Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 25 - Framhjulsdrivna bilars egenskaper, av Gunnar Ljungström - Konstgödsel i OEEC-länderna och USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är givetvis de symmetriska, där båda hjulen
rör sig lika mycket i vertikalled i förhållande
till karossen. Fjädrarna, som är belägna
ungefär i ett vertikalplan genom hjulens
geometriska axel, komprimeras då lika mycket som
hjulen rör sig vertikalt. Vid körning på skevt
underlag däremot, blir hjulens vertikala rörelser
större än fjädrarnas längdförändringar,
eftersom fjädrarna är placerade mellan hjulen och
bilens symmetriplan.
Stötdämparna, som också är belägna innanför
hjulen men i motsats till fjädrarna på ett
avsevärt avstånd framför hjulens geometriska
axel, längdförändras endast 60 % av hjulens
vertikalförflyttning vid symmetriska
fjädrings-fall. Därför kan och bör de vara nära dubbelt
så hårda som fallet skulle vara om de hade
monterats inuti spiralfjädrarna. Vid
osymmetriska fjädringsfall blir stötdämparnas rörelser
en betydligt större del av hjulrörelserna.
Härigenom uppnås en kraftig dynamisk
krängningshämning, som i betydande grad bidrar
till goda kurvtagningsegenskaper.
Förbättrade köregenskaper ger större
körsä-kerhet. På 1920-talet var det betydligt
vanligare än nu att förarna förlorade kontrollen
över dåtidens bilar, som hade hög tyngdpunkt
och överstyrning. I allmänhet kan sägas, att
de tekniska förbättringarna på bilarna har
bidragit till att olycksfrekvensen inte ökat på
långt när i takt med antalet körda
fordonskilometer. I USA var antalet dödade 1955 per
140 miljoner fordonskilometer blott en
tredjedel av vad det var 1930 och blott en femtedel
av antalet dödade 1920.
Slutord
Sammanfattningsvis kan man säga att
framhjulsdrivning ger följande fördelar. Man kan
erhålla understyrning i alla lägen och alla
farter, alltså även vid bromsning och hjulspin. Man
får den största vikten lagd på framhjulen som
också är styrhjul och drivhjul.
Bakhjulsupp-hängningen kan väljas med största frihet så att
man uppnår bästa styrgeometri, viktbesparing,
utrymmesbesparing, fjädring och dämpning.
Med goda konstruktioner även i övrigt blir
resultatet en bil med låg vikt, god ekonomi och
stor säkerhet. Den torde vara underlägsen
endast i det fall, då man med full last har svårt
att komma upp för en brant backe. Ehuru detta
fall är viktigt, är det ingalunda av
dominerande betydelse, i synnerhet som personbilar mest
körs med blott en eller två platser utnyttjade.
Litteratur
1. Olley, M: Road männers of the modern car. Proc. IAE
15 (1947) s. 147.
2. Möller, E: Windkanalmessungen an Kraftfahrzeugen bei
Seitenwind. ATZ 1951 april.
3. K .VMM, W: Die fahrzeugbedingten Einflüsse auf die
Fahrtrichtungshaltung von Kraftfahrzeugen. ATZ 1958 juni.
4. Gough, V E: Tyre-to-ground contact stresses. Wear 2
(1958) h. 2 s. 107—126.
5. The federal role in highway safety. Washington 1959.
6. Kraflfahrtechnisches Taschenbuch, 13:e uppl. Stuttgart
1957.
Konstgödsel i OEEC-länderna och USA.
Tillverkningen av konstgödsel fortsatte att stiga i
OEEC-länderna under 1958—59. Trots att
produktionsökningen i jämförelse med 1957—58 stannade vid 8 °/o
för kvävegödsel mot tidigare ca 13 o/o per år, nådde
produktionen 3,7 Mt N. För fosforgödsel blev
ökningen 6 ®/o och produktionen 3,7 Mt P205. För
kaligödsel slutligen blev motsvarande siffror 3 ®/o resp.
