Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Atomenergibetänkandet i skärselden. Bränsleutredningens yttrande - Nya metoder - Golvslitmaskin, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
TEKNISK TIDSKRIFT
Organisationsfrågan
Produktionen av atomvärme och atomkraft bör bringas
därhän, att Sverige så snabbt som möjligt passerar det
redan inträdda övergångsskedet mellan å ena sidan den
rena grundforskningsperioden och å andra sidan den
industriella period varunder produktionen vuxit till sådan
storlek, att atomindustrin förmår att i vanlig ordning
själv sörja för tillämpningsforskning och tekniskt
utvecklingsarbete.
Det måste alltid existera en åtskillnad mellan
arbetssätten inom forskningen och inom den tekniska utvecklingen
mot nya produkter. Inom grundforskningen måste
vetenskapsmannen arbeta med största möjliga frihet och i syfte
att föra vidare alla de uppslag som dag för dag kommer
fram. Han får så litet som möjligt bindas av etappvis
uppställda program och får inte påläggas något ansvar för
det ekonomiska värdet av bearbetade idéer.
Utvecklingsingenjören å andra sidan måste målmedvetet och under
största ansvar för företagets ekonomi utveckla ett bestämt
projekt med tillgodogörande av såväl forskningsresultat
som praktiska erfarenheter från skilda områden. All
framgångsrik industriell verksamhet grundas på bedrivandet av
dessa verksamheter vid sidan av varandra.
All teknisk verksamhet, vetenskaplig såväl som
teknologisk, är emellertid såtillvida sig lik, att den mår väl i
en atmosfär av tävlan under samverkan. Den svenska
atomforskningens utövare kan dessbättre numera relativt
öppet mäta sina resultat med utländska kollegers.
Grundforskningen kan därför och bör med hänsyn till
ekonomiska och personella resurser koncentreras och drivas
i befruktande samarbete mellan skilda intressenter. För
den tillämpningsforskning och teknologi, som nu håller på
att hos oss växa fram på atomområdet, skulle en
motsvarande atmosfär av tävlan under samverkan inte
främjas, om man nu i startskedet med konstlade medel skulle
motverka tillkomsten av nya baser för utvecklingsarbetet
vid sidan av atomenergibolaget. Detta borde tvärtom
uppmuntras särskilt på de håll, där värdefull erfarenhet redan
samlats inom annan, konventionell teknik, vilken den
egentliga atomtekniken måste samordnas med för att
kunna föras ut i praktiken och som atomindustrins tillväxt
därför är beroende utav. Särställning för ett företag för
atomenergins utnyttjande måste medföra en eftersläpning
i förhållande till den ständigt fortskridande utvecklingen
på dessa andra områden.
Utvecklingstakten även på längre sikt kommer att
bestämmas av tillgången på specialutbildad personal. Härvidlag
torde emellertid svårigheterna bli störst på vissa
angränsande specialområden, såsom det värmeteoretiska.
Atomtekniken utgör ett attraktivt arbetsfält, och genom
den pågående utbildningen kan man räkna med att
tillgången på personal relativt sett raskt ökas. Verksamhetens
attraktiva karaktär är emellertid icke oberoende av
organisationsformen. En koncentration av all kvalificerad
verksamhet till ett företag måste snarast få den effekten, att
åtskilliga begåvningar i stället söker sig till andra områden
med större frihet att välja bland olika företag eller också
i högre grad lockas till anställning i utlandet.
Vattenkraftens framgångsrika utnyttjande i Sverige har
främst betingats av två faktorer: en framsynt lagstiftning
med uttryckligt syfte att till samhällelig nytta tillgodogöra
denna väsenliga naturtillgång och en därpå grundad fast
rättsordning, som för företagarna på området — de må
ha varit av statlig, kommunal, kooperativ eller enskild
natur — möjliggjort utbyggnad efter långt siktande planer
samt därutöver ett samarbete som har möjliggjort en na
tionalekonomiskt sett riktig utnyttjning av den utbyggda
vattenkraften och planläggning av fortsatt utbyggnad.
Ansvaret för att samma betingelser skapas för
atomenergins utnyttjande faller i det förra hänseendet, liksom i
fråga om vattenkraften, helt på statsmakterna. I det senare
hänseendet bör atomindustrin kunna ta
vattenkraftindustrins erfarenheter oförmedlat i arv.
