Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Nya metoder - Television i ångpanneeldstäder, av Wll - Icke förstörande provning av magnesiumgjuten, av SHl - Stabilisering av citratlösligt fosfat i konstgödsel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Optiskt schema för periskop.
Television i ångpanneeldstäder. I större ångkraftverk
blir det allt vanligare att använda television som
hjälpmedel vid driftövervakningen (Tekn. T. 1919 s. 913). Bl.a.
har man television för att kontrollera förbränningen i
eldstaden, men de numera allt större ångpanneeldstäderna
medför att man får svårt att få en överblick. Eldstaden
kan inte längre inspekteras från ett eller två plan med den
hittills använda apparaturen, och en inspektionstur kan
ta så lång tid som en halvtimme.
En effektivare apparatur har utvecklats i Storbritannien
och insatts i en 180 t/h kolpulvereldad ångpanna. Med
denna kan man från en enda punkt överblicka hela
brän-narväggen och brännarna. Det optiska systemet består
av-ett flertal linser och prismor (fig. 1). Systemet fungerar
som ett panoramaperiskop med två infallsöppningar och
med linser och prismor så anordnade att man får två
kombinerade synfält med en begränsningslinje mittpå
bilden. Man kan lätt behärska en synvinkel av 90° i ett plan
och 45° i det däremot vinkelräta planet, varigenom hela
brännarväggen kan betraktas från en punkt ovanför
brännarna.
Periskopet är vattenkylt och är också utrustat med
luft-blåsning, som förhindrar påslag av flygaska.
Televisionskameran (fig. 2) är av industriell standardtyp och väger
endast 2 kg. Effektförbrukningen är ca 100 W.
Man använder i regel periskopet endast vid tändning av
brännarna. Vid normal drift har man det utdraget, och
förbränningen övervakas med en fotocell. Skulle den
genomsnittliga ljusstyrkan i eldstaden minska ger fotocellen
larm, och periskopet med televisionskameran kopplas
automatiskt in, så att man kan se om någon brännare har
slocknat. Som skydd för periskopet har man en
förreglings-anordning, som gör att det inte kan skjutas in utan att
kylvatten och luft är påkopplade (Engineering 1 juni 1956
s. 443). Wll
Icke förstörande provning av magnesiumgjuten. I och
med att gjutstycken av magnesiumlegeringar börjat
användas under stora spänningar fyller en pålitlig icke förstö-
Fig. 2. Periskop med kylanordning; televisionskameran t.h.
rande provningsmetod för dem ett högst aktuellt behov.
Man använder vanligen inträngningsmetoden med i
ultraviolett ljus fluorescerande ämnen för att upptäcka
ytsprickor (Tekn. T. 1953 s. 46), men den har vissa
olägenheter. En speciell ljuskälla måste nämligen användas,
gjutstyckets yttillstånd och avspolningen inverkar på
provningsresultatet, inträngningsmedlet kan överföras till
felfria ytor vid arbetsstyckets hantering, och det är osäkert
att hela dess yta besiktigas när en speciell ljuskälla
används.
För att undanröja dessa olägenheter har man i USA
utarbetat en metod grundad på ett i sprickor upptaget ämnes
utsippring (jfr Tekn. T. 1951 s. 136). Gjutstycket behandlas
i ca 5 »/o svavelsyra tills ca 0,1 mm material lösts bort
från ytan. Denna rengörs efter avspolning med kallt
vatten genom doppning 2 min i 15 °/o fluorvätesyra och spolas
igen med kallt vatten. Ytan är då ren och silvervit.
Gjutstycket doppas 3 min i ett bad, innehållande 600 g
kromsyra och 10 ml salpetersyra per liter, och sköljs först
i kallt, sedan i varmt vatten. Det är nu klart för avsyning.
Ytdefekter visar sig nämligen genom utsippring av
kromsyra som ger gulbrun färg mot den silvervita, felfria ytan.
Enligt uppgift kan man på detta sätt upptäcka alla ytfel
hos magnesiumgjuten, och indikatorn lär ge utslag för
sprickor som inte kunnat upptäckas enligt
inträngningsmetoden.
Då inspektionen av gjutstyckena sker i vanligt ljus
minskas möjligheten att några delar av ytan inte blir
granskade. Förbehandlingen ger en fullständigt enhetlig yta, och
kromsyra stannar bara på dess felställen. Kringsmetning
av indikatorn vid hantering av arbetsstycket är utesluten
därför att kromsyran ger en fastsittande färgning.
Kontrasten mellan denna och den silvervita ytan är stor. Vid
förbehandlingen avlägsnas föroreningar på ytan, vilka
kunde leda till felslut.
Gjutstycken, som framställts med slätare yta än som kan
erhållas vid sandgjutning, kan inte synas enligt den
angivna metoden såvida inte den vid förbehandlingen
erhållna etsade ytan är tillfredsställande. Vidare måste man ta
hänsyn till att gjutstyckets godstjocklek minskas med ca
0,25 mm (G R Vanduzee i Materials & Methods jan. 1956
s. 98—99). SHl
Stabilisering av citratlösligt fosfat i konstgödsel. Om
man vid tillverkning av fosfatgödsel neutraliserar med syra
uppslutet råfosfat med ammoniak eller kalciumkarbonat,
erhåller man en fällning av kalciumfosfat. Denna är i
början löslig i ammoniumcitratlösning, men allteftersom
neutraliseringen fortskrider avtar mängden lösligt fosfat, och
när neutralpunkten nåtts är praktiskt taget allt olösligt i
ammoniumcitratlösning (jfr Tekn. T. 1954 s. 1099). Man
vill göra gödselns halt av fri syra så liten som möjligt och
samtidigt dess halt av citratlösligt fosfat stor, eftersom
detta liksom det vattenlösliga anses tillgängligt för
växterna. Därför måste man göra en kompromiss vid
neutraliseringen vilket är föga tillfredsställande.
Om man t.ex. neutraliserar med salpetersyra fullständigt
uppslutet råfosfat med ammoniak, avtar halten vattenlöslig
fosforsyra snabbt med växande molförhållande NH3 : P205
och blir noll vid pH 5 (fig. 1 t.v.). Halten citratlöslig
fosforsyra har ett utpräglat maximum i närheten av pH 3.
Summan av halterna vatten- och citratlöslig fosforsyra är
störst vid pH under 2 och mycket liten vid pH över 5.
Vid en i Frankrike utförd undersökning har det
emellertid visat sig att man genom tillsats av en mycket liten
mängd av vissa metallsalter kan ändra fosfatfällningens
sammansättning så att dess citratlöslighet ökas högst
väsentligt. Föreningar av nickel, järn, mangan, magnesium
och aluminium är härvid effektivast. Vid tillsats av t.ex.
107 g MgS04 • 7 H20 per kilogram råfosfat med 32,0 %
P205 kan man sålunda erhålla nästan all fosforsyra som
citratlöslig (fig. 1 t.h.) efter neutralisering till ett pH
något över 9 (Tekn. T. 1953 s. 811). Magnesiumsulfatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
