Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Trafiksäkerhet genom samhällsplanering, av Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Samband
mellan
potentiella konflikter
och
samhälls-planerande åtgärder.
vars inverkan skall mätas. Effekten av denna
faktor uttryckes i skillnad i olyckstal före och
efter faktorns ändring. Denna metod har den
nackdelen att det vanligen är svårt att
begränsa en ändring till endast en faktor. Om
inte annat ändras trafikmängderna, i
synnerhet som studierna oftast måste avse en
jämförelsevis lång tidsperiod för att man skall
erhålla ett tillräckligt stort statistiskt material.
Vid regressionsanalytiska studier försöker
man samtidigt undersöka alla relevanta
faktorer och varje faktors delinverkan uttrycks i
en regressionskoefficient. Denna metod har
den nackdelen att den vanligen fordrar mycket
stora statistiska material därför att de
relevanta faktorerna oftast är många.
Ansats till ny metod
Svårigheten med hittills använda metoder
hänger i första hand samman med att en
trafikanläggnings egenskaper ur
trafiksäkerhetssynpunkt beror av så många delegenskaper hos
anläggningen — trafikmängd, beläggning,
bredd, radier osv.
Sannolikt skulle man kunna komma ur denna
svårighet om man i stället för att söka direkta
samband mellan olycksfrekvenser och
trafikanläggningars egenskaper gick över till studier
dels av de elementära faktorer som bestämmer
trafikolyckorna, dels av de samband som
råder mellan dessa elementarfaktorer och olika
egenskaper hos trafikanläggningar.
Låt oss se på ett exempel på hur en sådan
tanke kan utvecklas i ett fall som begränsas
till samhällsplanens och trafikanläggningarnas
inverkan. Människo- och fordonsmaterialet
för-utsättes vara konstant. Diskussionen begränsas
här till frågan "konflikt eller inte konflikt" och
utesluter sålunda frågan om "konfliktens
styrka". Denna senare kan dock givetvis också
påverkas av samhällsplanens och
trafikanläggningarnas utformning.
Förekommande olyckor är av två huvudtyper,
fig. 6, dels konflikter mellan två eller flera
trafikanter, dels konflikter i vilka endast en
trafikant är invecklad. Den första potentiella
konflikten kan helt elimineras genom
differentiering av trafikanterna i rummet genom skilda
vägar eller i tiden, genom trafiksignaler osv.
Differentieringen kan vara av olika styrka, ju
svagare den är i planeringen desto lättare kan
trafikanterna bryta den och desto mindre reell
eliminering av konflikterna erhålles.
Har den potentiella konflikten inte
eliminerats, kan den utveckla sig till en faktisk
konflikt. Den direkta orsaken när detta sker är
att trafikanterna inte hinner stanna eller väja
för varandra. Denna möjlighet bestäms i sin
tur primärt av dels erbjuden, dels erforderlig
reaktionstid. Ju större skillnaden mellan den
förra och den senare är, desto mindre bör
risken vara för att en potentiell konflikt
utvecklar sig till en verklig. Den erbjudna och
den erforderliga reaktionstiden bör sålunda
vara centrala faktorer i hela
säkerhetskomplexet.
För en viss trafikant och ett visst fordon är
såväl den erbjudna som den erforderliga
reaktionstiden beroende av trafikanläggningens
egenskaper. Den erbjudna reaktionstiden beror
i första hand av sikt- och bromsförhållanden.
Bättre sikt och bättre bromsförhållanden ger
längre erbjudna reaktionstider. Den
erforderliga reaktionstiden beror av sådana egenskaper
som överskådlighet och enhetlig standard. Ju
enklare och överskådligare en situation är och
ju långsammare förändringarna i standard är,
desto kortare blir den erforderliga
reaktionstiden.
Dessa reaktionstider är exempel på sådana
elementarfaktorer vars samband ined
trafikanläggningarnas egenskaper borde studeras.
Motsvarande diskussion kan föras om sådana
potentiella konflikter i vilka endast en
trafikant är invecklad. Den direkta orsaken till att
en potentiell konflikt utvecklar sig till en
faktisk är i detta fall att trafikanten inte hinner
stanna, väja, eller anpassa hastigheten.
Möjligheten härtill bestäms i sin tur primärt av dels
erbjuden, dels erforderlig reaktionstid. På så
sätt blir dessa reaktionstider centrala faktorer
också i dessa konflikter.
En metod för fortsatt forskning inom det
område som här diskuteras kunde sålunda vara
att studera sambandet mellan dessa
reaktionstider och olika egenskaper hos
trafikanläggningar.
Interimistiska riktlinjer
för samhällsplaneringen
DKK-principen
Även om våra kunskaper om
säkerhetsförhållandena är knappa och vi otvivelaktigt behöver
en omfattande forskning på detta område, bör
givetvis de erfarenheter som har vunnits
utnyttjas i praktisk samhällsplanering så långt
som är möjligt.
Både redovisningen av föreliggande material
och analysen av vissa sammanhang tycks ånge
vissa säkerhetshöjande kvaliteter i
samhällsplanering och utformning av
trafikanläggningar som i huvudsak kan sammanfattas i
begreppen differentiering, klarhet och kontinuitet.
Till begreppen klarhet och kontinuitet hänförs
då också siktfrågorna.
Dessa tre begrepp bör med hänsyn till
trafiksäkerheten vara vägledande för
samhällsplanering och utformning av trafikanläggningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 61 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
