- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
653

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1956 - Om sedlar, av Åke Eldh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

th. augusti 1956

653

Fig. 9. Principskiss av
"Sammel-druck"-maskin; —a4 formar
för del färger, a5 tryckform, A
plåtcylinder, B tryckcylinder, C
samlarvalsar, F numrerverk, E
il äg g ning sv als.

Maskinens plåtcylinder har fem fält, fyra med
formar för de fyra delfärgerna, det femte med
tryckformen. Då plåtcylindern roterar, infärgas
delformarna successivt från sina färgverk,
delfärgerna överförs till samlarvalsarna (diametern 1/5
av plåtcylinderns), därifrån till tryckformen,
som trycker papperet. Färgverken lyfts vid
passage av "fel" delformar, och före varje
infärgning rengörs delformarna från färgrester, då
annars en färgvandring skulle kunna äga rum
mellan delformarna.

För allt sedelboktryck utförs formarna
vanligen som kopparfällningar, som förkromas för
att tåla de stora upplagorna. Det förekommer
även gummiformar, som ger ett fylligare, mera
mättat tryck även om hållbarheten ej är
tillnärmelsevis så stor.

Färgerna för boktrycket avviker ej nämnvärt
från vanliga boktrycksfärger, men man lägger
större vikt vid äkthetsegenskaperna än vad som
annars är brukligt och nödvändigt.

Boktryck utnyttjas även för numrering av
sedlarna. Man har ibland specialgjorda maskiner
för ändamålet men även ombyggda
standardmaskiner förekommer.

Offsettryck

Offsettrycket har numera fått en mycket stor
utbredning inom sedeltryckningen, och
små-valörer trycks ofta enbart i offset. Sin viktigaste
funktion har det emellertid för bottentryck och
sekundära element, även som huvudtryck för
baksidan.

Normalt förekommer ungefär samma maskiner
som i andra tryckerier, men sedeltryckare kör i
allmänhet något långsammare med tanke på att
iläggningen av det hårda och av vattenmärket
ofta ojämna papperet är osäkrare. Den enda
specialmaskin i bruk är en tvåfärgsmaskin, som
även kan användas för skön- och vidertryck. Den
användes i ganska stor utsträckning för att
uppnå exakt register mellan olikfärgade parallella
linjer eller mellan fram- och baksidornas möns-

ter. De holländska sedlarna erbjuder många goda
exempel på denna teknik.

Vid tvåfärgstryck på denna maskin täcks
överföringscylindern endast på ena halvan med
gummiduk, som alltså färgas in från båda plåtarna.
Vid skön- och vidertryck läggs gummiduk över
båda halvorna, varvid den ena halvans tryck
överförs på tryckcylindern, som i sin tur
tryck-ker papperets baksida. I båda fallen erhåller
papperet båda färgerna på en gång.

Färgerna brukar ej erbjuda alltför stora
problem. Pigmentvalet blir dock mer begränsat med
tanke på äkthetskraven, och man måste räkna
med en stor gnidhållfasthet hos trycket. En
speciell svårighet har man dock vid smala
iris-strängar, där det kan vara svårt att balansera
färgerna så att man kan fukta jämnt över hela
ytan. Ett gott exempel på denna finess är den
svenska 5-kronans baksida, där bottentrycket
iri-serats i rött-grått-blått.

Torr-offset har på senare tid kommit i ropet,
men användningen är ännu ganska begränsad.
Den har vissa fördelar gentemot litografisk
offset men alltför litet är känt för att man med
säkerhet skall kunna ta ställning till dess framtida
möjligheter. En specialmaskin för femfärgs
torroffset har meddelats vara på väg, men några
erfarenheter om den har man ännu ej.

För tryckningen användes nästan enbart
bi-metall- eller trimetallplåtar, vanligen av typen
stål-koppar.

Koppartryck

Koppartrycket — den tryckmetod, som ger
sedlarna deras karaktär — är enligt grafiska källor
ett tryck för hand på mjukt, olimmat, fuktat
papper. Intet av detta stämmer numera, utan
metoden har förändrats för att passa de
sedeltekniska kraven. Man trycker i
rotationsmaskiner på ett kraftigt limmat och hårt papper, som
endast i undantagsfall fuktas.

Man trycker inte ens från kopparplåtar utan
från förkromade nickel- eller koppar-nickelplå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free