Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Stockholms telegrafstation, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms
telegrafstation
725.165(487.1)
Den 4 februari 1960 invigdes den ombyggda
telegrafstationen i Stockholm, fig. 1. Efter en
nio år lång byggnadsperiod har man här fått
en station som till planläggning och utrustning
hör till de modernaste i världen. Arbetet har
omfattat samtliga byggnader inom kvarteret
Aeolus i Gamla Stån, som innehöll en
bostads-och förrådsbyggnad från mitten av 1800-talet
vid Österlånggatan med en flygel efter
Telegrafgränd, hörnhuset Skeppsbron 2 från
omkring 1870 samt Flemingska palatset,
Slottsbacken 2, från 1650-talet, fig. 2. Av dessa
behölls det yttre skalet på de två senare under
det att huset vid Österlånggatan revs och
ersattes med en flygel utefter Telegrafgränd.
Byggnadsarbeten
Utgångspunkt för arbetet var att planlösningen
skulle ge stora och fria golvutrymmen för att
underlätta en fri disposition. Arbetsgången i
skeppsbrohuset var först grundförstärkning,
därefter rivning av alla invändiga murar utom
vissa trappmurar. Murarna ersattes med
bärande stålpelare med betong, vilka drogs upp
genom alla våningarna. De styvare bjälklag av
stål och betong som krävdes för de stora fria
golvytorna insattes successivt med början i
den översta våningen. Hela detta arbete måste
utföras medan telegrafverksamheten fortgick i
full utsträckning.
Fig. 2. Plan över kvarteret Aeolus vid Slottsbacken.
Flemingska palatset krävde som
byggnadsminnesmärke varsam behandling. Det befann
sig i mycket dåligt skick på grund av stora
sättningar med utbredda sprickor och
sönder-brytningar i fasaden som följd. En grundlig
restaurering blev nödvändig, fasaden måste
återställas och karakteristiska partier i det inre
bevaras, t.ex. den välvda entréhallen och
huvudtrappan samt ett par stora rum i
huvudvåningen två trappor upp. I dessa senare har
en tidigare nedtagen sengustaviansk inredning
uppsatts efter restaurering. Eljest har även här
alla gamla bjälklag ersatts med nya av betong,
varvid man började längst ner och gick uppåt.
Grundarbetena har som överallt utefter
Skeppsbron varit besvärliga. Saltsjön gick
tidigare in över kvarteret, de nuvarande
byggnaderna är grundlagda utanför den medeltida
stadsmuren på plank och spånbäddar, som nu
vittrat till en följd av att de genom
landhöjningen har kommit ovan grundvattennivån. En
grundförstärkning med pålning till fast botten
8—10 m under markytan måste göras. Pålarna
kunde, på grund av risk för skador och ras på
närliggande fastigheter, ej slås ner. De måste
i stället tryckas ned med hjälp av hydrauliska
domkrafter och med utnyttjande av tyngden
från överliggande byggnader. Därvid nyttjade
man för pålningen för nybyggnaden utefter
Telegrafgränd tyngden hos det tidigare huset,
som revs efter grundförstärkningen.
En panncentral för 1,2 Mkcal/h ger värme
till hela komplexet och till en grannfastighet.
Luftkonditioneringsanläggningen har erbjudit
stora svårigheter särskilt för de större salarna
med kraftigt varierande värmealstring i
apparaterna. Den omsätter ca 75 t luft per timme.
Telegrafstationens effektbehov, nu ca 150 kW,
tas ut över två transformatorer för 300 kVA.
Utrustning
Stationen disponerar två stora "trådsalar",
fig. 4 och 5, A- och B-salen, belägna i två
våningar. I A-salen expedieras telegram på
trådförbindelser eller kablar till in- och utlandet
medan i B-salen inrymmes bl.a. expedition av
telegram till och från telexabonnenter. All
telegrafering sker med teleprinterapparater.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
Fig. 1.
Stockholms telegrafstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
