Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Fukt- och värmeproblem i väggar, av Nils Holmqvist - Fördelningsmätning för värme- och varmvatten, av Bo Adamson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Yttervägg skyddad
av ßorös skiva (upptill)
och av papp (nedtill); ti
innertemperatur, ty
ytter-temperatur, pm
vattenångans mot temperaturen
svarande mättningstryck,
p vattenångans verkliga
tryck.
rösa plattor skulle kunna förena alla de egenskaper, som
fordras av ett sådant material, fig. 4. Detta material är
tillräckligt vindtätt, är mjukt nog för att medge god
anslutning i skarvar mot träunderlaget samt är dessutom så
värmeisolerande, att fordringarna på den invändiga
diffu-sionstäta pappen kan minskas.
Litteratur
1. Eriksson, A & Kreuger, II: Undersökningar rörande
byggnads-konstruktioners värmeisoleringsförmåga, IVA Ilaiidl. 3G. Stockholm
1924.
Fördelningsmätning
för värme- och varmvatten
Tekn. dr Bo Adamson, Stockholm
681.125 : 697.347
Kostnaderna för värme- och varmvatten utgör en stor del
av hyran. Bränslekostnaderna kan hållas nere bl.a. genom
att hyresgästerna begränsar sin förbrukning av värme och
varmvatten. Detta senare kan ske genom en bränsleklausul,
enligt vilken de boende får betala efter förbrukad
värmemängd. Denna värmemängd kan registreras ined mätare
för såväl radiatorvärme som förbrukningsvarmvatten.
Mätare
De mätare, som av ekonomiska skäl i regel kommer
ifråga i lägenheter, är fördelningsmätare, vars
registreringar användes för fördelning av fastigheternas (eller
bostadsområdets) kostnader för värme och
förbrukningsvarmvatten. Fördelningsmätarna för värme kan vara av
termoelektrisk typ eller s.k. avdunstningsmätare.5"8 I
Sverige användes till allra största delen mätare av den senare
typen. Mätarna fästes direkt på radiatorerna.
Principen för en avdunstningsmätare är följande.
Begist-reringsorganet är en öppen glasampull, från vilken
ampull-vätskan avdunstar ungefär i proportion till differensen
mellan radiatortemperaturen och rummets temperatur.
Ampullen är omsluten av ett hölje. Värmen från
radiatorn överföres genom direkt ledning till ampullvätskan.
Den sjunkande vätskenivån avläses på en skala som anger
den relativa förbrukningen. Denna skalas gradering be-
stämmes av radiatorytan, radiatorns värmeövergångstal
och lägenhetens läge inom fastigheten. Olika mätartyper
finns för sektionsradiatorer, panelradiatorer, kamrör och
rörslingor. Monteringen sker med spännskruv på sådant
ställe på värmeytan, att man registrerar dess
medeltemperatur.
För varmvattenfördelningsmätning finns också
avdunstningsmätare. Därvid insättes ett venturirör i
varmvattenledningen. En del av vattnet ledes då genom ett
värmemagasin som omsluter den "varma" delen av en
avdunst-ningsampull, som har olika utseende beroende på
fabrikatet. Den förångade vätskan kondenserar sedan i ampullens
"kalla" del och på en skala kan man avläsa
vätskemängden, som utgör ett mått på värmemängden hos det
tappade varmvattnet.
Både radiator- och varmvattenmätarna avläses vid
uppvärmningssäsongens slut. Då tas radiatormätarnas ampuller
bort, medan varmvattenmätarnas ampuller byts mot nya,
nollställda ampuller. Vid nästa uppvärmningssäsongs
början insättes nya nollställda ampuller i radiatormätarna.
Dessa fordrar således två servicebesök per år och
varmvattenmätarna ett besök per år.
Inverkan på förbrukningen
Utländska erfarenheter om värmefördelningsmätare finns
redan från 1930-talet i Tyskland, där man monterat in
sådana mätare på radiatorerna i ett stort antal
fastigheter. Man har i ett flertal fall där gjort
jämförelser mellan bränsleförbrukningen i fastigheter med och
utan värmemätning. I Wiesbaden2 försågs i ett
bostadsområde flera kvarter med fördelningsmätare. Den
sammanlagda lägenhetsytan i husen med mätare var 20 270
m2 och i husen utan värmemätning 25 020 m2. Man
använde dels termoelektriska mätare, dels
fördelningsmätare av avdunstningstyp. Bränsleförbrukningen i husen med
fördelningsmätning var 32 °/o mindre än i husen utan
mätning. Någon skillnad i bränslebesparingen vid
användandet av de båda mätartyperna kunde ej påvisas. I ett annat
fall, där förbrukningen i fastigheter med värmemätning
med en sammanlagd lägenhetsarea av 170 000 m2
jämfördes med fastigheter utan värmemätning med en
lägenhetsarea av 138 500 m2, påvisades en bränslebesparing av 40 %.
En annan jämförelse mellan ett antal hus i Berlin1 med
98 114 nr golvarea, av vilka en del (75 042 nr) försetts med
fördelningsmätare av avdunstningstyp, visade under fyra
eldningsäsonger med normalt klimat en bränslebesparing
av ca 30 °/o. Under en därpå följande sträng vinter blev
dock besparingen endast 20 %>.
Danska erfarenheter4 av värmemätning tyder på en
bränslebesparing vid värmefördelningsmätning med 25 %>.
Enligt senare danska erfarenheter lär dock hus, som varit
försedda med värmemätning under flera år uppvisa
besparingar som är väsentligt mindre.
I Norge har man gjort jämförelser mellan lokal
elektrisk uppvärmning, som sköts av den enskilde hyresgästen,
och central oljeeldning3. Man konstaterade att
värmeförbrukningen vid lokal uppvärmning var 20 °/o mindre än
vid centraluppvärmning.
Vid användning av varmvattenfördelningsmätning
konstaterade man i ett fall i Tyskland — 4 kvarter med 563
lägenheter — att förbrukningen sjönk med 40 %>. Samma
erfarenheter har gjorts i Danmark. I Norge har man vid
elektrisk uppvärmning där hyresgästerna betalar efter
förbrukning, funnit att varmvattenförbrukningen var ca
hälften mot vad som normalt förekom i hus där hyresgästerna
betalar kollektivt.
Svenska erfarenheter på området uppvisar även
besparingar vid fördelningsmätning. Enligt S Sjöstedt7 påvisades
vid en jämförelse mellan fem hus med och fyra utan
mätning i Göteborg en bränslebesparing på 25—30 °/o.
Gemensamt för de tidigare nämnda utländska och svenska
undersökningarna är, att man jämfört en husgrupp med
mätning med en annan husgrupp utan mätning, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
