Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Hantering av pulver i kemiska processer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Koksning av råoljeåterstocV.
mans med katalysatorn. Reaktorn slutar nedtill
med en separeringsbotten där gaserna skiljs
från katalysatorn. Denna fortsätter ned till
re-aktivatorn där den möter en luftström.
Reakti-veringen sker nämligen bäst i motström. Högre
kolväten, som fastnat på katalysatorn, lösgörs
dessförinnan med ånga som förs in liedtill och
strömmar uppåt mot separeringsbottnen. Vid
denna är temperaturen 470—480°C och trycket
0,4 at ö.
Reformering
Direktdestillerad bensin har ett oktantal på
2—75, beroende på råoljans sammansättning;
vanligen är det mindre än 40. Sådan bensin kan
inte användas ens i explosionsmotorer med
ganska lågt kompressionsförhållande, och man har
därför utarbetat olika metoder för ökning av
bensins oktantal. De nyaste och numera allmänt
använda är reformeringsförfaranden8.
Med dessa avser man att i bensinen framställa
kolväten som ökar bränslets oktantal. Det har
nämligen visat sig att om bränslet består av
mättade kolväten med ogrenad kolkedja,
normal-paraffiner, kan bara ett mycket litet
kompressionsförhållande användas utan att motorn
knackar. Man har därför satt oktantalet för
n-heptan till noll. Paraffiner med grenad kolkedja,
isoparaffiner, tål emellertid mycket större
kompressionsförhållande. Av dessa har därför
isooktan valts för definition av oktantalsskalans
andra fixpunkt 100. Kolväten med sexringar,
cyklohexaner och bensenkolväten, har också
högt oktantal, särskilt de senare som är mer
stabila än de övriga aktuella kolvätena.
Vill man öka en direktdestillerad bensins
oktantal, skall man alltså omvandla en del av dess
n-paraffiner till i-paraffiner, cyklohexaner eller
bensener. De första kan erhållas genom
isomeri-sering eller alkylering, de andra genom
ringbildning och de tredje genom ringbildning och
de-hydrering. Dessa processer, vid vilka väte
frigörs, utförs vid förhöjd temperatur i närvaro
av en katalysator.
Hyperformering kan väljas som exempel. Vid
detta förfarande reformeras direktdestillerade
eller krackade produkter i en reaktionskolonn
förbunden med ett system för reglerad
cirkulation av en pulverformig katalysator (fig. 1 t.v.).
Denna flyter nedåt genom kolonnen och återförs
till kolonntoppen genom en transportledning
varvid den samtidigt reaktiveras. Tillflödet förs
in vid kolonnens botten och produkten tas ut
från dess topp. Kolväten och katalysator rör sig
alltså i motström.
Hypersorption
Vid hypersorptionsprocessen2 används en rörlig
bädd av aktivt kol, i vilken komponenterna i en
gasström fraktioneras genom adsorption. Detta
är en ovanligt selektiv metod för utvinning och
separering av relativt lättflyktiga kolväten och
andra ämnen. Kolväten adsorberas mycket starkt
vid aktivt kol, men till skillnad från andra
ad-sorbenter tillåter detta desorption, varigenom
avdrivning lätt kan genomföras.
I enklaste fall består en hypersorptionskolonn
i princip av fem sektioner (jfr fig. 1 t.h.). överst
finns en kylare för det inkommande
reaktive-rade kolet, därunder en förstärkare, från vars
översta del topprodukten tas ut; och en
avdri-vare från vars nedersta del bottenprodukten tas
ut; under denna desorberas med ånga och längst
ned reaktiveras kolet genom upphettning till
relativt hög temperatur.
Adsorbenten flyter nedåt genom kolonnen,
passerar genom en rörlig uttagsbotten, som
reglerar dess utflöde, och förs av en gasström genom
en lyftledning tillbaka till kolonntoppen (fig. 1).
Där skiljs den från gasen som över en
kompressor återförs till lyftledningens nedre ända.
Ofta önskar man emellertid erhålla tre eller
flera produkter. Detta kan uppnås genom uttag
av sidströmmar. Används en enkel apparat, kan
man erhålla en sidprodukt, väl separerad från
topprodukten men innehållande något
bottenprodukt. Denna kan dock skiljas från genom
fraktionering av sidströmmen i en sektion som
får färsk adsorbent direkt från kolonntoppen
(fig. 1 t.h.). De båda adsorbentströmmarna skiljs
åt på en fördelningsbotten.
Apparater av denna typ är särskilt lämpliga vid
framställning av eten ur en gasblandning med
låg halt av C3-kolväten. Härvid får man etenen
som sidprodukt, väte och metan som topprodukt
och propylen och ånga som bottenprodukt. De
kan också användas t.ex. vid renframställning
av acetylen.
Koksning av återstod från råoljedestillation
Den återstod, som fås vid den slutliga
vakuum-destillationen av råolja, krackas och
torrdestil-leras varvid man erhåller ett oljedestillat och
petroleumkoks. För denna process har man un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
