Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Sintring av blysliger, av Bertil Lindvall - Nybyggen - Amerikanska planer på jorddrabanter, av hop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 augusti 1956
641
genom insättande av en förhärd för
slaggreduktion kan öka smältkapaciteten ytterligare och
sänka blyförlusterna i slaggen. Ur
yrkeshygienisk synpunkt torde det vara möjligt att vid
denna typ av blyframställning åstadkomma bättre
arbetsförhållanden än vid de konventionella.
Blyhyttans produktion uppgick 1945 till ca
7 700 t, 1950 till 16 700 t och 1955 till 21 300 t.
Av det tidigare sagda framgår, att dess
produktionsförmåga efter sinterverkets igångkörning
blir betydligt större. För närvarande beräknas
den till ca 30 000 t/år, men den torde kunna ökas
ytterligare. Blyinnehållet i de av Bolidenbolaget
producerade blysligerna motsvarar ungefär tre
fjärdedelar av den totala i landet producerade
sligkvantitetens blyinnehåll.
Då Sveriges blyförbrukning nu är 30 000—
35 000 t/år, kommer landet sålunda att bli
självförsörjande, förutsatt att konsumtionen inom de
närmaste åren inte starkt stegras.
Världsproduktionen uppgick år 1954 till 1,88 Mt och den
svenska produktionen utgör alltså 1—1,5 %
härav. Produktion och konsumtion av bly i världen
var 1954:
Gruvproduktion Konsumtion
1 000 t 1 000 t
USA ............... ............ 283 690
Australien .......... ............ 265 17
Kanada ............ ............ 196 62
Mexico............. ............ 213 12
Peru ............... ............ 107 —
USSR .............. ............ 197 207
Storbritannien ...... ............ — 194
Jugoslavien ........ ............ 83 8
Tyskland .......... ............ 67 177
Sverige ............ ............ 30 33
övriga ............. ............ 439 500
Totalt ............. ............ 1880 1 900
Såväl världsproduktionen som
världskonsumtionen visar en sakta stigande tendens. I USA,
som är den största förbrukaren av bly, har
slig-produktionen starkt minskat sedan 1950, och
konsumtionen har samtidigt ökat. USA är
därför för sitt blybehov i stor utsträckning hänvisat
till import av såväl metall som sliger.
Bly har en synnerligen mångsidig användning
både som metall och i kemiska föreningar. Det
är härvid ofta blyets korrosionsbeständighet, som
utnyttjas, men även dess tyngd, låga smältpunkt
och andra egenskaper. Bilindustrin är stor
förbrukare av bly. I USA gick sålunda 1955 ej
mindre än 45 % av konsumtionen åt till
startbatterier och tetraetylbly.
Litteratur
1. Oldright, G L, Ravitz, S F & De Rycker, H: Some experiments
ön sintering lead sulphate products. Metals Technology bd 7 (1940)
Techn. Publ. 1157. Träns. AIME 1944 s. 81.
2. Schenck, R: Experimentelle und theoretische Untersuchungen
über die Röstgleichgewichte heim Blei. Metall u. Erz 23 (1926) s.
407-420.
3. Kohlmeyer, E J & Monzer, W: über die Rektionen von
Blei-sulfid mit Bleioxyd bzw. Sulfat, das System Blei — Sauerstoff —
Schwefel. Z. anorg. Chem. 252 (1943) s. 74—85.
Nybyggen
Amerikanska planer på jorddrabanter. Publicerade
amerikanska planer för det geofysiska året omfattar
utsändandet av tolv satellitbärande raketer. Man hoppas att
minst åtta av dessa skall lyckas föra upp satelliter i
avsedda banor runt jorden. Planerna går under
beteckningen "Project Vanguard" och handlägges på grund av sin
nära anknytning till liknande militära projekt av de
marinmilitära myndigheterna, vilka i sin tur stöder sig på
ett uppbåd av underleverantörer främst inom den
amerikanska flygindustrin.
Själva satelliten kommer att utgöras av en sfär med ca
50 cm diameter, som på ca 400 km höjd skall cirkla kring
jorden med en hastighet av ca 30 000 km/h (Tekn. T. 1956
s. 367). Ett varv fullbordas på ca 90 min. Lyckas man
få satelliten exakt i en sådan cirkelbana kan man räkna
med att den håller sig kvar där åtskilliga månader. Någon
friktion utsätts den dock för, varvid hastigheten minskar
och banan kröks ned i de täta luftlagren, där satelliten
liksom meteorer kommer att förbrännas av
friktionsvärmet. Det kan också hända att man inte lyckas styra
satelliten till en idealisk cirkelbana utan når en excentriskt
kring jorden liggande elliptisk bana. Kommer den närmast
jorden liggande delen av banan härvid för nära bromsas
satelliten in fortare och livstiden kan bli endast dagar eller
timmar. Man måste alltså under utskjutningen så noggrant
som möjligt styra raketen till önskad cirkelbana.
Utskjutningen kommer att ske med raketer i tre steg,
fig. 1. Dessa tillsammans med själva satelliten ger en ca
30 m hög projektil, som i första steget skjuts vertikalt från
jordytan med hjälp av en vätskeraketmotor med ca 12 000
kp dragkraft. För att undvika onödigt motstånd i de täta
luftlagren styrs raketen till en början i en kastparabel,
fig. 2. Styrningen sker automatiskt med hjälp av gyroskop
Fig. 1. Schematisk uppbyggnad av trestegsraket för
jord-satellit.
. ____________a..___
Fig. 2. Schematisk bana för utskjutning av jordsatellit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
