- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
506

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom bilindustri, av Helge Castell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att specifikationens krav uppfylles i det
löpande arbetet.

De olika materialen och detaljerna skall ha
vissa dimensioner och egenskaper och uppfylla
bestämda fordringar för att få passera in i
produktionen. Vidare måste produktionens
resultat (hos Volvo färdiga bilar) uppfylla andra
krav för att få passera ut.

Eftersom materialsortimentet är stort och
detaljvarianterna många och kvalitetskraven
höga, blir även spridningen av kontrollmetoder
och kontrollsystem mycket omfattande.

Val av kontrollmetod

Det kan förefalla som om gränsen mellan
förstörande och oförstörande kontroll är klar.
Ett typiskt exempel på förstörande kontroll
utgör kapning av fläktrem för undersökning av
textilarmeringen. Oförstörande kontroll kan
exemplifieras med mätningen med skjutmått av
nyckelvidden på en sexkantsbult. Många
mel-lanfall finns dock; ett vanligt hårdhetsprov på
en plattfjäder är oförstörande, medan samma
prov på en kullagerkula är förstörande.

Valet mellan förstörande och oförstörande
kontroll är ibland en ekonomisk fråga och
ibland en teknisk, stundom främst en tidsfråga
eller tillgångsfråga. Bedömningen av vilken
kontrollmetod, som skall gälla i det ena eller
andra fallet, sker mot kvalitetskostnaden, i
vilken även hänsyn tas till riskerna för fel och
följdverkningar.

För varje uppgift har man åtskilliga
förfaranden att välja på — vart och ett lämpligt
inom sitt avsnitt.

För hårdhet finns sålunda de välkända
metoderna enligt Brinell, Vickers, Rockwell, Knoop,
Shore m.fl.

Sprickor indikeras med magnetpulver,
fram-kallningsvätska, ultraljud, röntgen, krita och
olja, vax eller avslöjas vid tryckprov med
vätska eller gas.

För analys användes spektrograf, spektroskop,
gnistprov och fläckprov med syror.

Skikttjocklek hos t.ex. lack och förnickling
mätes med magnetiska metoder med
enkel-eller dubbelmagnet, induktiva metoder och
ultraljud.

För dimensionskontrollen finns den
rikligaste och mest kända utrustningen. Utom direkta
längdmått inbegriper dimensionskontrollen
rakhet, planhet, rundhet, cylindricitet,
profilnoggrannhet (formtoleranser) samt
parallellitet, vinkelriktighet, position, koncentricitet,
symmetri, koaxialitet (lägetoleranser).

Dimensionskontrollen är nästan alltid
oförstörande och där användes måttband,
skjut-mått, mikrometrar, indikatorer, tolkar av olika
slag, pneumatiska och elektriska givare,
vätskeapparater för volymbestämningar, mer eller
mindre automatiska kontrollmaskiner, som
samtidigt sorterar och mycket annat.

Okular kontroll utgör kanske den största
gruppen av de oförstörande förfarandena. I
okulär-kontroll användes emellertid viss utrustning

Tvärgående spricka ’ Längsgående spricka
Fig. 1. Exempel på sprickor i en pinnbult.

utöver ögat, såsom t.ex. speciellt arrangerad
belysning, likare för jämförelse och
"nollställning" av kontrollanten m.m. Jämförbar med
okulärkontrollen är smakkontroll och
luktkontroll och även ljudkontroll.

Okulärkontrollen är till sin karaktär
huvudsakligen subjektiv.

Kontrollmetoderna — såväl de statistiska som
tekniska — utvecklas snabbt och måste ofta
ligga före den övriga produktutvecklingen.
Trots att det har kommit fram många nya och
i vissa fall mycket förnämliga metoder,
domineras kontrollverksamheten av de
konventionella metoderna. De nya, som tyvärr mången
gång är avskräckande dyra för mindre företag,
går endast sakta över till att bli konventionella.

Kontrollberedning

Ett gott kontrollresultat erhålles när man i
förväg gjort klart vad som skall kontrolleras,
hur det skall ske och när (och även av vem
och var).

Kontrollinstruktionen eller
kontrollanvisningen är kontrollavdelningens operationslista eller
tempoförteckning. Kontrollen blir ej bättre än
kontrollinstruktionerna och eftersom
kontrollen och kvaliteten är helt sammankopplade, må
sägas att kvaliteten ej blir bättre än underlaget
för kvalitetskontrollen. Det är väsentligt att de
faktorer som skall ifrågakomma vid
kvalitetsbedömning och de förfaranden som skall
till-lämpas samlas på ett håll så att risken för
tvetydighet elimineras.

Exempel

De exempel som följer är hämtade från Volvo
i Göteborg och skall ånge enkla och relativt
billiga sätt att få goda och användbara
informationer.

Korrosionsskydd

Ett gott korrosionsskydd på förnicklade,
förkromade och kadmierade detaljer tillmäts
mycket stor betydelse. Skikttjockleken, vare sig
det nu gäller Cu, Zn, Ni eller Cr i kombination
eller ensamt, ger ingen säker vägledning. En
god indikation erhålles vid kombination av en
undersökning av skikttjockleken med t.ex. en
elektroinduktiv metod och en kemisk
"snabb-rostningsmetod" t.ex. accelererad korrosion i
ättiksyra och saltatmosfär.

Plåttjockleken är ofta föremål för diskussion
mellan kunderna. Den är, även med
förstklassigt genomförd rengöring och annan
förbehandling och målning, icke utan betydelse i
samband med korrosion. Den har sin stora
betydelse för styrka och stadga. På en färdig

506 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free