Ekonomiska risker och ansvar
Atomenergiutredningens förslag innebär inte, att
utvecklingsarbetet med nödvändighet skall helt och hållet
koncentreras till atomenergibolaget. Det läggs i händerna på
bolagets styrelse att efter prövning medge annan
förläggning. Även om man inte behöver betvivla denna styrelses
goda vilja att väl förvalta ett dylikt fögderi, måste man
finna det principiellt oriktigt att belasta styrelsen med det
tunga moraliska ansvaret för avgörandet i hithörande
frågor med deras ytterst svårbedömda konsekvenser för
framtiden. Redan det självklara kravet på styrelsen att städse
låta bolagets eget ekonomiska intresse fälla utslaget kan
komma att stå i direkt motsats till ett krav på objektiv
bedömning i sådana fall.
Den föreslagna anordningen lider vidare av nackdelen hos
sådan centraliserad verksamhet, i vilken ekonomiskt
ansvar inte kan utkrävas, att de felbedömningar, som aldrig
kan undgås, kommer att reproduceras i nationell skala
utan möjlighet till saklig revision eller mätning av de
ekonomiska konsekvenserna. De förluster, som enskilda
företag skulle åsamkas genom beslut, grundade på sådan
felbedömning, skulle sålunda inte heller kunna fastställas och
även om så vore skulle atomenergibolaget aldrig kunna
erhålla resurser för att ställa erforderliga garantier.
En förutsättning för en framgångsrik utveckling av den
svenska atomenergiproduktionen är, att ansvaret för den
konstruktiva utformningen av anläggningarna förenas med
det ekonomiska ansvaret för förräntningen av det däri
nedlagda kapitalet. Man avkopplar eljest den kanske
väsentligaste av de krafter, som kan tjäna att driva
utvecklingen framåt. Inte minst i Sverige med dess begränsade
tillgångar skulle detta kunna få allvarliga följder.
Ingen företagare kan förmås att anskaffa en utrustning,
vars effektivitet, modernitet och räntabilitet han inte själv
med eller utan hjälp av utomstående expertis, kunnat
övertyga sig om. Inte ens fullständiga ekonomiska garantier
kan ändra på detta faktum. För att det av
atomenergiutredningen föreslagna arbetssättet skall leda till
framgång, skulle därför atomenergibolaget nödgas förvärva ett
orubbligt och allmänt förtroende såsom företrädare för
den mest framstående sakkunskap som överhuvudtaget
kan finnas tillgänglig inom eller utom landet. Ingen
institution kan förvärva en sådan obegränsad auktoritet.
Följden av den föreslagna särställningen för bolaget skulle
därför bli, att åtskilliga energiproducerande anläggningar,
som i och för sig vore lämpade för atomdrift, i stället
komme att föras över på andra energikällor och föranleda
ökad import av fossila bränslen.
Nya metoder
Golvslitmaskin. Inom Hemmens Forskningsinstitut har
konstruerats en automatisk golvslitmaskin, med vilken
man kan åstadkomma samma påkänningar på
golvmaterial som vid naturlig slitning. Samtidigt som maskinen
ger en god uppfattning om gångslitning ger den möjlighet
att bedöma hur olika rengöringsmetoder inverkar på
materialet. Varje undersökning ger dessutom uppgift om
golvbeläggningens friktionsegenskaper, vilket är av betydelse,
då man vill bedöma halkningsrisken.
Då maskinen arbetar ansätts en slitsula mot provytan
(som är högst 1 m X 1 m) med visst tryck, flyttas
rätlinjigt bakåt samtidigt som den vrids en viss vinkel.
Därefter höjs slitsulan, flyttas framåt en sträcka, som är
längre än den tidigare rörelsen bakåt varpå rörelsecykeln
upprepas. Då slitsulan efter ett antal steg gått hela
provytans längd, återförs den till utgångsläget samtidigt som
den flyttas i sidled, varpå den börjar en ny rad steg.
När slitsulan på detta sätt gått över hela golvytans bredd,
vänds riktningen hos sidrörelsen. Såväl de enskilda stegen
i varje stegrad som stegraderna överlappar varandra,
varför varje ytelement på provytan kommer att utsättas för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
