Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Magnetiten och bergshanteringen, av P G Kihlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsgräns på 51,5 % Fe, motsvarande ett
varvtal på ca 135 r/m kan 35 vikt-% grovt
koncentrat med ca 56,5 % Fe utvinnas. Kvar för
finmalning och finseparering är 49 vikt-%
med 39,5 % Fe.
Framställning av finstyckig malm av den
mellansvenska kvalitetsjärnmalmen är nog inte
avsedd. Däremot skulle det vara av stort intresse,
om man maskinellt kunde ta av en liten
kvantitet god färskningsmalm från vissa av de
mellansvenska malmerna, medan man har dem i
relativt grovt tillstånd. Det kan tänkas, att så
ibland kan ske genom komplettering av de
hittillsvarande makadamavskiljande
sovrings-separatorerna med en styckemalmsavskiljande
separator med högt varvtal, som kan varieras
till lämplig inställning (fig. 10).
Som exempel på framställning av grov
sinter-slig ur en relativt svåranrikad magnetitmalm
bar valts några försök med anrikning av en
norrbottnisk malmbreccia i vilken magnetiten
förekommer i stora kompakta aggregat, med
kornstorleken 0,3—0,5 mm i krosszoner och
med ca 0,08 mm kornstorlek insprängd i
gångarten.
Vid separationen användes institutionens
Mörtsell-separator med 600 mm trumdiameter.
Två olika nedmalningar provades med kM 1,3
resp. 6,0 mm (kM är maskvidden för den sikt,
varigenom 90 % av godset passerar).
Avfallets järnhalt fick uppgå till 10 % Fe
(fig. 11) och koncentratets järnhalt var
bestämd till 60 % Fe. Vid nedmalning till km
6,0 mm erhölls vid en avskiljningsgräns på
18,5 % Fe, motsvarande ca 90 r/m, en
avskiljning av 30 vikt-% avfall och vid en
avskiljningsgräns på 45 % Fe, motsvarande ca 190
r/m, kunde 37 vikt-% koncentrat tas ut. Kvar
var 33 vikt-% mellanprodukt för finmalning
och separering.
Vid nedmalning till km 1,3 mm erhölls
däremot vid avskiljningsgränsen 26 % Fe,
motsvarande ca 150 r/m, en borttagning av 41 %
avfall och vid avskiljningsgränsen 35 % Fe,
motsvarande ca 190 r/m, en uttagning av 51 %
koncentrat. Endast 8 % mellanprodukt för
vi-darebehandling återstod vid denna finare
nedmalning.
En dylik finsovringsanläggning (fig. 12)
fordrar relativt torrt gods, varför man bör torka
mullen från ca 5 % ILO till ca 1 % H„0, vilket
kostar ca 50 öre/t total malm. Vidare
förutsätter den stångkvarnsmalning ined perifer
utmatning, vilket numera är en allmänt
accepterad teknik.
Separationens fuktighets be roende
Frågan om den torrmagnetiska separationens
känslighet för fukt är av visst intresse. 1
industriell drift är malmen som regel något
fuktig’. I Sverige är fuktighetshalten 1 2 % H20.
Eftersom vattnet finns som ett skikt på godsets
ytor, kommer fukten till största delen att vara
koncentrerad till de finare kornklasserna. För
att demonstrera fuktighetens inflytande på
anrikningsförhållandena har några serier separa-
Qrovkrossad
magnetitmalm
\
MuHsikt
t–-1
< 10 mm > 10 mm
I I
-Mu/lseparator Sovringsseparator—»Makadam
lågt vari/tal
Sikt 20 mm
<20 mm >20 mm
tionsförsök vid olika godsfuktigheter utförts
med en mellansvensk skarnmalm, nedmald till
km ca 1,0 mm.
Vid separation med låg trumhastighet är
känsligheten för fukt rätt betydande. Koncentratets
järnhalt sjunker rätt snabbt med stigande vat-
Fig. 10.
Flgt-schema för
makadam- och [-styckemalms-avskitjning.-]
{+styckemalms-
avskitjning.+}
Mdncjd utkastat qods vid okande varvtal
Fig. 11. Separering av en norrbottnisk malmbreccia
krossad till A k90 1.3 mm och B k„ 6,0 mm; upptill
avskiljningsgräns och varvtal; nedtill separations
kurvor, — järnhalt vid avskiljningsgränsen,––
järnhalt i utkastat gods. ■ järnhalt i kvarhållet
gods; 600 mm Mörtsell-separator
26 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
