Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom kärnkraftindustri, av Karl-Erik Gredborn - Oförstörande provning inom lättmetallindustri, av Rune Boström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försök som utförts med artificiella fel i
prov-levererade tuber i aktuell dimension visar att
fel av longitudinell typ kan indikeras, om de
har ett djup av 0,01—0,02 mm. Vid den
praktiska provningen har man dock, med hänsyn
till den tid denna får ta i anspråk och de krav
man ställer på bestämningen av felens storlek,
satt gränsen för säker indikering vid fel, som i
reflektionshänseende är jämförbara med
sprickor av djupet 0,1 mm och längden 5—10 mm.
Till den oförstörande kontroll, som utföres
på värmeväxlarnas tuber, kan räknas
mätningen av väggtjockleken med ultraljud enligt
resonansmetoden. Svängaren är kurvad efter
tubernas ytterdiameter och arbetar med variabel
frekvens. Varje gång denna har ett sådant läge
att rörväggens tjocklek är en multipel av halva
våglängden hos ljudet erhålles en stående våg,
som anger tjockleken. Mätnoggrannheten är i
detta fall ± 0,02 mm.
Lättmetallindustri
Ingenjör Rune Boström, Finspång
620.179 : 669.7.0
De områden som här kommer att beröras
ligger inom den industri, som tillverkar
halvfabrikat och i vissa fall helfabrikat av
omagnetiska material, således icke-järnmetaller.
Synpunkterna grundar sig på erfarenheter från
dels AB Svenska Metallverkens tillverkning,
dels från studier i USA och Kanada.
I det följande skall icke enbart oförstörande
provning av material vad gäller
inhomogeniteter behandlas utan även det kvalitetsområde
som täckes av t.ex. dimensionsmätning, såsom
tjockleksmätning och speciellt vad gäller dess
användning i tillverkningskedjan.
För tillverkare av halvfabrikat såsom plåt,
band, profiler m.m. som skall användas för
mera avancerat bruk, t.ex. inom flygindustrin
och atomenergin, är det absolut nödvändigt att
använda ett högklassigt utgångsämne utan
inhomogeniteter av något slag.
Processgången i ett modernt metallverk kan
delas i en första etapp fram till färdiga göt,
samt en andra etapp för färdigställandet av
olika halvfabrikat, fig. 1.
Analys
Prover för spektralanalys gjuts i sådan
geometrisk form att de efter bearbetning passar
resp. provningsmetoder. Den modernaste
spektrometern är direktvisande och oftast erhålles
ett resultat på legeringssammansättningen efter
kortare tid än fyra minuter. På så sätt kan
gjutaren korrigera sin smälta efter de upp-
gifter han får från analysresultatet, och kan
vänta med gjutningen tills
legeringssammansättningen stämmer. Här gör man stora
besparingar i förhållande till om man skulle gjuta
chargen och denna, genom de gamla
metoderna med fotografisk spektrometer, skulle visa
fel sammansättning och måste smältas om.
Den kemiska analysen användes givetvis även
här då det gäller att bestämma höga halter av
något ämne.
Konduktivitetsmätning med elektro-induktivt
instrument, fig. 2, är ett mycket snabbt sätt att
t.ex. bestämma fosforhalten i en
kopparlegering före gjutning, och man har således
möjlighet att justera denna.
Göt
Olika slag av nivåkontroller får vid
kontinuerlig gjutning styra gjutningshastigheten så att
nivån hålles konstant och därmed erhålles fina
ytor och mindre risk för sprickbildning. I
vissa fall kan ultraljudsprovning ske under den
kontinuerliga gjutningen, där man således har
möjlighet att avbryta gjutningen om sprickor
upptäcks.
Alla aluminiumgöt provas omedelbart efter
gjutningen med en icke alltför noggrann
akustisk metod. Efter homogenisering, samt i de
flesta fall även i sågat tillstånd, provas göten
ytterligare en gång men därvid med större
känslighet.
Undervattensprovning av göten är ännu ej så
vanlig utan i stället användes en förenklad
undervattensprovning i form av ett rör med
kristallen monterad i botten. Rikligt med vatten
får strömma genom rören och samtidigt utgöra
kontaktmedel. Hela anordningen är försedd
med hjul och kan föras över götet med ganska
hög hastighet. Man har dock ibland svårighet
att få vattenstrålen helt fri från luftblåsor, som
framkallar störningar vid provningen.
Den vanliga kontaktmetoden är den
förhärskande, men har den nackdelen att
provningsytorna måste vara relativt jämna. Oftast slipas
dessa till en bestämd ytfinhet för att man skall
få god kontakt. Olja eller vatten användes som
kontaktmedel.
Vid kontaktprovning av rundgöt löper
ultraljudapparaten på en bana ovanför göten, fig. 3.
Svängarna är monterade i enhandshållare med
anordning för vattenbegjutning. De felaktiga
ställena utmärkes och götet går omedelbart till
sågning.
För att slippa använda bassänger med
invecklad och dyrbar automatik för
undervattensprovning användes ibland enbart bassäng (kan
t.ex. vara enkelt uppbyggd av
lättbetongplattor), där provningen sker manuellt med
kontaktprovning på vanligt sätt, varigenom man
erhåller en fullgod kontakt oberoende av
yt-beskaffenheten. Oftast förekommer detta slag
av provning med ett plaströr fäst på
svänga-ren och med nedre delen av plaströret
ur-svarvat efter götets diameter. Man erhåller
härvid bättre styrning av svängaren. För att täcka
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
