Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Sintring av blysliger, av Bertil Lindvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 augusti 1956
639
Fig. U.
Tork-anläggning
för sligen.
bränd kalk som flussmedel i ugnschargen för att
undvika "jäsning" i ugnen. Vid sintring enligt
den nya processen brännes 70—90 % av
kalkstensmjölet på sintermaskinen utan extra
bränsle.
Den gamla infraktsstationen, magasin,
bädd-ningsfickor och rostugnar, vilka tidigare tillhört
kopparverket, ligger flera hundra meter från
bly-verket. Genom centralisering av
infraktsanord-ningarna och magasins- och sintringsavdelningen
till en plats i närheten av smältugnen kan
transportproblemen lösas. De hygieniska riskerna vid
transport av stora kvantiteter dammigt och
giftigt material med truckar, vagnar, band osv. har
hittills förorsakat stora investeringar i
transportutrustning. En trolig nackdel är att blyhalten
i ugnsslaggen väntas stiga på grund av
svårigheterna att reducera silikatbunden blyoxid i
ugnen.
Genom centralisering av förbehandlingen av
smältugnschargen kan kostnaderna för yttre
transporter och för operationerna fram till
raffineringen sänkas. Blyförgiftningsriskerna blir små
och man får sålunda bättre arbetsförhållanden.
Sinterverket
Det nya verket (fig. 2) innefattar ej endast
sintringsavdelningen utan även motsvarigheten
till alla de övriga processenheter, som ingår före
smältugnen, såsom mottagningsstation,
uppti-ningshall och torkanläggning för sliger och andra
råvaror, sligförråd och
gasbehandlingsanlägg-ningar m.m. (fig. 1). Yrkeshygieniska krav har
nödvändiggjort insättandet av ett flertal stora
säckfilter i de olika verksenheterna för
avsug-ning från fickor, transportörer osv.
Den elektriska ugnens smältkapacitet
beräknades till 30 000 t/år raffinerat bly och den nya
sintringsanläggningen planerades för samma
kapacitet vid ett skift per dygn, om 7 effektiva
timmar, dvs. man måste sintra 18—20 t/h slig.
Anläggningen har byggts 1952—1955 och
intrim-ningsarbetet pågår. Totala kostnaden uppgår till
ca 13 Mkr.
Mottagningsstation
Gemensamt för hela blyverket finnes en central
station för lossning och eventuell krossning av
med lastbil eller järnväg anlända råvaror.
Vintertid är speciellt sligerna, som anländer i
botten-tömmande järnvägsvagnar ofta frusna vid
framkomsten och tinas då upp i en särskild
värmehall med varmluft av 70—80° C.
Bandtransportören (fig. 3) till
torkningsanläggningen är monterad i ett cylindriskt stålrör
med 2,25 m diameter. Genom denna anordning
är det lätt att hålla transportgången ren från
damm genom vattenspolning. Slammet samlas
och pumpas till en 40 m3 underjordisk
betongbehållare, vilken är gemensam för hela
sinterverket.
Torkanläggning och sligförråd
Sligen torkas i en konventionell, roterande
oljeeldad trumma (fig. 4) med anslutet säckfilter
från 5—12 % till 1—2 %. Stoftförlusterna från
filtret är mindre än 0,01 %.
I sligförrådet förvaras totalt 12 500 t slig av
olika kvaliteter i fem betongbunkrar. Från dessa
lyftes sligen med gripskopa från travers till fyra
blandningsfickor; därifrån matas de olika
slig-kvaliteterna ned på ett gemensamt transportband
och blandas sedan i en hammarkvarn. In- och
Fig. 5.
Gra-nulering och
sintring;
upptill den
mot
horisontalplanet lutande granu-leringstall-riken, nedtill sintrings-maskinen av [-Dwight-Lloyd-typ.-]
{+Dwight-
Lloyd-typ.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
