Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom bilindustri, av Helge Castell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Oscillograf bild vid elektroinduktiv provning
av pinnbultar; t.v. bild vid riktig detalj, i mitten pä
skärmen markerad mall inom vilken provbilden
skall falla för att detaljen skall godkännas; t.h. bild
vid felbehäftad detalj.
kaross eller pressad detalj är det ej alltid
möjligt att komma åt med en bygelmikrometer
eller liknande. Då användes i stället en
magnetisk plåtmätare med avläsning från en sida
eller ultraljudapparatur.
En karossyta är efter lackering aldrig bättre
än plåtytan före lackering. Efter lackering
syns eventuella defekter enkelt i glansdagrarna,
men på den råa plåtytan syns ingenting. Där
måste felet kännas med handen. Som verktyg
använder man på Volvo en flanellvante, med
vilken den tränade kontrollanten snabbt
avkänner ytan.
Hjul och däck
Hjul och däck i gott skick betyder mycket för
stabilitet, vägegenskaper samt slitning i lager
och upphängningssystem. Eventuell obalans
konstateras i maskiner för statisk eller
dynamisk balansering för erforderlig kompensation.
Statisk sidstabilitet och hoptryckning följs i en
enkel däckprovningsapparat, där även
axial-och radialkast kan observeras.
Rundgång vid belastning undersöks i speciell
apparatur, där variationerna registreras med
skrivare.
Hjulens inställning, dvs. de olika vinklarna
"camber" (hjulens pilvinkel i vertikalplanet),
"toe-in" (hjulens pilvinkel i horisontalplanet)
samt "caster" (framaxelns lutning),
kontrolleras med en optisk apparatur, som fästes på
hjulen eller hjulaxeln. Här kontrolleras även
hjulutslagen åt höger och vänster.
Täthet
Begreppet täthet är relativt. Hos Volvo skiljer
man på fyra tätheter, nämligen mot vatten,
drag, damm och gaser. Vattentätheten
kontrolleras i vattenprov, en sluten kammare, där alla
II,
Fig. 3. Ekobilder vid ultraljudsprovning av
strukturen i vevaxellager; t.v. bild vid normal struktur, t.h.
bild vid felaktig struktur där dämpningen i
materialet blir stor.
vagnar går igenom och utsättes ovanfrån och
underifrån för ett intensivt, särskilt riktat
regn, 800 1/min med ett tryck av 6 kp/cm2.
Drag kontrolleras genom att vagnen anslutes
till en stor centrifugalfläkt och sättes under
kraftigt vakuum. En man inne i vagnen kan
nu lätt känna luftströmmar och härleda
otätheter.
Dammundersökning och gasundersökning
utförs på liknande sätt.
Detaljer
Fjädrar, t.ex. spiralfjädrar för personbilar
eller bladfjädrar för lastvagnar, måste uppfylla
ganska stränga fordringar. Förutom
dimensions- och hårdhetskontroll i traditionella
apparater och sprickkontroll enligt
magnetpul-vermetoden belastas fjädrarna i en speciell
fjäderprovningsapparat, varefter
fjäderkonstanter m.m. beräknas.
Som specialexempel på en detaljprovning
kan tas pinnbultar för ramlager som måste
vara jämna i härdningen och dessutom
härdade på rätt sätt. De vanligaste felen är
längsgående sprickor samt sprickor i övergången
mellan ena gängen och den cylindriska delen,
fig. 1.
Den längsgående sprickan, som är lätt att
upptäcka med magnetpulver, kräver vid ringa
omfattning ingen åtgärd. Om sprickan ej ger
brott vid monteringen så vet man av
erfarenhet, att någon störning ej heller inträffar vid
drift.
Den tvärgående sprickan uppträder i bottnen
på den ena gängan, och är därvid mycket svår
att upptäcka med hjälp av magnetpulver. Om
en sådan spricka resulterar i brott under
pågående montering, kan det vara mycket
besvärligt att avlägsna den kvarsittande tappen.
Om brottet utlöses först vid drift, resulterar
det i vevaxelbrott och totalt havererad motor.
Utöver sprickorna kan andra typer av härdfel
och materialfel föreligga.
Dessa bultar undersöks nu med en
elektroinduktiv metod. Två spolar ansluts på visst sätt
till ett oscilloskop. I den ena spolen sättes en
riktig pinnbult och i den andra spolen införs
den pinnbult, som skall undersökas. Bilden i
oscilloskopet skall nu falla inom en viss mall,
fig. 2.
På grund av bultens ringa pris i förhållande
till eventuell haverikostnad är det av
underordnad betydelse om en eller annan godtagbar
bult skulle avskiljas.
Som ett annat exempel kan man välja
vevaxlar. Problemet består i att strukturen i
något av mellanlagren kan bli för grov. Vevaxlar
med felaktig struktur kan enkelt avskiljas med
tillräcklig säkerhet med hjälp av ultraljud på
följande sätt. Instrumentet inställes med
kristallen mot ett lager med riktig struktur, så att
många bottenekon erhålles, fig. 3 t.v. Styrkan
avtar ganska jämnt längs abskissaxeln. Vid för
grov struktur blir impulserna kraftigt
dämpade och endast några få ekon kan iakttas, fig.
3 t.h.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 18 507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
