Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - Nya metoder - Ultrahögt tryck i stor skala, av SHl - Högtemperaturlegeringar, av H Me - Reglerbar styrpropeller, av C Fo - Katjonaktiva ämnen hindrar hopbakning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apparaten kan användas för tillverkning av
diamanter (Tekn. T. 1960 s. 342) men också för många
andra ändamål, t.ex. förbättring av metallers
fysikaliska egenskaper, framställning av nya
legeringar och kemikalier, fasomvandlingar och
komprimering av pulver.
Vid t.ex. värmebehandling av snabbstål växer
kornstorleken, och materialets duktilitet minskar.
Värmebehandlas stålet däremot under ultrahögt tryck,
ändras kornstorleken inte, och materialet kan
härdas utan duktilitetsförlust. En legering av titan och
magnesium kan t.ex. inte göras vid atmosfärstryck,
därför att magnesiums kokpunkt då är lägre än
titans smältpunkt. Under ultrahögt tryck bör
emellertid legeringen kunna framställas.
Överföring av grafit till diamant är väl det mest
kända exemplet på fasomvandling under högt tryck,
men många andra möjligheter finns. Kubisk
bor-nitrid (Borazon), som är lika hård som diamant,
framställs också vid högt tryck och hög temperatur
(Tekn. T. 1957 s. 705). Beräkningar har visat att
väte och ammoniak bör omvandlas till halvmetallisk
form vid 400 000 resp. 200 000 b tryck (Chemical &
Engineering News 7 mars 1960 s. 54). SHl
Högtemperaturlege ringar
Enligt en amerikansk metod framställs svårsmälta
legeringar av titan, zirkonium, molybden, krom och
vanadin direkt ur motsvarande oxider.
Tillverkningskostnaderna lär vara upp till 33 °/o lägre än vid
hittills använda metoder. Man utgår från en
reducerande metall, som ingår som grundmetall i
legeringen, och billiga oxider. Materialet värms i form
av pulver eller tackor i en degel i en induktionsugn
till 1 100—1 370°C. Legeringen framställs i ett enda
steg, och råmaterialet behöver inte förbehandlas på
något särskilt sätt.
En eller flera oxider blandas med grundmetallen
i stökiometriska mängder. Salt tillsätts för bildning
av slagg, som avlägsnas kontinuerligt från
ugnstoppen, medan legeringen tas ut kontinuerligt från
bottnen. Salterna, vanligen kryolit eller fluorider
eller klorider av natrium, kalium, kalcium och
aluminium, verkar både värmeabsorberande och
lösande. Därigenom minskas risken för en explosiv
reaktion. Aluminium, järn eller magnesium kan legeras
med de nämnda svårsmälta metallerna till
legeringar med två eller flera komponenter (Chemical &
Engineering News 25 januari 1960 s. 55). H Me
Reglerbar styrpropeller
Fartygsnavigering i trånga farvatten och manövrer
till och från kaj utan hjälp av bogserbåtar kan
underlättas med reglerbara styrpropellrar (Tekn. T.
1959 s. 193). AB Karlstads Mekaniska Werkstad
har konstruerat en reglerbar styrpropeller som i
ett första exemplar har installerats i den danska
tåg- och bilfärjan "Prinsesse Benedikte", som
trafikerar leden Korsör—Nyborg.
Styrpropellern är placerad i en tvärgående trumma
i fartygets för, några meter akter om förstäven, och
under vattenlinjen, fig. 1. Den skyddas av ett
kraftigt galler i vardera ändan av trumman.
Själva styrpropellern har reglerbar stigning.
Pro-pellernavet är inbyggt i en strömlinjeformad kropp,
i vars ena ända placerats en kuggväxel och i den
andra en hydraulisk kontrollanordning. Sex stag
stöder den strömlinjeformade kroppen i en hylsa.
Alla dessa delar bildar en demonterbar enhet, som
är fästad i den tvärgående trumman. Med en 300 hk
elektrisk drivmotor åstadkommer den i M/S "Prin-
sesse Benedikte" installerade styrpropellern en mot
fartygets längdsektion tvärgående vattenström, som
har en kraft av 3,5 Mp.
Den elektriska motorns drivaxel är försedd med
två kardankopplingar, så att den kan inta en viss
snedställning. Drivaxeln, som roterar med 1 150 r/m.
är lagrad i två koniska rullager och i ett cylindriskt
rullager. Den koniska kuggväxeln med lagringar har
självständigt smörjsystem. En eldriven oljepump
(manöverpump) förser den hydrauliska
kontrollanordningen med olja.
Ovanför vattenlinjen finns två separata
oljetankar, som åstadkommer ett högt och konstant tryck,
vilket i förening med tätningsringar hindrar att
styr-propellerns drivmotor startas när propellerbladen
inte befinner sig i neutralläge, och på så sätt
undvikes att startmomentet blir för stort.
Styrpropellerns drivmotor startas från
maskinrummet, medan styrpropellerns blad manövreras från
kommandobryggan eller från aktra bryggan.
Propellerbladens läge kan avläsas på instrument på
båda bryggorna.
För stora passagerarfartyg och tankfartyg är
projekt under utarbetande som avser betydligt större
tvärkraft — omkring 20 Mp (G TeixÉüS i
Kullager-tidningen 1959 h. 4 s. 99—101). C Fo
Katjonaktiva ämnen hindrar hopbakning
En lösning av problemet att hindra konstgödsels och
andra hygroskopiska ämnens hopbakning tycks vara
användning av vissa katjonaktiva ämnen som är
kommersiellt tillgängliga, bl.a. i USA under
handelsnamnen Armeen, Armac och Armoflo. De två första
är talgaminer, den sistnämndas typ anges inte.
Vanligen hindrar man hopbakning genom att
blanda in t.ex. oljefrön, lera eller kiselgur. Olägenheter
är att man ofta måste använda stora mängder
tillsats, att resultatet ofta är osäkert och att
dammproblem uppstår. De katjonaktiva ämnena
adsorbe-ras vid oorganiska ämnens ytor, varvid dessa blir
hydrofoba och därför inte klibbar samman i
närvaro av fuktighet. För åstadkommande av ett
effektivt adsorberat skikt behövs en mycket liten tillsats
av katjonaktivt ämne.
Metoden har med framgång provats på ett stort
antal pulverformiga eller korniga material som har
benägenhet för hopbakning, t.ex. sylvin
(kalium-klorid), natriumnitrat, stensalt, ammoniumsalter,
karbamid. natriummetafosfat. zinkklorid samt
Fig. 1. Reglerbar
styrpropeller.
590 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
