Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Sintring av blysliger, av Bertil Lindvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
uttransport från lagerlokalen sker med en
amerikansk typ av pendelbägarverk, vilken också
utnyttjas för övriga transporter till
sinteravdel-ningen och hyttan.
Pelletering sanläggning
Pelleterings- och sintringsanläggningarna
ligger i samma byggnadskropp som sligförrådet.
Pelleteringen utföres i en serie av två koniska
trummor och en granuleringstallrik, den senare
belägen omedelbart ovan sintermaskinens
påmat-ningsände (fig. 5). Kärnmaterial, blydamm,
kalkstensmjöl och slig inmatas till de olika
pellete-ringsenheterna från ovanför belägna fickor över
automatiska, registrerande bandvågar. Vattnet
sprutas genom fina dysor direkt mot kulchargen
i varje enhet.
En sortering sker i samtliga enheter, varigenom
färdigbildade kulor matas ut under det att det
tillförda ännu ej vidhäftade, pulverformiga
materialet hålles kvar. De färdiga, relativt
jämnstora kulorna med 12—25 mm diameter och med
4—5 % fuktighet faller från en
chargeringsappa-rat direkt ner på sinterbandet.
Sintringsanläggning
Sintringsapparaten består av en standard
Dwight-Lloyd-maskin med en effektiv sugarea
av 27 m2„ på vilken tändningen av chargen
sker med ett oljeeldat tändvalv.
Rosten beläggs med ett 20—50 mm tjockt lager
av grov retursinter och där ovanpå lägges ett
150—200 mm högt skikt av kulor. I princip tillgår
sintringsförloppet enligt fig 6. Förbränningen
sker, som tidigare nämnts, endast på ytan av
varje kula, och kärnorna förblir osmälta under
det att ytskiktet närmar sig eller överskrider
smältintervallet för bildade reaktionsprodukter.
Härigenom agglomereras kulorna vid
svalningen till en sammanhängande kaka, som genom
Fig. 6.
Principen för
sintringen.
krossning dock lätt kan sönderdelas efter
kulytorna. Krossningen sker i valskross och
krossgodset uppdelas på en vibrationssikt i sinter för
smältning, kärnor och bädd för sintermaskin.
För den varma, krossade sintern användes olika
typer av lamelltransportörer och för de siktade
produkterna gummiband.
Gasbehandlingsanläggning
Sintringsgaserna avsuges från sintermaskinens
suglådor med en fläkt med en kapac^et av ca
120 000 m3 (0°C, 760 torr)/h vid ett största
vakuum av ca 500 mm H20. Gaserna passerar före
fläkten ett cyklonbatteri. Avgående gas suges med
två centrifugalfläktar genom ett säckfilter och
släpps ut genom verkets 145 m höga skorsten.
Alla sinterverksavdelningarna kontrolleras från
centraler, från vilka alla viktiga
arbetsoperationer kan övervakas genom registrerande
instrument, signaltablåer med processcheman.
Television skall även tas i bruk för kontrolländamål.
Av hittills erhållna driftdata kan nämnas:
Sintercharge (torrvikt):
slig med 70 % Pb..................°/o 40
kalkstensmjöl ....................... °/o 3
returdamm från hyttan..............°/o 10
retursinter (kärnor) .................°/o 47
vatten .............................. °/o 4
total charge med bäddmaterial ...... t/h 40
Sintring:
tändbränsle (olja 4)................kg/h 100
bäddhöjd ......................... mm 50
chargehöjd ........................ mm 175
vakuum i suglåda 1, 5, 10......mm H20 100, 350, 300
avgastemperatur i suglåda 1, 5, 10 .. °G 150, 200, 100
Sinter:
volymvikt ......................... kg/1 2,5—3,0
kulornas medeldiameter............ mm 20
blyhalt ............................. °/o 68—72
halt av svavel som sulfid............ °/o 4
halt av svavel som sulfat............°/o 2
Gasrening:
gasmängd vid 0°C och 760 torr......m3 80 000
blydamm räknat på total charge
i cykloner ......................... °/o 0,20
i säckfilter ........................ °/o 0,20
Driftarbetsstyrkan i blyhyttan har normalt
uppgått till ca 80 man per dygn, men kommer enligt
beräkningar att kunna nedbringas till 70 sedan
intriinningen av sintringsanläggningen
fullbordats.
Verkets totala effektbehov är för närvarande
ca 5 300 kW vid en produktion av ca 20 000 t/år,
varvid dock är att märka, att ca 2 000 kW
åter-vinnes i form av ånga. Vid smältning av sinter
minskar effektförbrukningen ytterligare.
Hyttans utveckling och betydelse
Fördelarna av sintersmältningen har redan
delvis redovisats. Man kan emellertid också hoppas,
att man i en framtid skall kunna erhålla ett
rå-bly med så låg svavelhalt att konverterprocessen
blir onödig. Dessutom är det möjligt, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
