Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Lagring av segmentluckor, av Ullrich Thran - Nya metoder - Refraktometer för driftkontroll, av HMe - Ståls nötningshållfasthet ökas genom saltbadsbehandling, av SHl - Högtemperaturgasturbiner, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
499
låtna värden. I dessa fall har murlådan utformats som
en lagerbock, ställd på ett plan vinkelrätt mot
vattenkrafts-resultanten. Lagerbocken kan antingen fästas vid en på
pelaren gjuten betongklack eller placeras i en nisch i
pelaren. Det senare utförandet torde vara mera ekonomiskt
och verkar även mera tilltalande, fig. 4. Nischen
begränsas uppströms av en konisk utskärning, för att ge plats
för luckbenen i alla öppningslägen. Den vinkelrätt mot
pelarväggen riktade kraftkomposanten kan samtidigt föras
in direkt i pelaren, utan att ledas på omvägen över
lagerbockens grundyta.
Med lageranordning enligt något av de beskrivna
alternativen kan lagerkrafter upp till ca 1 000 t behärskas och
därmed kan troligen lagringsproblemet vid alla i Sverige
förekommande segmentluckor lösas tillfredsställande.
Nya metoder
Refraktometer för driftkontroll. Mätning av
brytningsindex har sedan länge använts för att ånge renheten hos
kemikalier och petroleumprodukter. De flesta
refraktometer är dock laboratorieinstrument. Nyligen har man
emellertid i USA konstruerat en refraktometer för
användning i apparater för helteknisk skala. Den
ursprungliga modellen har provats i flera år vid oljeraffinaderier.
Bland dess fördelar kan nämnas stabilitet vid hög
känslighet, en enkel och kraftig konstruktion, låga
installations-och driftkostnader, mångsidig användbarhet och
lämplighet för farliga processer.
Vid användning i oljeraffinaderier har den installerats på
en plats i en fraktionskolonn, där brytningsindex ändras
snabbast med variationen i produktens sammansättning.
På så sätt kontrolleras t.ex. separeringen av cyklohexan
och n-hexan. Refraktometern är tillräckligt känslig för att
påvisa en ändring av 0,1 °/o i butan-isobutanblandningars
sammansättning, trots att skillnaden mellan de båda
komponenternas brytningsindex är endast 0,01.
För att undvika fel på grund av variationer i temperatur,
tryck och ljusets spektrala sammansättning har man
konstruerat instrumentet med en differentialcell, dvs. två
triangulära celler med enkla väggar, en provcell, som
destil-latet rinner igenom, och en normalcell, fylld med en
vätska liknande provvätskan. En inbyggd värmeväxlare
håller vätskorna i cellerna vid samma temperatur.
Tryckskillnader utjämnas genom ett diafragma. Då
dispersions-effekten utjämnas kan man använda en billig ljuskälla.
Refraktometern väntas få stor användning i den kemiska
industrin och livsmedelsindustrin speciellt för kontroll av
reaktionsblandningar. Ett exempel är tillverkning av
GR-S-gummi, där ändringar på 0,1 °/o i
butadien-styrenbland-ningen kan upptäckas. I alkohol-vattenlösningar kan
känsligheten bli ända till 0,01 °/o i alkoholhalt, beroende på
alkoholens natur och halt. Liknande noggrannhet får man
för vattenlösningar av svavelsyra och salpetersyra.
Refraktometern är också användbar vid separering av
xylenisomerer och styren från etylbensen. Slutligen kan
den användas för kvalitetskontroll vid
margarintillverkning, utan att man behöver bryta driften för
laboratorieprov (Chemical & Engineering News 5 mars 1956 s. 1136).
HMe
Ståls nötningshållfasthet ökas genom saltbadsbehand-
ling. Vid en i Frankrike utarbetad metod, kallad
Sulfinuz-processen, behandlas färdigbearbetade arbetsstycken vid
500—600°G (vanligen 570 ± 10°C) i ett saltbad,
innehållande cyanid- och svavelföreningar. Härvid tar metallen
upp svavel och kväve och får ett ytskikt som har stor
resistens mot nötning, hopskärning och spaltkorrosion.
Svavlet har den största betydelsen för det behandlade stålets
ytegenskaper, men det upptagna kvävet ökar mjukt ståls
ythårdhet ca 70 Vickers. Hårdhetsökningen blir större för
kromstål och nitrerstål.
Det behandlade stålet är dock inte härdat, önskar man
få det så hårt som möjligt, måste man därför
värme-behandla det. Detta kan ske före saltbadsbehandlingen, om
stålet inte mjuknar för mycket vid 570°C. Lämpliga stål
kan härdas efter saltbadsbehandlingen. En nödvändig
fordran härför är att austenitiseringen kan ske mycket
snabbt då det svavel- och kvävehaltiga skiktet annars
förstörs genom oxidation och diffusion.
Behandlade delar, som används i lager, bör smörjas men
kan användas osmorda eller t.o.m. med "negativ
smörjning", dvs. i vätskor, såsom bensin, vatten eller metanol,
utan att de skär ihop. Denna egenskap har väckt stort
intresse hos tillverkare av textilmaskiner och hydrauliska
apparater. Sulfinuz-processen brukas vidare för delar som
används till luftpumpar för upp till 450°C
arbetstemperatur vid vilken smörjning är omöjlig (F D Waterfall i
Iron & Steel nov. 1955 s. 508—510). SHl
Högtemperaturgasturbiner. En höjning av
arbetstemperaturen i en gasturbinprocess ger som bekant en
förbättring av processens verkningsgrad. Den högre temperaturen
medför emellertid dessutom att luftflödet och därmed även
gasflödet genom aggregatet blir mindre, varvid man får en
avsevärd minskning av maskinstorleken. Fördelarna av
den höga temperaturen och de möjligheter man har att
förverkliga den har bl.a. undersökts av Pametrada
(Parsons and Marine Engineering Turbine Research and
De-velopment Association), som anger följande data för en
gasturbinanläggning utrustad med värmeväxlare för 75 °/o
temperaturverkningsgrad:
Gastemperatur ............................. °C 675 1 200
Termisk verkningsgrad .................... ®/o 28,8 38,8
Luftflöde per MW nyttig effekt ........kg/s 10,5 2,8
Vid beräkningen av verkningsgraden har hänsyn tagits
även till kylningsförluster. Verkningsgraden 38,8 °/o är
1,35 gånger så hög som verkningsgraden 28—29 °/o för ett
fartygsmaskineri med ångturbin vid trycket 45 bar och
ångtemperaturen 450°C. Destillatoljor kostar emellertid
ungefär 1,5 gånger så mycket som återstodsoljor, varför
gasturbinen måste drivas med återstodsoljor, om den skall
kunna konkurrera med ångan. Som förberedelser för
konstruktion av en högtemperaturgasturbin håller man på
med studier av detaljproblem.
För att kunna höja gastemperaturen till 1 200°C måste
man kyla ledskovlar och rotorskovlar samt en del av
turbinhuset och gaskanalerna. Vissa detaljer kan göras av
keramiska material, och Pametrada experimenterar med
keramiska ledskovlar (fig. 1).
Skovlarna i rotorn måste emellertid på grund av de höga
centrifugalpåkänningarna göras av metalliskt material,
men dessa skövlar måste kylas på något sätt, då man icke
Fig. 1. Keramiska ledskovlar till gasturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
