Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Hantering av pulver i kemiska processer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
439
der de senaste sex åren utarbetat en kontinuerlig
metod4 som nu tillämpas i full skala i USA. Man
använder härvid upphettat kokspulver,
ymp-koks, som fuktas med den olja som skall
behandlas och som sedan passerar genom en
reaktor där krackning och koksning sker vid
förhöjd temperatur i en ström av ånga.
Den härvid använda apparaten (fig. 2) består
utom av reaktorn av en upphettare i vilken den
cirkulerande koksen ges den temperatur som
behövs för täckning av reaktionsvärmet och
strålningsförlusterna, ett system för
kokspulvrets transport i kompakt form och en
destilla-tionskolonn för fraktionering av den utvunna
oljan.
Tillflödet förs in vid destillationskolonnens
botten där det blandas med destillationsåterstoden.
Den vätska, som lämnar kolonnbottnen, pumpas
genom en värmeväxlare, där den förvärms till
ca 370°C, till koksintaget vid reaktorns topp.
Blandningsförhållandet är vanligen 1 kg olja till
14 kg koks. Vid reaktorns botten införs ånga så
att kärlet står under 2,5 at övertryck. Den mer
flyktiga delen av tillflödet förångas när oljan
blandas med den heta koksen; resten ger en
beläggning på denna.
Vid koksningen bildas gaser, kolväteångor och
koks som fastnar på kokspartiklarna. Dessa
växer därför i storlek. De större kornen (med
ca 12 mm diameter eller mer) tas ut
kontinuerligt i en sorterare ("classifier"), medan resten
passerar ned genom upphettaren. Ångorna från
reaktorn, som har en temperatur på 480—590°C,
kyls och förs genom en reduceringsventil in på
destillationskolonnen. Gaserna från denna håller
ca 50 % olefiner; destillatet är bensin med
oktantalet 10—15.
Den återupphettade koksen släpps ned i ett
låskärl i satser vilkas frekvens regleras
automatiskt. Därefter rinner den ned i lyftkärlet och
pressas från detta genom lyftledningen till
reaktionskärlets topp med 10 at ånga. Från
reaktorkärlets botten trycks koksen genom en annan
lyftledning till sorteraren på grund av
övertrycket i reaktionskärlet.
Torrdestillation av oljeskiffer
Vid utvinning av olja ur oljeskiffer måste en
stor värmemängd tillföras och sedan återvinnas
ur skifferaskan. För att uppnå så god
värmeekonomi som möjligt har man i USA utarbetat
en metod7 vid vilken skiffern underifrån matas
in i ett reaktionskärl och askan tas ut upptill
(fig. 3).
Torrdestillationen sker i reaktorns nedre del
med heta avgaser, erhållna genom förbränning
av den vid torrdestillationen bildade
koksåterstoden i ett skikt i reaktorns mellandel. Den för
förbränningen nödvändiga luften förs in
uppifrån och förvärms i askskiktet i kärlets översta
del. Askan är därför kyld när den förs ut av en
hydrauliskt driven plogapparat. Den kalla
skiffern förvärms i en konisk underdel där den
möter olja och avgaser från reaktorn. Olja och gas
skiljs från skiffern och passerar genom ett
separeringssystem där oljan utvinns innan
avgaserna leds till skorstenen.
Torrdestillationszonen kyls med luft, som
passerar ut genom en skorsten (fig. 3 t.h.).
Härigenom överstiger reaktionskärlets
väggtemperatur inte 400°C i förbränningszonen. Den koniska
underdelen är fylld med olja upp till
utloppsröret varigenom den utgör ett effektivt
vätskelås som hindrar att luft sugs in av fläkten i
separeringssystemet (fig. 3 t.v.).
Reaktorn
Man föredrar vanligen ett reaktionskärl av
kolonntyp för katalytiska processer. Det är
nämligen kompakt och möjliggör därför en god och
ekonomisk konstruktion. Temperaturen i
reaktorn bestäms i huvudsak antingen av
pulver-eller vätskeströmmen beroende på vilken av
dessa som har största värmekapaciteten. I båda
fallen kan temperaturfördelningen regleras med
yttre strömmar av ett flytande medium eller
med yttre eller inre värmeväxlare.
Dimensioner
I reaktorer för fast katalysator kan färskt eller
delvis omsatt tillflöde passera oförändrat en del
av katalysatorbädden vare sig denna är vilande
eller rörlig, varvid processens effektivitet
minskas. Sannolikheten för att detta skall inträffa
växer med växande förhållande mellan
reaktorkärlets diameter och längd.
Effektiviteten hos en reaktor för en katalytisk
WAW/awaM1
Fig. 3. Torrdestillation av oljeskiffer7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
