Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Fördelningsmätning för värme- och varmvatten, av Bo Adamson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
707
Fig. 1. Plan av försöksområdet i Blackeberg.
husen ej varit identiskt lika. Ofta har de haft olika
lägenhetsfördelningar. Husen har varit olika stora och ibland
belägna på olika sätt.
En undersökning som tagit sikte på att jämföra två
nästan identiska husgrupper — den ena med och den
andra utan mätning — har utförts av AB Stockholmshem
med anslag från dåvarande Statens kommitté för
byggnadsforskning. Man valde ut 10 Y-hus belägna inom
bolagets bostadsområde i Blackeberg. Husen var lika
orienterade i väderstreck och var på ett likartat sätt utsatta för
vind och sol, fig. 1. I fem av husen (nr 7, 8, 11, 12 och 15)
monterades fördelningsmätare för värme och varmvatten
medan de återstående fem husen ej hade någon mätning.
Värmeledningarna i alla husen injusterades mycket väl.
Husen utan mätare hade ca 19,5—20°C i rummen under
dagarna och ca 1°C lägre temperatur på natten.
Skillnaderna i rumstemperatur mellan lägenheterna var liten, ca
1°C. I husen med mätare möjliggjorde en högre
framled-ningstemperatur att rumstemperaturen kunde hållas 2 à 3°
högre än i husen utan mätare. Vidare bör påpekas att
mätningen ej påbörjades omedelbart sedan mätarna
inmonterats utan först sedan ett halvt år förflutit.
Hyresgästerna upplystes dock om vikten av att spara både när
mätarna inmonterades och när de togs i bruk.
För att kunna jämföra förbrukningarna i husen med
och utan fördelningsmätning, anslöts varje grupp till en
mätcentral. I mätcentralerna mättes med dubbla
värme-inängdsmätare av två olika fabrikat de värmemängder,
som förbrukades för värme och varmvatten. För kontroll
och korrigering av värmemängdsmätarna för värmet
kunde vattenhastigheter och temperaturer avläsas direkt, och
man kunde därur beräkna momentanvärden för den passe-
Tabell 1. Värmeförbrukning i Mcal för uppvärmning och
varmvatten under tiden MO 1953—1/5 1954.
Månad Uppvärmning Varmvatten
Hus Hus v Hus Hus u,
utan med v m utan med m
mätare mätare v mätare mätare "w~~
v v u w w u
u ’m u " m
Oktober ....... 56 181 48 165 0,86 16 610 8 480 0,52
November .... 77 270 68 028 0,88 18 957 9 301 0,49
December .... 86 446 75 464 0,87 21 854 9 631 0,44
Januari ..............107 198 97 134 0,91 27 197 12 167 0,45
Februari ............96 357 94 534 0,98 24 806 15 661 0,63
Mars .......... 85 707 83 169 0,97 28 713 17 226 0,60
April ....................70 712 66 913 0,95 26 759 17 122 0,64
1/10-53—1/5-54 579 871 533 407 0,92 164 896 89 588 0,54
rande värmemängden per tidsenhet. Kontroll och
korrigering av värmemängdsmätarna för
förbrukningsvarmvattnet kunde icke göras, utan avläsningarna fick användas
okorrigerade.
Värmeförbrukningen uppmättes per månad under tiden
1/10 1953—1/5 1954 för de båda husgrupperna, tabell 1,
där även kvoten mellan förbrukningen i husgruppen med
fördelningsmätning och förbrukningen i husgruppen utan
fördelningsmätning anges. Denna kvot är alltid <1 och
dess lägsta värden erhålles under de första månaderna.
Medeltalet för hela säsongen blir 0,92, vilket betyder en
besparing på 8 °/o.
För varmvattenförbrukningen (tabell 1) kunde som
nämnts korrigeringar ej företagas på avläsningarna,
varför samtliga siffervärden avser de okorrigerade
avläsningarna. Minskningen i förbrukning i husen med mätning är
emellertid så stor, att osäkerheten i mätaravläsningarna
genom att dessa ej kunnat korrigeras, ej spelar någon
större roll vid utläsandet av tendensen. Man ser således
att minskningen av värme till varmvattenförbrukningen
är av storleksordningen 40—50 %>.
En jämförelse mellan Blackebergsproven och tidigare
svenska och utländska erfarenheter visar, att den erhållna
besparingen på 8 °/o är låg. Orsaken till detta är
sannolikt att värmesystemet i husen utan mätning i Blackeberg
injusterats mycket noggrant, och att temperaturen i dessa
hålls vid ca 20° på dagen och 19° på natten. En sådan
noggrann injustering innebär förmodligen att
medeltemperaturen i huset sänkts 1 à 2° vilket enbart detta
resulterar i en besparing i bränsle för rumsuppvärmning på
6—12 %. Vidare har sannolikt temperaturen i
trappuppgångarna i husen med fördelningsmätning varit något
högre på grund av den högre framledningstemperaturen
i detta husområde än i trappuppgångarna i hus utan
värmemätning. Detta gör kanske några procent på den totala
bränsleförbrukningen. Man torde därför kunna påstå, att
man i ett område med dåligt injusterade värmesystem
sannolikt kan erhålla besparingar på ca 20 %> på värmet,
men att en noggrant gjord injustering — AB
Stockholmshems driftavdelning beräknar, att en sådan injustering
kostar 10 à 20 kronor per lägenhet — minskar den
möjliga besparingen till ca 10 °/o.
Om minskningen i förbrukning genom införandet av
radiatormätning var låg, så var minskningen i
varmvattenförbrukningen desto större. Blackebergsundersökningen
visade således en besparing med 40—50 °/o. Detta stämmer
väl med utländska erfarenheter samt också med en
undersökning, som byggnadsvärmeutskottet inom Statens nämnd
för byggnadsforskning utfört om varmvattenkonsumtionen
i bostadshus. Denna undersökning visar, att förbrukningen
av varmvatten i hus med fördelningsmätning var ca 40 °/o
lägre än i hus utan mätning.
Mätnoggrannhet
I Blackebergsundersökningen monterades i ett av husen
dubbla fördelningsmätare av olika fabrikat. På detta sätt
möjliggjordes en uppskattning av mätarnas noggrannhet.
För radiatormätarna kunde man helt bekräfta tidigare
danska undersökningar som visade, att spridningen för
den avlästa värmemängden från lägenheter med 6—7
mätare var ca 6 %>. Detta innebär att man endast i ett fall
av tio behöver riskera en felvisning på mer än 11 %, vilket
får betraktas som i stort sett tillfredsställande.
Emellertid kan ganska betydande orättvisor erhållas vid
fördelningsmätning för värme. I Blackebergsproven visade
det sig således, att trots att mätarfirman påstod sig ha
korrigerat för lägenhetens orientering i väderstreck
konstaterades att en lägenhet, som är belägen åt nordväst,
hade ca 40 °/o större värmeförbrukning än en lika stor
lägenhet i söderläge (skillnaden är statistiskt säkerställd
på 0,5 °/o-nivån). Någon skillnad i förbrukning för
lägenheter i de olika våningsplanen erhölls dock ej. Man kan
således fastslå att de korrigeringar som utförts av mätar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
