Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1956 - Nybyggen - Kraftledningsspannet över Messinasundet, av G Lbg - Projekterat svenskt fiskeriforskningsfartyg, av N Lll - Linjefartyg med modern bostadsinredning, av N Lll - Nya metoder - Spårning av spillbränsle på flygplan, av SHl - Kallplätering av metaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1143
Fig. 1. FAO:»
förslag till
svenskt [-fiskeri-forskningsfartyg.-]
{+fiskeri-
forsknings-
fartyg.+}
betsplattformar och en hiss längs ett av stöden.
Stålfackverken har svetsats i element i verkstad. Modelltorn i
skala 1 :25 provbelastades i vindtunnel (E H W Banner
i Electrical Review 1955 s. 633; 1956 s. 359). G Lbg
Projekterat svenskt fiskeriforskningsfartyg. Vid FAO
i Rom har preliminära projektritningar och specifikationer
till ett 27,5 m långt fartyg för vetenskapliga
fiskeriunder-sökningar utarbetats för svenska staten.
Chefen för FAO:s fiskeriavdelning, Jan-Olof Traung,
meddelar att liknande forskningsfartyg, två 23 m långa
och ett 30,5 m, projekterats för sydafrikanska regeringen.
Det för Sverige avsedda fartyget, fig. 1, är tänkt utfört i
träkonstruktion med en form, vilken medger mjuka
rörelser i sjön, samtidigt som fartyget blir relativt
snabbgående. Det skulle få ett ganska skarpt förskepp, fylligt
noll-spant och fylligt akterskepp.
En gångtunnel genom det stora fisklastrummet
möjliggör för besättning och forskare att oberoende av vädret
lätt ta sig från akter till för. Genom tunneln kan man
även nå fiskrummets vardera hälft för olika experiment,
speciellt i samband med försök att med olika antibiotika
öka fångstens hållbarhet.
Trålvinschen är placerad om babord ganska långt föröver
och föreslås bli av hydraulisk tvp. Fartyget beräknas kosta
ca 1,2 Mkr (FAO/56/10/7933). * N Lll
Linjefartyg ined modern bostadsinredning. Götaverken
levererade den 16 oktober 1956 linjemotorskeppet
"Kirri-billi" om 10 560 tdw till Rederi AB Transatlantic,
Göteborg. Skrovet har byggts vid det belgiska varvet Jos.
Boel & Sons i Tanise efter Götaverkens ritningar. Maskin-
Fig. 1. Besättningens mäss på Transatlantics nya
linje-motorfartyg "Kirribilli’’.
installationen och övrig utrustning har skett i Göteborg.
Skeppet har byggts till Llovd’s Registers högsta klass med
huvuddimensionerna:
längd överallt ......................... 511’—1" = 155,8 m
längd mellan perpendiklar ............ 470’—0" — 143,3 m
mallad bredd .......................... 68’—0" = 20,73 m
mallat djup till shelterdäck ........... 44’—0" = 13,41 m
mallat djup till huvuddäck ........... 31’—6" = 9,60 m
medeldjupgående på sommarfribordet 27’—75/s" = 8,42 m
"Kirribilli" har sex lastrum med en total volym av ca
667 000 kbf (18 900 m3) "båle", varav 49 000 kbf (1 390 m3)
kylrum och 38 500 kbf (1 090 m3) som tankar för ca 1 100 t
vegetabilisk olja. Dessa tankar kan vid behov i stället
användas som torrlastrum. Lastrummen är mekaniskt
ventilerade, med en kapacitet hos anläggningen, medgivande
10—12 luftbyten i timmen. Lastning och lossning sker
med tolv 3—-5 t däckskranar, varav tio elektriska och två
hydrauliska. För tunga lyft finns en 30 t lastbom på
förmasten.
Fartyget har en förnämlig inredning, för tolv passagerare.
Deras hytter är uppdelade på två avdelningar, en dag- och
en sovhytt med badrum. Väggarna i såväl passagerar- som
besättningsutrymmena är klädda med tvättbara skivor och
plasttapeter. Även befäl och manskap har rymliga och
bekvämt inredda hytter, mässar (fig. 1) och dagrum.
Huvudmaskineriet består av en 10-cylindrig Götaverkens
dieselmotor anordnad för tjockoljedrift och med 10 800 hk
indikerad effekt vid 110 r/m. Farten på full last är 17,5
knop (enl. AB Götaverken). N Lll
Nya metoder
Spårning av spillbränsle på flygplan. Man har
använt radioisotoper för att spåra bränsle som spillts ut
från flygplan under flykt. Det kan nämligen hända att
bränsle kan tränga ut genom bränsletankens överfallsrör
och hamna på flygplanet. Det är då av stor vikt att
bränslet inte träffar några bela maskindelar. Man försatte
det med den kortlivade /?-strålaren palladium 109 i
förrn av acetvlacetonat eller dietylditiokarbamat. Efter en
provflygning kunde man konstatera var bränsle träffat
flygplanet (J L Putman vid Instruments & Measurements
Conference, Stockholm 1956). SHl
Kallplätering av metaller. Vid plätering av icke
särskilt mjuka metaller anbringar man tryck och värme
samtidigt på de hoplagda plana metallstyckena. Man har
tidigare inte tänkt på möjligheten att använda värme och
tryck i skilda processer trots att just denna metodik
används inom pulvermetallurgin.
Används denna teknik vid plätering kommer de
svets-punkter, som uppstår mellan metallstyckena vid dessas
hoptryckning, att ligga i ett plan. Härigenom uppstår
mycket stora spänningar i enstaka punkter, om man försöker
skilja ett enligt pulvermetallurgisk metodik pläterat skikt
från grundmetallen. Denna svårighet lär nu ha
övervunnits vid en amerikansk trestegsprocess som kallas
kallplätering ("cold cladding") eller P.T.-processen. Den har
enligt uppgift med framgång använts för mer än 400
metallkombinationer.
Den första sammanfogningen av materialen sker genom
tryck och behöver ej vara starkare än att metallbandet kan
spolas. Den förstärks nämligen sedan genom sintring. För
att en bindning mellan metallytorna skall uppstå måste
dessa vara fullständigt rena.
Processens första steg är därför rengöring av metallerna,
bestående i avfettning, betning, eventuellt blankglödgning,
och slutligen slipning i en mycket kraftig maskin.
Slipmaterial får inte bli kvar på metallytan.
Bara några sekunder efter slipningen går metallbanden
hoplagda in i ett specialkonstruerat valsverk. Där minskas
bandens tjocklek i ett steg mer än 50 °/o, ofta 67 °/o. Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
