- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
652

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1956 - Om sedlar, av Åke Eldh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652

’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Relief porträtt; t.h. uppförstorad detalj (Bradbury, Wilkinson & Co. Ltd.).

fina förgreningar från den tryckta linjen. Den i
papperet uppkommande reliefen är även typisk
för dessa tryck.

Koppartrycket är som nämnts det väsentliga
trycket för de flesta sedlar. Endast småvalörer
utförs i enbart boktryck eller offset. Dessa
metoder är däremot givna komplement till
koppartrycket som bottentryck, störningslinjer eller
sekundära dekorer. Även torr-offset har fått en
viss betydelse härför, medan rasterdjuptryck
praktiskt taget aldrig förekommer.

Genom sammanställning av element i olika
tryckförfaranden och med användning av
irise-rande tryckbilder, med varandra
korresponderande linjer etc. försöker sedeltryckaren uppnå
full säkerhet mot förfalskning. Irisering
innebär, att ett och samma tryck visar olika färgband
i maskinriktningen, vilket åstadkommes genom
en indelning av tryckpressens färglåda. Man kan
på en sedelsida finna ett eller flera koppartryck,
enfärgat, iriserande eller polykromt; ett eller två
bottentryck med eller utan irisering ger
dessutom biandfärger vid övergångarna —
tillsamman ett färgkonglomerat, som är ytterst
svårforcerat för förfalskaren.

Boktryck

Bland de specialtyper av boktrycksmaskiner
som sedeltryckarna använder kan nämnas en
gammal tvåfärgsmaskin, som fortfarande
förekommer på en del håll. Den har dubbla färg- och
formbord, så att tryckcylindern går två varv med
arket för varje hel rörelse av bordet. Vissa
olägenheter med lappning finns, men registret kan

bli noggrant, och maskinen används därför för
samtryck av den typ som synes i fig. 12.

En fransk fyrfärgsmaskin, fig. 8, har fått en
rätt stor användning även i Belgien, och har i
viss mån satt sin prägel på dessa båda länders
sedlar. Maskinen är en stoppcylinderpress med
fyra parallella formbord. Alternativt kan man
säga, att det är fyra synkront arbetande pressar
med gemensam tryckcylinder.

Arket lägges i till vänster och flyttas mellan
varje varv ett steg åt höger till nästa läge. Arket
flyttas med en längs cylindern gående
gripar-stång, som griper det med nålar eller med
sug-koppar. Arket fixeras i tryckläget genom
stansade hål och urtag i griparkanten. På varje
cylindervarv trycks alltså fyra ark med var sitt tryck.

Ett antal rätt komplicerade flerfärgsmaskiner
har sett dagens ljus men kvar står egentligen
endast "Sammeldruck"-maskinen, fig. 9. Den har
sin stora fördel däri att man kan erhålla
färg-övergångar var som helst, t.ex. mitt i linjer.
Typiska exempel härpå har vi bl.a. i de ryska,
tjeckiska och österrikiska sedlarna.

Fig. 8. Fransk fyrfärgs boktrycksmaskin, principskiss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free