Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 24 - Eldfast material, av Rolf Norin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leror förekommer in situ till skillnad från de
transporterade eldfasta lerorna av
"ball-clay"-typ i nordöstra Skåne, där de länge varit
kända och brutits (Axeltorpsområdet).
Högvärdiga alumosilikater av typ andalusit,
sillimanit och cyanit finns tyvärr inte i
lättåtkomliga, brytvärda fyndigheter. Den
värdefullaste förekomsten torde vara andalusit i
vissa nivåer av Bolidengruvan, där den dock är
intimt blandad med andra mineral.
Olivin finns i tämligen riklig mängd i
fjällkedjan där den dock ofta är svåråtkomlig.
Dolomit finns inom stora delar av den
mellansvenska bergslagen och i rika förekomster
i stråken Nora—Gullspång och
Örebro—Glanshammar.
Egenskaper av tillverkningsteknisk betydelse
Kiseldioxidens delvis enantiotropa
omvandlingar orsakar ofta besvär både vid
tillverkning och användning av silikamaterial. En del
av dessa svårigheter kan emellertid
övervinnas genom väl genomförd bränning vid
tillverkningen, vilket medför kvartsens
fullständiga omvandling till tridymit. Tyvärr
kompenseras den vunna fördelen av en icke önskvärd
ökning av kiseldioxidens reaktivitet, bl.a.
beroende på dess morfologiska förändring,
varigenom materialets resistens mot slagg minskas.
Vid arbete med kaolin och eldfast lera
påminns man ofta på ett oangenämt sätt av
de-hydratiseringen vid 400—800°C. Den härvid
uppkomna krympningen efterföljs vid över
800°C av molekylära omlagringar som orsakar
fortsatt krympning.
överföringen av de naturliga
aluminiumsili-katen andalusit, sillimanit och cyanit till
mul-lit och kristobalit medför en tämligen stor
volymökning. Denna kan utnyttjas för kompen-
sation av kaolinitens krympning varför en
kombination av kaolin med de nämnda
alumosili-katen är en logisk åtgärd.
Den synnerligen reaktiva fasen (CaMg)O som
erhålls vid kalcinering av dolomit fordrar
gärna att oxiden stabiliseras in statu nascendi,
men man kan också stabilisera den vid högre
temperatur genom tillsats av t.ex. järnoxid i
någon form.
Konventionella eldfasta tegel
Fysikaliska egenskaper
En sammanställning av de konventionella
eldfasta teglens fysikaliska egenskaper har gjorts
(tabell 2). Uppgifterna i den är schematiska
men kan tjäna som ledning.
Silikateglen görs i tre olika typer, nämligen
supersilika, normalsilika och semisilika. För
supersilika krävs ett råmaterial med mycket
hög renhetsgrad (AL,Os under 0,4 %).
Normalsilika görs vanligen av kvarts innehållande
0,6—1,0 % AI203. Då föroreningarna vanligen
är av alumosilikattyp är AL,Os-halten i stort
sett direkt proportionell mot föroreningshalten
och därmed i viss mån mot produktens
keramiska egenskaper.
Semisilikateglet är vanligen lerbundet, varför
dess aluminiumoxidhalt är betydligt högre än
de andra typernas; vanligen är den mer än
2 "/o.
Chamotte-kaolingruppens tegel (tabell 3) har
i allmänhet en naturlig, starkt varierande
kvartshalt varigenom deras
Al203-Si02-förhål-lande sänks. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas de aluminiumförstärkta teglen vilkas
aluminiumoxidhalt är större än bränd kaolins
teoretiska halt av 46 % A1,03. Ökningen av
alu-miniumoxidhalten över den stökiometriska
Tabell 2. Egenskaper hos konventionella eldfasta tegel
Silika Chamotte Cyanit- Mullit Korund Magnesit Dolomit13 Krom- Kisel-
(Kaolin) gruppen** (elektro-) magnesit karbid
Sammansättning i princip . . Si02 A1203 • 2 Si02 Af,03 • Si02 3 Al2Os • A1„03 MgO (CaMg)O (FeMg)O ■ SiC
± SiOj • 2 Si02 • Cr203
Volymvikt ......... kg/dm® 1,9 1,7—2,1 2,5 3 2,6—3,8 2,8 2,8 3 2,7
Porositet...............°/o 18—23 10—30 15—20 0 15—25 10—20 18 20 15
Tryckbrottgräns ... kp/mm’ 2,5—4 1—4 7 20 6—10 — 4 1,5—3,5 10
Elasticitetsmodul .. kp/mm’ 1 000—2 000 2 000—6 000 3 000—6 000 10 000 — — — — 5 000
Värmeutvidgning .. . m/m°C
0— 300°C .............. 35 10~e — — ______
0— 800°C .............. — — — 5 - 10"° _____
0—1 000°C .............. — — — — 7 - 10"°— — 13 • 10~8 10 • 10~6 —
—8 • 10"6
0_l 200°C .............. — 5 ■ 10-°— 5 • 10-" — — 13 ■ 10"° — — 5 • 10"°
—7 • 10"°
[-Värmeledningsförmåga-]
{+Värmelednings-
förmåga+} .......kcal/mh°C 0,8—1,7 0,8—1,3 0,25 1,8—4,3 2,5 4,0 3,0 2,0 10—20
Mjukning
begynnande vid ....... °C 1 650 1 450 1 650 1800 1 600— 1600— > 1 600 1 600 1 700
—1 700 —1 730
fullständig vid ........ °C 1 720 1 650 > 1 700 > 1 800 > 1 700 > 1 700 > 1 700 1 700 >1 700
Smältpunkt ............ °C 1 740 1 700 1830 1 800 1 750 > 1900 > 1 900 1 900 > 2 000
a Alumo, Sillimanit; b semistabiliserad
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
