedlingsstationerna med fördel skulle kunna byggas
Fig. 9. Ett transistordrivet ferritminne lämpar sig väl för
förmedlingsstationernas markörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
