Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Reglerbar värmemagasinering för bostäder, av Hilding Brosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1079
kan därför knappast undgås vid vanliga
anläggningar.
Vid föreliggande system kan däremot pannan
vid varje påeldning genom temporär omställning
för hand av trevägskranen 12 (fig. 1 och 3) via
förbigångsledningen 74 genomspolas av varmt
vatten från magasinet, som normalt icke
urtappas lägre än till 50°C. Sedan eldningen
genomförts omställes kranen 12 till utgångsläget.
Pannan kommer på detta enkla sätt under
eldning att alltid befinna sig över de farliga
kondenstemperaturerna, vilket gynnsamt påverkar
livslängden.
Braseldning
Vissa bränslen, särskilt ved, torv och briketter, kan icke
med fördel eldas med lågt drag. Från krigsårens
vedeldning är välbekant de många nackdelarna vid vedeldning,
bl.a. tjäravsättning i panna och skorstenar med
åtföljande ökad frekvens av skorstenseld, starka
korrosions-angrepp i pannan m.m. Intet av de nämnda bränslena
lämpar sig nämligen för långsam förbränning vid åtstrypt
drag, som å andra sidan tidvis är ofrånkomligt för
temperaturreglering på traditionellt sätt. Vid kraftig
förbränning, "braseldning", undvikes tjärbildning och
minskas korrosionsangreppen. Vanliga villapannor tillåter dock
icke längre tids braseldning, eftersom värmetillförseln
då vanligen blir större än behovet. Vid föreliggande
system kan braseldning däremot med stor fördel
tillgripas. överskottsvärmet samlas nämligen i
ackumulatorn, varifrån det senare, t.ex. under natten, med
termostatens hjälp portioneras ut i önskad omfattning. Med
hänsyn till vedens och torvens betydelse som
ersättningsbränsle har systemet därför även påtagliga fördelar ur
beredskapssynpunkt. Ved användes även nu som bränsle
i många trakter av Sverige.
Varmvattenberedning
En påtaglig bekvämlighet och ekonomiförbättring vid det
nu behandlade systemet gäller varmvattenberedningen,
särskilt sommartid då värmeledningssystemet är avstängt
men varmvatten alltjämt behövs. Det har vid utförda
anläggningar visat sig tillräckligt att elda pannan ungefär en
gång i veckan och då ladda upp magasinet med i
detsamma inneslutet varmvattenbatteri, enär det stora
välisole-rade vattenmagasinet under ungefär så lång tid förmår
leverera varmvatten för ett ordinärt hushåll. Vid vanliga
värmepannor måste påeldning för varmvatten ske varje
dag (såvida ej särskild elektrisk beredare e.d. användes
sommartid), varvid stora delar av värmetillförseln går till
spillo som onyttig avsvalningsvärme.
Ekonomi
Anläggningskostnaden för en industriellt
tillverkad uppvärmningsanordning enligt fig. 3 med
gjuten värmepanna på ca 1,5 m2 eldyta och
användbar för oljeeldningstillsats är ungefär
densamma som för konventionella anläggningar
med motsvarande data. Däremot är den högre
än för de billigaste i marknaden befintliga
värmepannorna, s.k. villapannor av plåt med ca
1 m2 eldyta men utan oljeeldningsmöjlighet.
Anordningen enligt fig. 4, fortfarande med gjuten
panna med 1,5 m2 eldyta, synes däremot komma
att betinga lägre anläggningskostnad än t.o.m.
de hittills prisbilligaste villapannorna.
Driftkostnaderna blir vid oljeeldning som förut
Fig. 6. Värmeackumulator med vårmemätningsanordning
i flerfamiljshus; 1 ackumulator, 2, 3 förbindelseledningar
med den (centrala) värmepannan, 4 termostatreglerad
bottenventil, 5 varmvattenbatteri, 6 vattenfördelande skärm,
7, 8 radiatorledningar, 9 radiatorsystem, 10
cirkulationspump, 11 rumstermostat, 12 vattenmätare, 13
överströmningsledning, 14 varmvattenledning i lägenhet, 15
tappställe för varmvatten.
angivits 20—25 % lägre än vid konventionella
system, vid koks- och vedeldning ca 15 %. Vid
ordinära villor om 3 rum och kök i Mellansverige
motsvarar detta en oljekostnadsbesparing av
150—200 kr/år.
Underhållskostnaderna torde med hänsyn till
de gynnsammare korrosionsförhållandena vid
det nya systemets pannor ställa sig lägre än vid
konventionella system. Givetvis saknas dock
ännu erfarenhetsbetonat underlag för dessa
kostnader.
Tillämpning på hyreshus; värmemätning
Den behandlade temperaturregleringsprincipen
är icke inskränkt till användning enbart vid
enfamiljshus eller villor utan kan även användas
vid större hus med många lägenheter.
Användningen för dylika ändamål betingas främst av att
principen möjliggör en enkel individuell
temperaturreglering för varje särskild lägenhet, trots
att denna är ansluten till en gemensam
värmecentral samt av att det i varje lägenhet
förbrukade värmet för såväl rumsuppvärmning som
varmvattenberedning med tillfredsställande
noggrannhet kan enkelt mätas i absolut mått.
Vid användning i flerfamiljshus anordnas ett separat
värmemagasin (ackumulator) i varje lägenhet. Med
hänsyn till de något annorlunda eldningsförhållandena i
hyreshus kan värmemagasinet för varje särskild lägenhet
med fördel begränsas till storleksordningen ca 150 1 och
kan då inrymmas i övre delen av ett köksskåp e.d. Den
principiella funktionen är densamma som vid
enfamiljshus. Ackumulatorn, som matas med hetvatten från den i
detta fall centrala värmepannan, innehåller liksom vid
enfamiljshus ett batteri för varmvattenberedning och
matar periodvis lägenhetens radiatorer med hjälp av en
termostatstyrd cirkulationspump. Cirkulationen och sålunda
uppvärmningen av radiatorerna regleras av en termostat.
Den vid de konventionella systemen förekommande
centrala varmvattenberedaren jämte samtliga distributions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
