Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - Självvuxen och konstruerad miljö. En arkitekts synpunkt, av Sven Ivar Lind - Teknisk utbildning i Storbritannien, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- april 1956
395
sig på ofullständigt teoretiskt vetande. Särskilt
dålig skulle den vara om den inte vet om sin
begränsning och därför inte gör nödiga
reservationer.
Hur står det i detta avseende till med
stadsplanering och bostadsförsörjning? Alla vet att här
inte råder fri marknad och att planeringen
delegerats till centrala organ, likaså att dessa inte
arbetar vetenskapligt objektivt (som t.ex.
väderlekstjänsten) utan har vidsträckt makt att
fullfölja politiska syften.
Vetenskapens resurser
Och hur är det med den vetenskapliga
kunskapen? Man har en omfattande, ehuru något
osorterad kunskap om fysiska förhållanden, teknik,
material, produktionsförfarande etc., vilket
också avspeglar sig i resultatet. Men när man
planerar ett samhälle, och särskilt ett så
komplicerat samhälle, ett sannskyldigt åttonde
underverk, som en levande stad, planerar man också
mänskliga relationer. Man skulle då föreställa sig
att studiet av de mänskliga relationerna och
stadens roll i de mänskliga relationernas utveckling
skulle bedrivas med största intensitet i dagens
situation, att arkitektur- och
stadsplaneinstitutionerna vid våra arkitekturskolor och de
samhällsvetenskapliga institutionerna vid
universiteten hade anständiga resurser.
Alla arkitekter känner situationen. Att vi har
en, säger en, professor i stadsplanekonst i
landet, ingen fast lärartjänst i stadsplanekonst på
konsthögskolan, inte ett, säger inte ett,
studie-eller forskningsstipendium för stadsplanerare.
Att visa bristande insikt om betydelsen av
teoretisk kunskap och utbildning inom vårt
område, eller i varje fall likgiltighet för
forskningens och undervisningens villkor, och samtidigt
i maktfullkomlighet hålla ett fast grepp om
planeringsmonopolen är vad man med skäl kan
anklaga våra myndigheter för.
Att som Gregor Paulsson säga att Vällingby
har kommit till på en slump är att tillspetsa.
Men det är riktigt att varken den konkreta eller
den teoretiska kunskapen om staden och de
mänskliga relationerna nu har möjlighet att i
nödvändig utsträckning göra sig gällande i vår
planering.
För min del tror jag inte att den teoretiska
samhällskunskapen ensam kan lösa våra
planeringsproblem, och det gör väl heller inte
samhällsvetarna. Men jag tror, att det är angeläget att
denna kunskap utvidgas och integreras i
planeringen. Men om planerna inte skall resultera i
vad vi med en kliché har kallat konstruerad
miljö, av abstrakt och mänskligt
otillfredsställande karaktär, är det också nödvändigt, att den
konkreta kunskapen genom decentralisering av
planeringsarbetet får ge resultatet den karaktär
av livsnärhet som vi kallat självvuxen.
Teknisk utbildning
i Storbritannien
373.6(42)
378.962(42)
Det är tydligt att intresset för teknik och vetenskap ökar
i Storbritannien. Allt flera ungdomar tar högre examen
och allt flera studerar naturvetenskap och teknik.
Samtidigt ökar också antalet ungdomar. År 1955 var antalet
18-åringar i Storbritannien 640 000, om tiö år kommer de
att vara 850 000. Folkskoleutbildningen sträcker sig till
15 års ålder. Man siktar till att ett allt större antal
ungdomar skall stanna i grundläggande skolor till dess de
nått 18 års ålder och därefter ta upp naturvetenskap eller
tekniska studier vid universitet eller vid tekniska högre
läroanstalter som ger avancerade kurser.
Man anser det vara ytterst viktigt att man informerar
ungdomarna om de möjligheter som ges inom teknik och
naturvetenskap. Man har en särskild
arbetsmarknadsrådgivning för ungdomar. Den anordnar dels föreläsningar
och föredrag om olika utbildningslinjer och ger dels
individuella råd. Man hoppas att denna rådgivning skall
kunna göra mycket stor nytta för rekryteringen till
vetenskapliga och tekniska banor.
Nuläget
Av samtliga pojkar i 18 års ålder i England och Wales
finns 4,3 °/o fortfarande i allmänna läroanstalter, 1,3 °/o
vid universitet, 0,1 °/o i lärarhögskolor, 1,1 °/o är
heltidsstuderande, 1,6 °/o deltidsstuderande i dagskurser och
12,8 °/o studerande på aftonkurser vid tekniska skolor och
handelsskolor. Sammanlagt fortsätter nära en tredjedel av
alla 18-åringar sina studier.
I 20-årsåldern studerar av pojkarna 4,5 °/o vid universitet,
0,5 °/o vid lärarhögskolor, 0,9 °/o vid heltids tekniska
skolor, 5,8 °/o på dagskurser, deltid och 8,1 °/o på aftonkurser
i tekniska och handelsämnen. Av flickorna är det
emellertid endast 19,2 % av 18-åringarna som fortsätter sina
studier och 12,1 % av 20-åringarna.
Det finns i England och Wales ungefär 500 tekniska
skolor och handelsskolor varierande mellan stora högre
läroanstalter, lokaliserade i London och omkringliggande
nejder, till små institut. Ungefär 80 °/o av arbetet där är
direkt lagt på yrkesutbildning och större delen av
undervisningen meddelas på deltid. Skolorna innehåller en
anmärkningsvärt vid möjlighet till val mellan olika studier från
förberedande kurser i matematik och fysik till avancerat
forskningsarbete på universitetsnivå.
Deltidsundervisning och kvällsundervisning spelar stor
roll även för utbildningen av högskoleingenjörer och
vetenskapsmän. Under 1954 var 900 särskilda kurser
organiserade för vetenskapsmän, ingenjörer och tekniker i
industrin vilka önskade fortsätta sin utbildning.
Den brittiska ingenjörsutbildningen för till två olika slags
diplom. Det ena kallat "Ordinary National Diploma"
utdelas till studenter som med godkända betyg har
genomgått en tvåårig kurs efter en minimiålder av 16 år. "Higher
National Diploma" ges efter en tre års fulltidsutbildning
som börjar vid en minimiålder av 18 år. Har man detta
högre diplom så behöver man icke genomgå någon
prövning för att få inträde i de olika ingenjörsföreningarna
som ger rätt till självständig utövning av ingenjörsyrket.
Dessa båda grader kan också nås genom deltidsstudier. De
kallas då dock icke "Diploma" utan "Certificate".
Man har i Storbritannien varit ytterst försiktig med att
skilja på tillämpad vetenskap och teknik samt humaniora
och mera grundläggande naturvetenskap. Man har snarare
velat föra dessa tillsammans för att ge studenterna en
mera allmän inriktning. Detta har bl.a. yttrat sig så att
man ej har några tekniska högskolor i svensk mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
