Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Stockholms flygplatsfråga och den tekniska utvecklingen, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1112
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Vertikalstartande jaktplan typ Convair XFY-1
med "hangar".
I förstnämnda avseende har från flygvapnet anförts, att
Jordbro ligger "på sådant avstånd från Tullinge och kusten,
att på låg höjd själva striden kan komma att utkämpas
över och i omedelbar närhet av Jordbro samt inom dess
inflygningsområde med anslutande luftleder. Det är vid
låghöjdsförsvar sålunda icke fråga om genomflygning utan
om luftstrid inom området".
Detta låter allvarligt och måste givetvis beaktas, men efter
vad jag tror mig ha förstått har man härvid kalkylerat
med de förvarningsavstånd, som i dag kan erhållas.
Tekniken på detta område går dock mycket snabbt framåt.
Redan omkring 1960 bör enligt Försvarets
Forskningsanstalt möjlighet föreligga att, på sätt som här icke
närmare bör anges, erhålla väsentligt förlängda
förvarningsavstånd. Härigenom kommer tyngdpunkten för
kontaktområdet — även med beaktande av höjda flyghastigheter —
att bli förskjuten österut och falla utanför det av den
civila trafiken på Jordbro berörda området med följd att
interferensproblemet avsevärt förenklas.
I sammanhaget må framhållas, att det bör vara av stor
betydelse för flygvapnet i händelse av krig att få tillgång
till ytterligare ett flygfält, Jordbro, inom det viktiga
södertörnsområdet2 Om krig inträffar, innan
luftförsvarsrobotar övertagit huvuddelen av luftförsvaret, torde det —
liksom senaste kriget — komma att kännetecknas av
ständig bombning och reparation av flygfältens betongbanor.
Möjligheten att hålla tillräckligt långa och breda
betongstråk användbara för den bemannade jakten blir givetvis
avsevärt större, om två flygplatser finns inom
södertörnsområdet, än om blott Tullinge finnes. Denna
betydande militära fördel med en storflygplats vid Jordbro har
icke redovisats av beredningen.
Det synes kunna ifrågasättas om icke de genom
förbättrad radarförvarning reducerade olägenheterna med
jordbroläget i fråga om flygvapnets övningar i fredstid mer
än uppvägs av den militära fördelen i krig med tillkomsten
av ett mycket bra flygfält med långa och breda
betongbanor. Vid bedömning av denna fråga bör även beaktas,
att det kan vara lämpligt att redan i fredstid förlägga ett
flvgdetachement till Jordbro. I USA förekommer sådana
kombinationer på mer än ett dussin gemensamt militära
och civila flygfält.
Beträffande samordningsproblemets svårighetsgrad efter
övergång till luftförsvarsrobotar synes det svårt att förstå,
hur en sådan övergång skulle kunna försvåra
samordningen. Svårigheterna har ju helt berott på att Tullinge
ligger väster om, dvs. ur operativ synpunkt bakom,
Jordbro och flygleden dit. Det förefaller då, som om en
övergång till luftförsvarsrobotar, vilkas utskjutningsstationer
placeras i kransar runt om Stockholm, sålunda på ett stort
antal andra platser än Tullinge, skulle eliminera all
interferens med den civila luftfarten. I USA har man redan i
viss utsträckning övergått till luftförsvarsrobotar
(exempelvis av typ Nike A och B), som utplacerats runt om
viktigare städer. Det har veterligen icke försports, att denna
åtgärd inneburit något som helst trafiksamordningsproblem
med den kring sådana städer ytterst intensiva civila
luftfarten. Övningar med luftförsvarsrobotar måste självfallet
göras, men de torde till helt övervägande del kunna ske på
särskilda skjutfält.
Enligt ett flertal uttalanden av utländska militära experter
kommer man i stormakterna att inom ca 15 år till ca
90 o/o ha låtit den bemannade jakten för lokalförsvar
ersättas med luftförsvarsrobotar. En fullständig övergång till
luftförsvarsrobotar torde ta väsentligt längre tid, men det
finns i stället anledning förmoda, att den bemannade jakt,
som måste finnas kvar, säg på 1970-talet, kommer att ha
utpräglade STOL-egenskaper eller eventuellt
vertikalstart-förmåga, fig. 12. Sådana flygplan kräver blott korta eller
inga betongbanor och kan baseras på ett flertal små fält,
som bl.a. kan förläggas utanför jordbroområdet.
Med hänsyn till den successiva övergången till
luftförsvarsrobotar eller STOL- eller VTOL-jaktplan är de
militära olägenheterna med jordbroläget av temporär art och
torde i huvudsak upphöra under 1970-talet.
Storflygplats-frågan däremot bör ses på en tid av ett halvt eller ett
sekel framåt.
Vad slutligen sekretessfrågan beträffar, torde man kunna
ifrågasätta betydelsen av den skillnad i fotograferings-
Fig. 13. Flygplatsens
avstånd till
stadscentrum för vissa större
städer. De stora pilarna
markerar medelavstånd
i USA och Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