3,4 Mt K20 (tabell 1).
Tillverkningen av konstgödsel har vuxit snabbare
i USA än i OEEC-länderna. För kvävegödsel var
ökningen sålunda 13 °/o, för fosforgödsel 10 ,0/o och
för kaligödsel 20 »/o.
Man väntar en snabb utveckling av
OEEC-länder-nas kvävegödseltillverkning under 1959—60. Den
tros bli 13 <Vo större än under 1958—59 och för
första gången överstiga 4 Mt N per år. För
fosfor-och kaligödsel väntas ökningen för 1959—60 bli 4
resp. 6 »/o. Produktionsförmågan var 1 juli 1959
större än tidigare för alla tre gödselslagen. För
kvävegödsel var den 4,3 Mt N, för fosforgödsel 4,7
Mt P205 och för kaligödsel 3,5 Mt K20.
Den totala konsumtionen av konstgödsel i
OEEC-länderna växte under 1958—59 och stegringen
väntas fortsätta. Förbrukningen var 2,8 Mt N, 3,4 Mt
P20B och 3,0 Mt K20. ökningen i jämförelse med
1957—58 var 7 "/o för kväve- och fosforgödsel samt
3 »/o för kaligödsel. För 1959—60 räknar man med
6 o/o ökning för kväve- och fosforgödsel samt 5 °/o
för kaligödsel.
I USA växer också konsumtionen av konstgödsel.
Den var 1958—59 2,3 Mt N, 2,2 Mt P20B och 1,9 Mt
K20.
Liksom tidigare har det genomsnittliga
förhållandet mellan de tre växtnäringsmedlenas mängder
förskjutits obetydligt i OEEC-länderna, men
förhållandena är mycket olika i olika länder.
OEEC-ländernas import från icke-OEEC-länder
under 1958—59 översteg inte 2 °/o av den totala
tillgången för kväve- och fosforgödsel; för kaligödsel
var den 10,6 "/o. Efter en snabb ökning av
kväve-gödselexporten till icke-OEEC-länder under 1955—
1958 avtog den med 8 °/0 under 1958—59 och
stannade vid 760 000 t N. Exporten steg däremot för
fosfor- och kaligödsel med 3 resp. 5 °/o ("Fertilizers.
Production, consumption, prices and trade". OEEC,
Paris 1960). SHl
Tabell 1. Produktionen av konstgödsel i OEEC-länderna och USA
under 1957—58 och 1958—59
N PA K20
1957—58 1958—59 1957—58 1958—59 1957—58 1958—59
1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t
295,1 302,7 321,9
Danmark ....... — 84,2 89,0 — —
Frankrike ...... .......... 510,0 556,7 843,3 874,2 1 437,8 1 448,9
Grekland ....... .......... — — 50,5 50,6 — —
Holland ........ .......... 380,3 393,7 168,4 173,8 0,6 0,8
.......... — — 28,6 38,6 — —
.......... 6,5 6,0 — — — —
.......... 408,7 545,8 407,8 407,3 2,6 2,8
Luxemburg .......... — — 112,0 109,8 — —
225,6 49,8 50,2 — —
Portugal ........ .......... 16,3 39,7 73,2 77,0 — —
Schweiz ........ .......... 12,0 14,0 8,0 9,0 — —
Spanien ........ .......... 49,7 57,6 273,0 299,4 266,4 275,0
Storbritannien .. .......... 346,9 350,0 335,4 365,4 — —
.......... 36,9 33,4 103,3 103,5 1,5 0,8
Turkiet ......... .......... 1,2 1,0 6,2 12,7 — —
Tyskland ....... .......... 1 047,4 1 050,0 629,8 671,9 1 624,4 1 698,2
Österrike ....... .......... 157,3 154,2 14,0 27,8 — —
USA ............ Totalt 3 451,8 .......... 2141,0 3 722,8 2 428,0 3 490,2 2 353,0 3 682,1 2 577,0 3 333,3 1 764,0 3 426,5 2112,0
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
