Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom kärnkraftindustri, av Karl-Erik Gredborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oförstörande provning inom
olika industrier
Kärnkraftindustri
Civilingenjör Karl-Erik Gredborn, Stockholm
620.179 : 021.039.4
Vid byggandet av kärnreaktorer ställs mycket
höga krav på kvaliteten hos material och
svetsning. Anledningen till att kraven ofta är högre
än vid andra konstruktioner är de speciella
faktorer som här tillkommer. De främsta av
dessa är:
avancerad och oprövad konstruktion,
begränsad kännedom om
konstruktionsmaterialet, vars egenskaper förändras vid
bestrålning,
svårighet att inspektera på grund av
inducerad radioaktiv strålning,
svårighet att reparera på grund av inducerad
radioaktiv strålning samt
allvarliga konsekvenser av ett haveri.
Det som utmärker ett reaktortryckkärl är bl.a.
den stora godstjockleken, ofta ca 75 mm, och
det stora antalet genomföringar för kylmediet,
bränsleelementen, regler- och kontrollstavarna.
Då de yttre dimensionerna dessutom måste
hållas nere, förstår man att konstruktionen blir
komplicerad. Detta medför att påkänningarna
i vissa områden blir stora och svårberäknade.
Varje reaktorkonstruktion är än så länge en
nykonstruktion.
Då en reaktor har tagits i drift, utsätts
materialet i reaktorns trycktank för bestrålning
med bl.a. neutroner. Denna bestrålning
inverkar på mjukt stål så att hårdheten ökas och
sträckgränsen höjs med motsvarande sänkning
av förlängningen. Dessutom höjs materialets
omslagstemperatur. Risk för sprödbrott i det
strålningspåverkade materialet måste beaktas.
För att ett sprödbrott skall inträffa, fordras att
temperaturen ligger under materialets
omslagspunkt, att spänningarna är höga samt att det
finns en initierande anvisning, exempelvis ett
svetsfel. Det är bl.a. när det gäller att verifiera
frånvaron av sådana, som det ställs stora krav
på den oförstörande provningen.
Sedan en reaktor varit i drift en viss tid
begränsas möjligheterna till inspektion. Även om
reaktorbränslet avlägsnas, kvarstår den
inducerade strålningen från i
konstruktionsmaterialet förekommande radioaktiva ämnen, t.ex.
°°Co. Denna gammastrålande isotop har lång
halveringstid, 5,3 år, och då kobolt
förekommer som förorening i relativt stor
utsträckning, försvåras i hög grad möjligheterna såväl
att inspektera som att reparera.
Självfallet är kvalitetskraven mycket olika för
skilda komponenter i ett kärnkraftverk. Man
kan schematisera och indela en
reaktoranläggning i tre zoner, fig. 1.
Den första zonen innehåller själva reaktorn
med reaktorkärna, reaktortank, biologiskt
skydd och röranslutningar. På grund av
strålningen från reaktorkärnan, gäller här de
nämnda speciella synpunkterna på
material-försprödning och inducerad strålning.
Kvalitetskraven inom denna zon är därför mycket
stränga. Ofta specificeras att materialet skall
vara fullständigt homogent och att svetsfel icke
får förekomma. Man önskar även få verifierat
lon!
Zon 3
Fig. 1. Schema för reaktoranläggning; A
reaktor-tryckkärl, B kärna med bränsle, C moderator och
kylmedel, D primärkrets, E värmeväxlare, F
sekundärkrets med ängturbin, generator och kondensor.
K-K Gredborn
484 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
