Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Sintring av blysliger, av Bertil Lindvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Det nya sinterverket.
det område, inom vilket lättsmälta eutektika
existerar.
Vid temperaturer omkring eller över 800° C
leder rostreaktionerna till blyoxid och bly2.
Först vid temperaturer omkring 850—900°G blir
hastigheten för de reaktioner, som leder till
metalliskt bly nämnvärd3. Man bör av denna
anledning helst icke, och i varje fall under kortast
möjliga tid, upphetta det reagerande materialet
över 850°C. Temperaturregleringen underlättas
av den vid ca 800° C begynnande partiella
smältningen. Enligt det föregående är det av
avgörande betydelse, om man lyckas finna en metod att
behärska det oundvikliga smältningsförloppet.
Såsom blysintringen utföres vid hyttorna i dag,
är blyföreningarna utspädda med
slaggbeståndsdelar med hög smältpunkt, vilka bildar ett
svårsmält gitter, som förhindrar de lättsmälta
fasernas sammanflytning. Om man icke vill späda ut
den blyrika chargen med blyfattigt material, utan
vill hålla blyhalten avsevärt över 50 %, har man
ingenting annat att blanda sligen med än
färdig-sintrat returgods och damm från processerna.
Dessa material reagerar i finfördelat tillstånd
med blysulfiden. Grövre partiklar av
retursintern kan emellertid endast reagera på ytan och
kärnan förblir osmält. Om man kunde anbringa
sligen och övriga finkorniga chargebeståndsdelar
på ytan av dylika grova returkorn, skulle
reaktionerna vid sintringen äga rum i ett tunt
ytskikt. Utsikter skulle då finnas att det tunna,
delvis smälta reaktionsskiktet skulle hinna stelna
på grund av luftkylning, innan det fick tillfälle
att rinna av kärnan (Sv. Pat. ans. 5291/51 och
5292/52).
Man har därför utarbetat en ny
kulsintrings-metod, vid vilken chargen består av
flerskikts-kulor. Dessa byggs upp runt en 10—20 mm
retursinterkärna, på vilken appliceras (pårullas)
i tur och ordning millimetertjocka skikt av
blydamm, kalkstensmjöl och blyslig (fig. 1). Som
enda bindemedel används härvid vatten, och
vattendoseringen måste regleras mycket
noggrant.
De sista försöken utfördes på en 0,5 m bred
Dwight-Lloyd-maskin, uppställd hos Lurgi,
varvid följande resultat erhölls:
Försök
1 2
Charge:
blyslig från Laisvall ................ °/o 45,5 45,5
returgods .......................... %> 45,5a 45,5b
kalksten ........................... ®/o 3,6 3,6
damm ............................. ®/o 5,4 5,4
Fuktighetshalt ...................... %> 3,5 3,5
Chargedjup........................mm 170 170
Vakuum i
suglåda 1 ....................mm H20 20 20
2....................mm H20 72 350
3....................mm H20 250 385
4....................mm H20 260 375
Sintringstid........................min 12 9,5
Rostad slig ..................... kg/nrh 710 880
Sinter:
svavel totalt ....................... °/o 5,49 5,66
svavel som sulfat .................. %> 1,95 2,45
bly ............................... »/o 73,1 72,5
Kornstorlek a5—20 mm, b4—15 mm
Sintringsmetodens fördelar
Avsvavlingen är mycket bättre vid sintring. Man
avsåg att driva den till ca 5 % S, fastän det
tycktes möjligt att komma ner till 2,5 %.
Sulfat-svavelhalten kan hållas lägre, vilket medför
mindre energiförbrukning.
Genom en speciell chargeberedning är det
möjligt att sintra högvärdiga sliger utan utspädning
med slagger, fattiga malmer eller annat inert
material. Blyhalten i chargen kan tillåtas bli så
hög som 70—80 % utan att svårigheter på grund
av lättsmälta faser uppstår.
Smältugnens kapacitet ökas på grund av större
reaktionshastighet och mindre
värmeförbrukning. Dammängden från smältugnen minskar vid
smältning av sinter; eftersom svavelhalten i
ugnschargen sjunker, minskas konverterarbetet,
vilket resulterar i mindre kvantiteter
cirkulerande damm. Blydammet i avgaserna från
sinter-maskinen beräknas till högst 1 % av den totala
sinterproduktionen jämfört med 5 % från
rostugnarna.
Hittills har det varit nödvändigt att använda
Fig. 3. Bandtransportör i ståltub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
